// /ffj J ' sy / { L*JJ '/&?% (. * ' */ 6 WECKOSKRIFT For LAKARE OCH NATURFORSKARE. For ft a Bandet, 3enom den Plan, foin icke ISngefedan at- folgt Svenfka Tidningarne, fa redan bc- kant, i hvad aftigt dcnna Weckofkrift utgifves, och livatl af den famma i almanhet kan vara at forvama. Icke clefs mindra torde man fit nagot nannnre undcrra'tta om en och annan firfkild omft^ndigbet, fom nu eller framdeles kunde pa detta arbete hafva oviinrade folgder, i fall Forfattarne underlatit , at d^rofver fran borjan gora Una Srhindringar och forbehalh Bland dcdii far man ford och framft rSkna den frihercn> at, hvad Recenfioner m. m. an- .gar, icke vara bunden til vifs tid i) eller ordning; fin mindre fkyldig at recenfera alt hvad i Journaler, Tidningar och andra hit ho- rande arbetcn utkommer. Man vil, i famrad med flere kunnige MSn, fa mycket mojeligt 5r, profva alt och utvSlja det bafta, forat hSr infora. Anftalt ar redan fogad, at direte med poften fa de Utlandike Journaler ochTidningar^ fom de"n vagen kunna komma; men innan de hinna hit 3 forbehaller man fig, at ril en borjan fa med- dela nagot ur clem, hvilka forut aro til hands, fafom i fynnerhet : Kongl. Sveujka IVetenJkapf N^ i. A Ac*~ r) Dock tor man fallan komirin at dar m?d fig; framom. av 1778, O ) a ( O Academiens Handlingar. 2). AUG. GOTTL. RICH- TER (Konigl. Gr. Britt* Leib-Med. Der Arzney- gelartheit offend. Lehrers c. zu Gottingen) Chirnrgifche Bibliothtk 3), JOH. ANDR. MURRAY (R. d. Konigl. W.O. Ordentl. Prof, der Medicin und Botanick in Gottingen &c.) Medicinifch-Pra&ifche Bibliothek 4)JoH.CLEM.ToDE (Der Arzneygelahrt- heit Doftors und offend. Lehrers &c. Mitglied. &c Correfpondent &c. Secretarii &c. Mitvorfte- hers &c). JWedtcinifchchtrurgifc e Bibliothek 5) m. fl. Men framfor alt vil man hafva affeende pa at lemna rum at de ron och afliandlingar, foni Svenfke LSkare och Naturfor/kare behaga med- dela. Haldre ikal nagon mindre betydande Re- cenfion utelemnas , haldre et ark mer i veckan tryckas, an at man fkulle fatta Liiaren i miftning afnagot inhemfkt kunfkaps-och arfarenhets-prof, fom defs Autor vil rikta denna Weckofkrift med. For ofrigt tanker man fa inrltta detta Arbete, at defs ny tta och fornojande ej blott inom L^kare- och Naturforfkare-Corpfen fkal infkiinckas, utan ftrScka fig til de allmanna dcffa vctenfkapers fore- mal , fom hvar och en uplyfl Medborgare , ej allenaft bor, utan ock med noje, til egen och med- mennifkjors batnad , kan kSnna och anvSnd-a. At denna Weckoflcrift, under fadane forbin- delfer, matte vara fa valkommen och nyttig, fom den ar i god affigt imittad, det on/ka FuRFA TTARNE. 2) FrSn borjnn af forledit ar 1780. 3) Detta borjodc utgifvos ar 1771. 4) Hvarmed borjan fkedde ar 1774. 5) Bar frin ar 1775 utkommit.' 8 ) 3 ( Ql Kongl. JSetenJkaps Academiens NY A HANDLING AR Tom. i:fln 1780 Qvart. i:fla. "ongl. Svenfka Vetenfknps Academien har funnit nodigt at borja en ny Omgang af fina Handlingar, hvartil orfakerna angifvas i et kort foretal , fom foljer naft efter forteknin- gen pa Kongl. Acadcmiens In- och Utlandfke Ledanioter, Hvad fom af deffa Handlingar kan hora til vart amne, fkal, med all den aktning man ar Kongl. Academien fkyldig, alt framgent har recenferas. Uti i:fta Tomen p. 44. ar af Herr ANTOM MARTIN ROLANDSSON inford Befkrifning pa en fdrdeles MaJJf , fom liknar fprutor , och gjor Hydatides eller vattubldfor i Norfens indlfvor. Och p. 49* lafas Anmdrkningar vid famma Rou af E. ACHARIUSJ fom kallar Mafken Acanthruf fpicunculoides > Corpus fufiforme, laeve, fubru- gofum: pone attenuatum, obtufiufculum , per- vium. Roftrum cylindricuun^ ab apice retraftile: hamulis per feries alternatim digeftis , recurvis, obfitum. Han Sr aftagen Tab. 2. {a val i na- turlig ftorlek fom genom microfcop fedd. DefTa Herrars AnmSrkningar 5ro nlgot ftri- diga : Herr Martin har funnit den gjora vattu- blafor famt en fort vattufot i Norfens inllf- vor, och tror den vara orfaken til denna /kens vidriga lukt. Herr Acharlus ater har ej fcdt vattublafor, och tycker fig finn* denna A a luktsn O ) 4 ( 8 lukfen ftarkaft under lektiden , Sfven fom hos vifla andra djur under deras brunft. P$ fam~ ma Tabell Sro ock andra Mafkar, fom Herr A. funnit i Nors, aftagne. Pag, 55. Anmdrkmiigar vid Canelen gjorde p$ Ceylon af Herr CARL P. THUNBERG. Ej allenaft Ceylon, man afven Martinique, Java med flera Aallen, frambringa denna lackra krydda. Den bafta kommer dock fran Ceylon och tages % Laurut Cinnamomum ; den grofrc tages af Laurus Cajjia, fom endaft tyckes vara en varietet af den forra. Den bSfta Caneleu har fj^ljande egcnfkaper: 1:0 ar den nagot bo- jelig och tunn, ofta ej tjockare an Regalpapper. ^:o Sr den nagot ljus eller gulaktig , ibland ftotande pa brunt. 3:0 Har den pa tungan en fotaktig fmak, fom ej Ir ftarkare, 5n att den man fveda kan .talasj utan nagon efterfmak. Tio flags Canel uprSkqas, hvaraf de 4 forfta, (fom alia tagas af Laurus Cinnamomum) aro de bafta ; de 3 dirpa foljande aflkalas cj pi Ceylon ; fedan aro 3 5nnu famre forter, font cj bora raknas til den &kta. Canelens fkjorde- tid bejfkrifves fafom infallande 2:ne ganger om aret; den forfta fran Aprill til Auguflus; den andra fran November til Januarius. Den mo- da man gjort fig at plantera Cartel -Trid pa Ceylon omtalas, famt defs lefverering til Hol- lendfka Oftindifka Compagniet 3 och Ctuiel- deitillerajnde, fom vift ej lornr modan, at at hos ofs eftergjora , halft den dar pa ftallet blott defHlleras af fondergangne Canel-bitar, efter hoppackningen, och andock koftar i Cey- lon p| Hollandfke Riksdaler hvarje unce> famt i Europa 30 a 40 floriner Hollands, Bladcn af Canel lukta Com Krydd-neglikor, och rotcn fom S'afTafras, pag. 67. Ron otn Angina Pefiforif af H. JoH; de BE^GKP.. KongL Danlk Conference-Rad och forfta Lifmcdicus. * Nagre Engelfke^ Medici hafva tilfSrene be- flcrifvit denna , fom de tro , nya Andetappt. De fom forft angripas darafi plagas, i fynner- het da de ga ftraxt efter maltiden, af en Odan vSrk i broftet, likfom lifvet vore i fara, om det onda aldrig fa litet fkulle tiltaga; men alia plagor forfvinna fa fnart de fla ftilla. Efte* nagra manaders forlopp tiltager f jukdomen , fa at den ej allenaft upretas da de fjuke ga, utan ;Vven da de aka, rida, fvSlja, hofta eller gl til ftols; om natterna pakomma ofta an- fall , fom vara i til 2 timar och ofta tvinga patienten att llmna {angen. De fjuke f5ga at varken fitter mi broft-benet, nu hogre up, nu lagre ned, men mer at vanftra fidan, famt klaga da och da ofver en yark midt uti van- lira axelbenet. Sjukdomen infinner fig meren- dels efter det 5o:de alders aret, och faft den kan vara flere ar, do likval de (juke til flut haftigt. Under anfallen, kan hjertats rarelfc A 3 &> O ) ( O ofta under 3 a 4 pulsflag vara afftadnad. Ef- ter doden finnes intet ovanligt. Doctor HE- BERDENS och FoTHERGiLLs anm&rkningar om denna fjukdom anforas. Herr de BERGER tror den vara Afthma, Convuljivum > upkotnmen ge- nom en giktaktig eller Rheumatifk blodets och vatfkornas fammanflttning. Trenne egne hlndelfer anforas > hvaraf foljandc flutfatfer dragas: 1:0 At Arthma Convulf. ej ar nagon obotelig fjukdom , fafom ^Engcllke Medici fy- xias pafta. 2:0 At tillfalliga orfaken til den famma merendels beftar uti et Rheum atiikt eller gikt-mne. 3:0 At Guajac - folution i vattn, lofvar mycket til denna fjukdoms bo- tande. 4:0 At fontaneller pa benen, uti de flafta fadanc akommor aro nyttiga , ja bSftan iiodvangiga. Guajac-folution, fom Sfven i Gikt och Rheumatifka akommor, ar ett det forman- ligafte medel, tilredes pa foljande fatt: Et halft unce Refina Giujaci rifves val tilfammans med 2 qvintin Gummi Arabicum, detta uplofes fedan i 9 unce Ifops - eller annat deftilleradt vattn ., hvartil lagges et lod facker. Haraf tages morgon och afton en eller 2 matfkedar, och ofvanuppa drickes et qvarter perlgryns- foppa eller hafver-decoft. Om detta ej afForer 2 a 3 ganger, okes dofis. Det befordrar ut r dunftningen, och verkar ftundom en lindrig fpottning. Denna folution , hvars forefkrift Auftor fatt fran Berlin , har mycket fore- trade for fpiritueufa tilredniiigar af Guajacum. (Reccn- O ) 7 ( 8 (Rccenfenten har flerc ganger, fcdan KongU Academiens Handlingar utkommo, med nytta. brukat denna folution mot inrotade och fixe- radc Gikt-plagor). Om halt vattns utv&rtes bruk i Hufvudjtador. Efier gammal vana , och alia alctre Aufto- rers utfago, hafva hufvud-fkador altid blifvit handterade med varma omflag, dels i torr dels i vat form* Ja man anfag for angclaget, at ftraxt ombyta omfiaget , da det kalnade , och trodde at hufvudet vid defla tilfallen nippe- ligen kunde hallas nog varmt. I fenare tider har kail regime blifvit nyttjad vid hvarjchan- da hetliga i'jukdomar; men da blodet, af utvartes foritorande orfak, blifvit ftockadt hjernan och defs hinnor , har man Indock ej fordriftat fig nyttja andre utvartes medel, Sn virmande. De tilfallen fom upkomma vid huf- vudflcador vifa fig antingen ftraxt efter Izfion, cller yppas de forft flere dagar darefter, och plSga da vara fa mycket farligare. Orfaken til deffa fvara pafoljder kunna vara hvarje- handa. Herr POTT a) haller Durae matris los- fande fran Hufvudfkalen, famt defs inflamma- tion och fmSltning for orfak dartil. Herr SCHMUCKER b] tror att lymphatifka roren i A 4 hjer. /) The Chir. Works. Lond. 1771. ^) Chirurg. Wahrnem. Berlin, 1774. fg \ o / $W to& ) o C O hjernan blifvit forftoppade och fprangde, hvar- af Lympha utgjutit fig och blifvit ikarp. Herr DBASE tz) menar felcr befta i fjclfva Hjernan och inre hjernhinnan , hvars blodkarl blifvit forftoppade, flappe, bruftit och fmalt til ma- teria , hvilken da mines utfipraa ofver heU hjern-ytan. I alia fall behofves ct mcdel mot defFa anftoter , fom fordelar och bortdrifvcr det ftockade , ftyrker karlcu och fjelfva hjer- nan, famt ilar emot den rota , fom af den in- nom hufvudfkalen utgjutna v^tfkan kunde for* Orfakas* Herr General Chirurgus SCHMUCKER tyckef!s pafunnit det bSll paffande niedel och tillika det fimplafte' halt vattn, hvartil han, for at gjora det annu kail are , blandar vin ttika 3 faltpetter och falniiac, Vinattika och -kalt vattn torde vara nog , om man cj vil r.oj* fig med blotta kalla vatnet. Sedan haret blif- vit afrakadt, tordc laYfts-dvikar vara de tjenli^ gafte, fom i kalla vattnet val blotte, nagot ut,- vridne flas om hufvudet. Sa vid florre, fom tnindre hufvudlkador , ar all orfak at nytrja detta kalla omflag, fafom fordelande och ftar- kande; da daremot varma omflag upmjuka , draga vatfkorne til ftallet och forandra dem til materia; en verkan fom har vift ej aftun- das. Om en ftot i hufvudet ej fkulle vara af fvara f61gder, fa (kadar dock ej kalla vatnet; men gjor fakerligen god hjelp, om f] arcr V.cre ganger kan itereras; famt anftalles ofra mcd fordcl pa hal* fcn.och pa tinniiigc-pulsadcm. Omflagct 6nv- hs ia fnart det mift fin kyla. Laxativer for- fummas cj, Men fkulle detra oikradt ingen lindring i fymptomerne blifva, fi mafte m;.n trepanera , i den rankan at materia til ftorre myckenhct fa ml at fig pa riagot vift italic, hvar- cfier man ater med kalla omflag fortfar til fullkomlig lakning fkedt. Herr SCHMUCKER. f orfakrar at de fom haft fiffurer , frafturer , iomnfjuka och forlamningar, harigenom blifvit til h&lfan a CAROLl STRACK. W* D. & Univerfir. Mo- guntina InfHt. Med. Prof, d'c, De Cntfta Laffiea infantum ejusdemque fpecifico rc- mcdio Differtatio. Francofurti ad Mcenum 1779. 8:0 61 S\d> Denna Skrifi har Irhajlit den dubk be- loning, fom i Lyon var utfatt for upfinnandet af Inhemfke Vaxter, fom kunde foretrada ftal- let af China, Senna och Ipecacuanha. Spccificum mot Crufta Laftea ar en Inhcmflt ort: 2facea,fos trinitath offic. Jacea tricolor, tricolor, LINN* Fl Sv. 7 A 5 ta ) \ M nde fjukdomen angriper vl egen- ^^ > fom ligga vid broftet och anna inga tamPF fart; men fkonar ock icke altid de Sldre. Auftor hS funnit den hos barn af 4 til 6 ar. Gemcnligen vifar den fig forft ofverft pa kinbenet I borjan ila up fma blafor, fom aro fpetfiga eller breda och innehalla en klar fle- mig vatfka. Sluteligen brifla de fonder och ut- gjuta en gul klibrig materia, fom ir myckct feg^ och forvandlar fig fnart i en gulrod fkor- pa, hvilken far atflcilliga remnor, fom ater ut- gjuta en dylik vatlka, hvilken afven hardnar, hvarigenom jfkorpan blir efter hand tjockare och hardare , och f jelfva huden blir fluteligen fom IMer. Gcmenligen aro afven hals-kjort- larne fvulna. Detta utilag haller fig ibland blott pa kin- bcnen; ibland ilracker det fig vidare och an- griper hakan, oronen, pannan, ja hela anfiktet; ftundom ock ogonen , hvarigenom en befyn- nerlig Ophthalmic fororfakas ; ibland aftadkom- mer det en vahr-flytning ur oronen. Stun- jdom {tracker det fig afven till de ofrige kropps- delarne , (a at intet ftalle pa huden finnes > hvareft man icke blifver det varfe. Auftor tiltror fig ej at afgora orfaken til detta utflag; dock formodar han den vara en befynnerlig Miafma, emedan endaft de barnen bekomma denna f jukdom, hvilkas Moder eller Amma form haft den. Man tror gemenligei* dam* denna fjukdom icke vara irlig; men ' daruti felas : dct haftiga kliandet ftorar iomnen och fatte^ barnet i en fa itlndig oro, at det gcmen- ]ircn fnart blir aldcles aftardt. Ibland kaftar O milaget fig pa invartes delar, och upvacker holr.a, aflhma, vattufot, rorftoppningar uti me- femerii kjortlar, och Atrophie. Cruik lalea botas antingen af naturen eller kenflen. Af naturen i fynnerhet genom en kri- tifk urin , fom har fullkomlig ftanck af katt- urin. (Et nytt bevis , huru angel%et det ar, att vid hudens fjukdomar gifva akt pa urinens beflcafFenhet ) Ju fednare denna urinen vifir fig, defto longvarigare blir fjukdomen. Kon- ften utr^ttar kuren genom ofvannamde 6rt. Man ^kokar en njupa af defs farika gras ^ titan rotter och blommor , med mjolk , och later barnet dricka denna portion morgon och afton, Eller ock torkas Orten i flcugga, och fedan den blifvit pulveriferad , later man et halft qvintin daraf biotas uti mjolk en half ti- ma, fedan kokas, filas och drickes. Detta maftc ike morgon och afton. N5r medlet blifvit nytjat 8 dagar , okar fig gemenligen utflaget, urinen borjar pa fore- n-Imde fatt at ftincka , fkorpan at torka och affalla, hvilket ofta mom 14 dagar gar for fig. AfForande medel aro under kuren icke nod- vandige, med mindre dar finnas orenlighetcr. Medlet mafte nytjas 5nnu nagon tid, fedati utflaget redan 5r forfvunnit, pa det, i fall nagot af O ) 12 ( O af f jukdoms - matericn annu invartes ar qvar, det da matte blifva bortfkaffadt. Man flutar, ar intct mcra daraf ar ofrigt, nar urinen, lika mcd den friika , icke har nagon elak lukt, aniiktet blir aldeles mjukt och huden tunn, flat och man fjall. Nagon gang , men likval hogft fallan , ar fjukdomen ftarkare an medlet. I fadan ban- delfe ligger fkulden hos Lakaren eller bos Amman. Hos Lakaren, om nagon annan fjuk- dom Sr inblandad , fom ban icke uptackt och botat. Til exempel: orenligheter i forfta va- garne hindra medlets vSrkan, och mafte nod- vSndigt afForas. Hos Amman., nar hon for- dom haft fjukdomen , famt under och efter kuren fortfar at gifva barnet broftet, hvar- igenom det ftandigt a nyo fmittas, och fjuk- domen uphorer ej forr, an antingen en annan Amma fkaffas, eller barnet afvanjes. At Amman forut haft fjukdomen, uptackes af foljande tecken: Huden i anfiktet ar ovan- ligen glatt, gl^ntfande, polerad och aldeles be- rofvad de fina haren , fom hon eljeft plagar hafva^ afven ar hon i anfiktet mycket hvita- re, an pa den ofriga kroppen* Nar perfonen rodnar i aniiktet, fa kinbenen icke den vanliga rofen- utan en mork Skarlakans - farg, och ro- dnaden Sr icke pa alia ftallen lika , utan me- delft hvita mellanrum, likfom afdelad i atfkil- liga flackar. Amnct e ) *3 c e Amnct til Crufta Laftea kan ISnge ligga i blodcn forborgadt. Auftor har fedt at barn, fom fnart efter fodclfen fatt henne , och ater dr- ifran blifvit befiriade, hafva a nyo pi 4:dc &ret dSniicd blifvit behaftade. En moder, ibm for monga ar fedan haft fjukdomen, foder barn, fom aTvcn bekomma den. Nar fjukdnmcn pa ofvarinarnde fatt vifar (ig, ar den latt igenk^nd ; men ftundom blir den icke utvSrtes iynligj den angriper invar- tes delar och fororfakar atfkilliga fjukdomar, fom eljeft blott af en tilbaka drefven Mjolk- Skorf plaga upkomma: Atropnie, Ophthalmic, Oronbuinader o. f. v, Ratta grunden til fjukdomen 5r i fadant fall fvar at uptacka, och likvSl mafte han klnnas, emedan ingen kur, ager rum, utom det namdc ipecifika medlet. Dock kan man af foljande omMndigheter fluta, at fymptomerna h^rrora af mjolkflcorfs-matem : Huden i anfiktet Sr tjock, kinbenen aro trinda , upblafte och icke rofen-utan m6rkr6da 5 och denna rodna ftrac- ker fig Snda til nedra kjaken; Huden i anfik- tet &r fa Mrd> at hon fvarligen kan dragas i fallor j Pa de roda ftallen ar epidermis fkraflig, betSkt med fma fjall: barnet rifver anfiktet ofta pa Ammans klader eller pi hufvudkudden, och urinen, fafom viflafte kSnnetecknet, luktar aldeles fafom katt-urin. Afven lattas fjukdo- mens igenkSnnande, nar man horer at Modrea elUr Amman fordom haft mjolkikorfven, hvil- ken ) 14 ( O ken omfMndighet man i flikt fall noga bor efterfraga. Skulle man ock i diagnofis irra fig, fa kan man Ifkval icke ISrteligcn forga fig i kuren til nf;gon farlig pafolgd, emedan Viola tricolor icke fkadar, om ock fjukdomen cj harrordc af mjoildkorfs-materien. (Manne detra medel ock icke med nytta kunde brukas vid andra hudens utflags - f jukdomar ? Fragar Herr Richter Chirurg. Biblioth. 5 B. 2 St. p. 193). Det bor atminftone forfokas. ODIER om Oleum Ricini (Journ. de Medecins T. 49. Aprill. En obfcrvation gifver anledning at forefla denna olja emot corrofiva gifter. Hon /kail dSrvid upfylla alia indicationer j obvolvera och lindrigt affora. Den fjuke , hos hvilken hon blifvit f6rfokt, hade fatt arfenik uti fig* Han tog hvar tima -Junce Ol. Ricini, och blef raddad , fedan han inalles fortart 1 2 unce. Andra Krak- och Purger- medel forvarra ofta fymptomerna genoni fin retning. Uti Bly-Coliken (Colica Piflonum) gjor denna olja afven harlig tjenft, fom nlgra a Auftor anforde handelfer bevifa. Et par ganger, da en half unce hvar \ ti- ma intogs , dref den hel allena en Binnicke- mafk fa lyckligen bort, at den fjuke aldrig mec m ) *5 c e mer Hnt % af denna gSften befvarad. Madame NUFFRRS medel i) verkar ganfka haftigt. Auftor gifver en dolis Klix Mas, och 2 timar daV- efter Ol. Ricini. Denna methoden 3r ganfka lindrig och felar aldrig om Sndamalet. Vid 30 h^ndclfer har Auftor med den onfkcligallc ver- kan nytrjat den. Om Filix upvkker oro, fa flil- las den ater af Ol. Ricini. (Cfr. Richter Ch. Bibl. 5 B. 2 St. p, 199 feq) Bot erne del mot Br&ck utur SEANCES PUBLiqUES de I'Acadunie Royale de Chi- rurgie. Paris 1779* Hcrr DESESSARTS har meddelat Academien detta medel , beiMende af dec fina mjol , fom Mgger fig pS bi^lkar , vaggar och v^rktyg , i de qvarnar och ftampar, fom LSderberedare nytrja til ekbarks fondermalningj och Sr fale- des det aldrafinafte pulver af ekbarkcn. Auftor har med nytta brukat det ganfka ofta, och dc forfok, Kongl. Academien dinned anftalt, haf- va afven vSl utflagit* Det kan atminftone al- drig gjora nagon fkada. Man gjor en liten l^rfcspofla fom fylles med detta mjol , bloter den i varmt rodt vin , fa att pulret blir vil genomfuktadt , och, fedan Bracket 5r repone- radt, ISgges denna pofTa pa bara huden, under pelotten af brackbandet. Hvarje morgon och afton blotes poffen a nyo och pal&gges. F6r- fatta- J ) Se nafta Ark. fair. j on forfakrar, at, for -at fulleligen kurcra et Barn, bchofves cj mer an 14 dagar, och fyra veckor for en fullv.uxen. Poflcn fylles ej mer an til 3 fjardedelar, emedan pulvret fvaller mycket da det blir genomblodt. Dettsi inedel verkar genom iin fammandragande e~ genfkap, hvilken ar ganfka kraftig at ftyrka de utdliite och forflappade delar , och aterge dem fin fpanflighet. Vid flora Brack aro ofta delarne fa flap- pa, utd^nta och forlangdc, at nSppcligen de bafta Brack -band kunna halla dem inne. Ont detta medel endaft flarckte och {ammandroge delarne til den grad , at bandet fedan holt -Bracket lattare tilbaka, fa gjorde det redan gan- ika mycken tjcnft. (Hos barn och dem fom hafva en tunn och latt genomtrangelig hud, gjor detta medel utan tvifvel foarafte verkan. Vid infprarra- de Brack ater, fkulle detra medel , genom de- larnes annu flarkare fammandragande > vara ganfka fkadeligit). Nyheter. I Leiden ar Arf -Stathollarens Lif-Medicus } Do^, HIERON. DAV. GAUBIUS i Nov. manad forl. ar med doden afgangen, i en alder of 76 ar. Han 1iade fedan Sr 1734 vorit Medicine Profeifor vid denna Acodemie, efter iin beromde Larare BOERHAAVE, och liar til fenafta Sldren baft et ftort till-opp, Ta vai af largirig ungdom, fom radtragonde fjuklingar fran bade In-och Un'ikes Orter. Genom iina grundeligo Aibetei> hav hon gjordt. fit namn odudeligt ibland Lakare. O ) *7 C O Ny methode at nyttja Mercure eller Qytcfyilfver, bejkrefven hot CLARE (An Effay on the Cure of dbfceffet by Cattflic. Loud. 1779 ) Saliv tyckes aga en egcn kraft at uplofa qvicldilfver, och bringa det til abforptton; Den tunna huden , ibm beklSder bela mun- cavitctcn inuti , abforberar ganfka Mtt ; vid bruket af fnus fom med en del Calomel blif- vit blandad, liar Aulor fedt en ordenrelig fa- livatidn; Detta alt bar gifvit honom anledning at nyttja Calomel til fri&ioner inuti munnen; ocb at Calomel, efter defs fatt nyttjad, hSr var- keligcn infuges, beviTes af den fpottning fom baraf fororfakas. At intet Calomel harvid nedkommer i magen, fes daraf at den ej laxe- rar ellcr gor Colique, fom fakert hande om 3 a 4 gran nedfvaljdes. Denna nya metbode at ge qvickfilfverj bar foretrade for alia forr brukeliga fatt at nyttja det invartes. Merendels bar mage ocb tar- mar daraf blifvit retade ocb forflappade^ utan at man andock blifvit forviilad om burn myc- kct mercure til bloden blifvit abforberad ; ty ftorfta delen plagar genom laxering gS bortj men inre huden af munnen ar ej fa retlig fom magen ocb tarmarne 3 ocb abforberar mercu- ren fakrare. Afven 5r den mycket bcqvUmli- gare an de vanlige friftionerna, bvarvid pa- tienterne nodgas lefva ganjfka ofnyggt; utonv det at mange hafva en fadan bud, a: de e) 2. B tik 8 > is ( Q tilt den fcta falfvan, hvarpa forfattaren fedt iicempel, da diraf f6rorfakats en fa fvar Ros- fvulnad, at man varit nodfakad affta med fri- Gioncrne och nyttja en annan kur-methode. I fynnerhet tyckes vid denna methode Calo- mels f6rening med ipotten vara ganfka for- manlig , emedan den dSraf pa et fynnerligit fitt uplofes, och gjores tjenlig til abforption och blandning med vara vStfkor. Saliv tyc- kes Iga en helt egen kraft at uplofa metaller. Rent guldj lagt pi tungan, lamnar lange en nietall-fmak efter fig, til bevis at nagot d^raf blifvit uploft. Calomel med fpotten blandad kommer ftledes uploft och mycket verkindc in til blodet. Auftor tror at Qvickfilfver j genom hvai vlg, i hvad blandning och form fom hllft den i kroppen kommer , utdunftar altid ater fom kfvande Qvickfilfver, och (aledes altid i krop- pen lofes, decomponeras och lefvande gjores. Ofta har han anmlrkt, at ringar, Ur af guld cller guldmynt, fom baras af dem> fom nyttja fublimat eller Calomel, blifva hvita. Men, figer han, det ar bekant, at hvarkcn Calomel cllcr fublimat , utan endaft rent Qvickfilfver , meddelar guldet denna flrgen; hvaraf tydeli- gen flutes, at de utdunfta vSrkeligen Qvickfilf- ver, ehuru de tagit fublimat eller Calomel. Spottcn btfordrar denna decompofition , och gjor laledes Qvickfilfret fnarare och ftarkare vcrkande AtfkilUge forfok vifa ock at denna nya o ) *9 c m nya methode verkar mycket fortare Sn alk andra. Vid et af deffa forfok infoll en fa ftark och langfain fpottning, efter 3 gran Ca- lomels ingnidning i munnen , at man innom 4 veckor cndaft kunde anflilla 4 friftioner , hvarje af 3 gran Calomel, och andock var pa- ticntcn uppa derma tid fullkommeligen kure- rad. Saledes fordras til hela kuren ej mer an tolf gran Calomel, och parienten ar altid dar- under mycket benagen til fpottning. Vid alk andra mcthoder fordras mer mercure til ful- komlig kur. Detra ar, fager forfattaren , en- dnft nagra handelfer^ fom vSl ej mycket be- Vifa, meti om denna methode altid fa forhaller fig, fa kan man tSmmeligen fakert fluta , atj vid Venerifka fjukdomars botande, kommer ej fa mycket an pa mangden af Qvickfilfverj fom faft mer pa den verkan den gjor pa fpott- kortlarne: at faledes den ar den bafta methode fom fnaraft verkar fpotming , och at den me- thode verkar tydeligen fnarafl , hvarigenom Qvickfilfret omedelbart i fjelfva munnen ap- pliceras, fafom i denna. Calomels ingnidning ikef bSft genom tungfpetfen. Nyttjar man fingret dSrtil fa tilflyter ftraxt for mycken fa- liv, til ol%enhet for patienten, fom under in- gnidnirtgen hvarken bor utfpotta elkr ned- fvalja fpottert. Til hvarje ingnidning behfifves 3 gran Calomel; hvarmed hela inre ywn af munnea a gni- O ) 20 ( O guides. (RiCHTERs Chirurg. Bibliothek 5 B. 3 St. p. 397-) (Nagre LSkare hafva redan bar i Stockholm t nvSndt denna methode, hvilken vifat en ganfka fnar verkan pa fpatt-kortlarne, ifven hos dem fom linge forut nyttjat mercure bade in- och Htvlrtes utan nagon verkan). Utdrag af ffrrr Dotfor WIICHAELIS Brtf jrdn New-Tork,iiiJ6rdt uti Richters Chirurg. Biblioth. f JB. f St p. 134. En Piga foil pa bakre dekn af Hufvudet ; blef en ftund liggandc pa jorden, men hjelptc fig up och geek utan hjelp, hem, famt madde helt vM. Den fjunde , g : ^ e ocn 9 :< ^ e dagen fant hon % mindre vSl; feck den io:de da- gen en hiftig feber, med ftarrande upfyn och mycken oro. Hon kaflade fig haftigt i f5n- gen och yrade. Pupillerne voro mycket ut- vidgade, Excrementerne gingo utan dels veten- (kap, och urin luktSde ganfka ftarkt. Samma tilflllen varade til den I3:de dagen, da arfkil- lige bulningar pa hufvndet, ryggen, armar och lander vifade fig, och da deffa var(amlin- gar opnades, bSttrades patientert ogonflcenli- gen Uti 14 dagar framkommo alt nya bulnin- gar, och et Emphyfeme pa hufvudet, fom likvSl efter hand forgeck, hvarefter Pigan blef frilk* Herr M. fragar om or&kea til defla bul, Q ) < 3 .bulningar kunde vara en vtrfamling inncrm hufvudfkalen? Ufan tvifVel fororfakade varet genom fin tryckning de paralytiika tilfallen fom i bdrjan vifade fig, och trolig n, dt det reforberades , den ftinkande urin och minga bulningarne* Doftor JOHNS, en gammal PraQicus i New- York har forfakrat D, M. det ban ganfka of* ta, vid infpdrrade Brack, med lycklig foljd gifvit opium. D BAYLEY darfamnaftides har Sfven fagr, at han brukade vid infolrle Brack, cfter en (lark aderlatning, gifva opium, och forfakrar, at dcnna methode aldrig flagit honom fel Dock nekar han ej , at det ju kan ges tilfSllen, hvareft detta medlet ej kan gjara til- fylieft. Den flora myckenhet opium* han vid fadane til&licn brukade, gjorde aldrig fomn. En cafus anfores fom gifvit D. . tilklnna detta medels varde : En Arbetskari hade et gammalt pung- Brack, fom, di han lade fig geek tilbakas , men nedfoll d$ han ater ftod up. Nir Bracket en morgon foil ned, klnde han en hSftig fmlrta. D. B. fant det {a fmSr- tande at det ej take vidroras. Pulfen var hard och ftark. Adern opnades pa armen til den f juke foil i vanmakt. Straxt dSrefter gaf man honom 2 gran opium; efter halfannan tima Iter en (adan dofis, och trcfjlrdedels tima dlr- efter annu et gran. DI D. B. aterkom i tanka at nu kunna reponera Bracket , fant han at Naturen redan forekommit honom. B 3 (Hvad (Hvad fjelfva Naturen, utan opium, vid in- fnSrde Brack, Sfven i de maft fortviflade handel- fer, ftundom kan utrStta,- fes af Herr Genei^l Direfteuren m. m. Af ACRELS Chirurgifka Han- delC I77$ p. 273. Opium ager en dofvande och fqrflapppande egenfkap, hvarfore det, ef- ter tilrackelig aderlatning , med a)t fkjSl yid infnirde Brack bor forfokas. Via denna^ af D. BAYLEY berattade Mndelfen , yar anulus v^njigen mycket utvidgad, efter tarmarne fritt utfollo och gingo tilbakas; va.r faledcs Brackets infparrande bar en foljd af anuli ovanliga hop^ dragning, hvilken af ^derlarningen o^h opii^m lat^eligen hafdcs. Men pm opium gor famnvA nytta, da et Brack fgr forfta, gangcn haftigt ntfallit -och blifvit infnarr, det made flere ron bekrafta. Sakraft torde vara , at aj fqr langqj utdraga tiden med forfok tils det enda f&kra men fvara medel, Operation, afven blir frukt- 16ft , hyarpa man fedt at|killige be^'ofvelige Mnddfer). Samma Doftor BAYLEY nyttjar afven^ med lyckligafte fra^mgang , Opium vid ftorre f#r , benbratt , Udvridningar och andrc( Jkador til at forhindra inflammation. Han ger da Opium til den mangd, och fa lange, til defs den f juke *j mera klnner nagon fmarta af fin akomma* Han har genom detta medel bibehallit lemmar Com for far i Ledernq redan varit domde til imputation* En Neger bekom et hugg i hand- Icden, fi:ne ikickeligQ Lakare radde til am^ Q ) *s ( 8 putation, Huggct geek ofver handleden genom Ulna, Pulsadror, ligamentum interoffeum och in i Radius. Genom utvSrtes tryckning ftilla- de Doft. B blodandet, opnade idem och gaf Opium efter fin methode. Hvarken vlrk eller in- flammation infant %. Pa fjettedagen aftogs fdrftt forbandet, och faret helades pa ganfka kort tid. Herr LETTSOM har beromt Qvickfilf- ver vid Rgtaktiga fjukdomar, i iynnerhet vid koppor,- Uti New-York har redan langs varit brukeligit at gifya Calomel jnot gan%rce~ nerad Halsfjuka ; Herr D. M. har fedt prof pi defs nytta och anfor Cafus dlrpS. Fl$re Me- dici nyttja detta medel med firdeles f6rdel ; qch H, D. BAYLPY har darmed raddat flerc hundride fran nmde f jukdom. Defto iferkare rotan Sr, defto mer Calomel ger han til fpott- ning fpljer, da patienten merendels altid Kom- mer fig, Stundom forbifldes Calomel med O- pium at hindra laxering. P, DOUGLAS har i Bofton utgifvit en afliandling orn Gangraene* rad Halsfjuka, hvaruti hanutgifverQvickfilfver for Spccificum mot (Jenna f juka, och fager at det befordrar det brandaktig^s affltiljande, och hindrar farets vid-^re kringfratande. Calomel har bland alia rnercurialier giordt honom mSft nytta. Strypfjiikan ar i ISf^w - York ingen fll- fam f jukdom; man h*r aldrig fedt barn ofver IO ar daraf angrepne. Te.cknen til denna far- liga fjuka anfores. Halften do merendels. 2:ne handelfer anforas af Doftor BARP, tiLika med B 4 4;lar. m > *4 ( ex delarnas befkaffenhet efter doden. Dol. BARD tror derma fjuka befta uti kjortlarne. Qvick- flfver 5r defs hufvudmedel, fom hindrar flem- mets coagulerande och den i luftroret befinte- liga hinnans affondring. Spottning, fom af fig fjelf en gang inf611 , 'och fralfte barnct , gaT bonom forft anledning at nyttja detta medel. Barn om 3 a 4 ar plagar han, innom 5 a 6 dagar, gifva 30 til 40 gran Calomel Aiide- dragten blef altid h&refter lattare och den fjuka hinnan uphoftades, I borjan forfatte han Ca- lomel med litet Opium. Underhgit var , at Lmycket Calomel, likvSl falian gjorde fpott- ning, hvilket han ej ogjarna fedt, Han nyttja- de Sfven kr^kmedel och Expe&orantia. Sjuk- domen var merendels inflammatoriflc (Jch of- vergeck Sfven flundom i kallbrand. Spanjfka flugor och ungan af ttika fant han ganfka nyt-' tige, men icke aderlatning, Denna methode har dock ej blifvit allmant godkand. Doftor BAYLEY har frail flera barn pa foljande f^tt: Han 6pnar vena jugularis , fom altid Sr up- drifven, och hvarutur bloden fprutar hoppvis fom ur en pulsader ; han later rinna til vanmakt foljen Dirpa applicerar han en Spanfk fluga fran ena til andra orat. (pa halfen*) Pa aderlatnin- gen foljer gemenligen krakning, fom han med tartarus antimonialis underhjelper. Denna krSk- ning befriade Lungan ftundom fran mycket fegt ftmkande, varlikt flem, da merendels fjukdo- innom 6 timar geqk ofver. Genom den- m } 2< ( nx &J / 2 5 V &K na methode bar ban hnlpit all* fom tillitat ho- nom. At fjukdomen varkeligen varit ftryp* fjiikan, dct bevifes tydeligen af dcfs tilfallig-^ hetcr, ehuru cj nagon hinna blifvit uphofhid , fom kommit daraf, at han innom 12 timar fran fjukdomens borjan blifvit pakallad. Inflam- mation och far i balfcn bar han aldrig fcdt. Madame NUFFERS Medcl mot Binnike- ma/ken. Befkrifning pa detta medel finnes val uri Dagligt Ailcbanda for den 4 Sept. 1775. N^ 2OI} men torde dock bar, med fa mycket mera ikal, fa iaflyta , fom denna Weckoikrift formodeligen fakrare bibeballer minuet af et medel, hvars uptlkt koftat en anfcnlig fumma penningar, och hvars fortrSfFeliga verkan , at- minftone i b6rjan , blifvit fa mycket uti opad. Annoncen darom i den namde Tidning lyder fa hSr: Hans Majrt Konungen i Frankrike bar af NUFFERS Enka i Morat uti Scbveitz kopt i) och latit gora almant bekanlt foljande Lake- medel, det hon i 20 ars tid brukat at for- drifva Binnike - mafken. Detta medel ar ock bar i Sverige nyttjadt med lyckelig framgang, och varder pa Kongl. Majeftats nadiga befall- ning allmant bakant gjordt Nar nagon fkall nyttja detta medel, tager han om aftonen allenaft litet Brod-foppa, och B 5 i faU i) For igooo Livres. o ) 2 ( m i fall han den dagen kke haft nagon afforing, forlkaffar han fig oppet lif med et ordinairt pavement Dagen darefter tages. om morgo ncn 3 qvinrin af Roten Filix Mas* (Polypo- dhirn Filix Mas, LINN.) ftott til fint pulver och blandat med 4 til 6 uns deflillerat vattn af famrna rot eller af Lindblommor ; altfam- mans flcal tagas pa en gang inj for barn be- hofves ej mera an 2 qvinrin, I ftl den fjuke fkulle k^nna nagon Sckel Mrefrer , kan han tugga infyltade Citron -ikal eller nagot annat, fom Ir behagligt , eller ock flcolja munnen med nagot; allenaft han ej nedfvSljer n%ot daraf. Om han, det oaktat, npdga$ gifva til- baka hvad han intagit , mafte han en ftund dlrcfter a nyo intaga en lika ftor dofis. Tvi timar efter Pujfrets intagning gifves en Bolus af Panacea M^rcurialis , Refina Scammonii , af hvardera 12 Gran: Gummi Gutta 5 Gran, hvilka, fint fonderftfitte, blandas med Confe&io ffyafinf/ii, {a m/cket fom btihofs. For mycket fvaga perfoner och f6r barn tr n6digt, at detta laxative jamkas tf nagon Lakare, Ifv^n fom det gores ftarkare for dem fom tala ftarka afFo rings medel. Straxt efrer man tagit denni Bolus, drickes en eller 2 koppar gr^nt Thee, och fa fnart aiforingen begynner, drickes da och da en kopp , Inda til defs Maflcen gate aldeles ifran den fjuke, och da forft fir litet bouillon drickas. Den fjuke ater litet til mid- n och] forluller fig hela dagen la, fom O > *7 ( O man bor vid nSgon medicines nyttjande. Cm den afforande Bolus ej gjordt nog verkan in- om 4 dinar, tager den fjuke 3, qvintin eller Inda til et uns Engelfkt Salt up!6ft i et glas varmt vattn. Dot &mma gores ock, i fall ma- fken hanger ute, utan at vilja falla ifran den fjuka. Man far ej cjraga pa honom. Om ma- fken cj kommer ut til middagen, oaktadt den f.juke hvarken gifvit tilbaka pulfret eller den affprande Bolus , bpr den fjuke ata middag, oeh, i fall mafken ej kommer fram eftermid- dagen^ b6r aftonrnaltiden blifva fadan, fom den foregaende dagen ; pch om mafken Sndock cj fynes til under heja den fpljande natten, bor Set forftnamde pulfret ater tagas orn morgo- nen darpa, pch 2 timar dSrefter 6 til 8 qvin* dn pngellkt Salt, (arm den fjuke fprhalla fig fom den foregaende 4agen. Om mafken kom- mer ut fclom gcnom pulyrets verkap ? innan Laxer-medlet blifvit tagit, bor allenaft JiSlften djraf tagas, eller ock Engelfk^ Saltet enfamt nyttjas. Skulie det hSnda, at, fedan Binnike- mafken pa detta fatt blifvit utdrifven, man blir varfe , det en eller annan 5r qvar , bor den fjuke, efter nlgra dagars forlopp, a nyo och pa famma fatt nyttja afvanbefkrefne me- del, hvilket merendels inom nagra timar pla- gar vifa den onfkade verkan, i fynnerhet mot det flaget af Binnike-mafk, fom har korta k- der, men emot det flaget, fom har langa leder, Jr dcfs verkan ej fa aldeles vifs. Ql ) 28 ( O Pra&i/ke Anmdrkningctr vid detta Medet af J. K At Roten af Filix Mas ar tjenlig mot Bin- nike-mafken, det har frin aldre tider varit be- kant 2\ ehuru hon tter blifvit urmodig; men Srfarenheten har ock l&rt, at detta af Madame NUFFER, i h&nfeende til Itorre dofis af Filix och den purgerande Bolus , nagot fortndradc rnedel , ej altid ar nog kraftigt at bortdnfva, Ifven den Binnike-maiken , fom har korta le* der. Felet ligger v^l icke uti Radix Films; ty den Ir formodeligen altid i affeende pa ma-* flcen, den famma obehageliga kryddan, fa framt Apothekaren haft af rKtta flaget, och den icke varit i obehorig tid famiad, for gammal eller bortfkamd; Men fom hon, flump *handelfer un- dantagne, icke formar at bade afmatta och bort* Se franiledne Herr Arch, och Ridd. ROSEN von ROSENSTEINS Underrattelfe om Burnt Sjukdomnr gt-dje Uplagan p. 377. 378. Helo Afhairdlingen bor ock lafas, fSfom fin vordadc Autor vardig, och den bafta vi tilafventyrs kunna vanta, Jamfor afvea defs R6n tngdende Binnike- ma/ken uti Kongl. Wet, Acad. Handl. 1747. p. 113, folj. hvareft, (p. 126). dS varande Doctor, federmcra Lif- Medici HERREN- tcHVANDS 4 pulver dtntalns fafom fallan felande, at utdrifva ma(ken; men ock fafom et Arcanum, hviU ket Agaren da annu icke velat uptacka, Han gjor. de det likval fedan kunnigt bland Medici, och fants d5 befta, icke af 4, utan af 3 Palver, hvilka hvardera, til deth6gfta, innehaila 30 Gran Radix FUicif, 5 gran Gummi Gutta och 12 gran Graiiota (Se Under, om Barns Sjukd. c, I) drifW ma/ken, man h5r til fordras ct Purger* medel ; fa torde pa befkaffenheten af detta fednare myckct ankomma. Nog tyckes Mad* KUFFERS Bolus , faforn componerad af draftica och mercurc, vara bade haftigt verkande och vidrig for maflcen; men fom den likv&l rlrt ofta flar fel cm mafkens hcla utdrifvande, (a 4r den nSftan icke af f^krare verkan, 5n En- gelfka Saltec eller nigot annat Laxer-medel. Mig bar en hSndelfe ej allenaft hlrom ofver- rygat , .uran ock gifvit anledning at tro , de; nagot annat afF6nind , In den n&mdc Bolus, torde vara paliteligare. Nagon tid innan Madame NUFFERS medel kom i rop, berSttade mig Hcrr Aflefforen Doft. LVII^D, at altid atminftone et anfcnligt ftycke af mafkcn bortgatt, fa ofra han Idrit en fadaa patient laxera med ffalappce-k&dn och Oxqalta. Jag forfokte det ftraxt pa en GafTc om 15 ars alder , fom af denna elaka gSflcn befvSrades^ Han tog i borjan af Nedanet 6 gran yalappce- hclda, fom refs tilbopa med i fcrupel infpifle- rad Oxgalla och formerades til piller. N5r detta, efter 3:ne timar gjorde fin verkan, vi- fide fig ma/ken, da jag Mt Patienten dricka en myckenhet kalt vattn. Sedan nagra fa al- nar af malken utkommit, gick den af, oaktadc all Brfiktighet nyttjades at forekomma det. Vid fluter af Nedanet itererades forfoket, med famma verkan. Jag 15t honom fedan hela Nyet bvar morgoa och afton taga 10 gran Pilulat Foetid* ) 30 C Feet ides Ph. Sv , och i borjari af Nedanet re- petera med en dofis af de namde laxer-piller, Mafken borjade ater komma ut , och jag gaf Patienten \ fkalp. qvickiilfver, i tanka, at det ej allenaft genom fin vidrighet for mafken , titan ock medelft fit! tyngd> fkulle pafkynda df$ urdrifvande; men fafangt: efter 3 ellcr 4 al- nars utfallande, gick han'ater af; cjvickfilfvret folgde til ft5rre del en med , och af det fbm cjvarblifvitj kom fedan nagta dagar a rad liter i finder ifiin honom^ dels med> dels btan ex- cremcnter. Nagot darefter blef Mad. NUFFERS Medel bekant, Och * man fick knapt hvarken hora eller lafa om annat> an detti och Binnike- maifkar. En vanlig folgd af Specifika medd> at de i borjari gora den fjukdomen alman, mot hvilken de utgifvas for verkande; men oftaft gor tiden } at medlet forlorar af fit fpe-- cifika anfeende, och i (amma man blifver fjuk- domen naindre gSngfe , tils Sndteligen bagge likfom raka i forgltenhet. Bade Patientert och j*g, intagne a"f forno- jelfe ofver kunfkapen om denna remede, fkyn- dade med defs forfokande. Jag iSt obfervera alt hvad i Annoncen ar forefkrifvit. ' Pulvret af Filix fick Patienten behalla, ^fven fa Bolus, hvars verkan var tilrackelig, och maflcen bor- jade vifa fig; men emedan nuj fom forra gan- gerna, end'aft et ftycke daraf blef utehlnganda och ej vidare ville avancera , gaf jag |- uncc Engelfkt Salt; men lika fafajngt: maiken gick ta ) 3* < as *f och blef cj mera Yynlig. N&fta morgon gaf Jag Itcr 3 qvintin Radix Filicis, och 2 timar darefter et tmce EngeKkt Salt, hvars goda rerkan oaktadt, ingen mafk denna gangen vi- Cide fig. Patienten fick nu hvila 8 dagar, da jtg ater gaf honom Filix; men i Mllet for Madame Nuffers Bolus, tick han pillerna af 6 gran Jalappae-kada och I fcrupel inkokad Ox- galla^ med den lyckeliga pafolgd, at maiken> vid forfta 6pningen 3 pa en gang, hel och hal- len framkom. Den var af det ilaget, fom har korta leder 3, 5 men defs langd, fom var an- fenlig, har jag forgarit at tekna mig til minnes. Denna hlndelfe torde fa gifva anlcdning til Bljande, dels fakre , dels fannolike flutfarier: ^ 1:0 3) Tania Vulgaris, ( LINN. Syft. Nor. T. I. P. II. EJ. XII. p. 1323. Faun, Sv. 2262. Au/oenir. Acad. Vol. a. p. 78. Tab. I. fig, 2.) Herr Prof. MURRAY i tjpfnla, fom fjelf talt med Mod NOFFER, hor he- rattat mig , at hon upriktigt tilftSrt , det hennes inedel ingalunda vore veikande mot nauon annan ma(k, an denns; det bl*fve faledes invcket uply- fande at fa veta , om mnn daraf nagoiifin fett den rnafken utdiifvas, (om liar iaiiga leder, eller Teenia Solium (LJNN. S. N. f c. 1. Fn. Sv 2264. Am. Ac. . 1. p. 74. f. i)? Afvenfa, om detra medel varit kraftigt mot Verities Cucurbitini (Gurkmaikar), fom var faknade ftore Naturforfkare , Herr Arch, och RHd. v. LiNNe, velat wife (manne tned ratta?) for affalne leder fran Tacnia Solium, hvars f6rokfln- de harigenom (kulle varkfta'lins, fa at af hvnrje fi3n. fallen led eller Vermis Cucutbitinus, fedan blefv en T%nia Solium? (Cfr. S. N. c, 1. in not. Arnault, i:o At pillerna af Jalappse-kada och Ox- galla ej cnfamme forfla til maikens hela ut- drifvande; men dock aro mot hononi et verk- famt mcdel , cftcr deras brukande altid fram- /kafFade et fly eke af honom. 2:o At Mad. NUFFERS Bolus cj ar et fpe- cifikt purger - medel vid detta tilfallc , fom ej allenail denna, utan manga af flera Lakare fa- fangt gjorde furfok bevifa; ehuru det med- gifves, at de lyckeligas antal torde vara florrc. 3:0 At roten af Filix Mas , i fa flor dofis tagen , ar et kraftigt medel at afmatta eller dofva Binnike-maflccn; men ock, at den maftc blifva under ftodd af et mera fpecifikt purger- medel, Sn det NUFFERSKA , fa framt man icke ofta fkal fela om mafkens hela utdrifvande. 4:0 At pillerna af Jalappae-kada (hvars dofis bor okas eller minfkas efter omftandigheterna) och Oxgalla , troligen aro i defTa fall af mera palitclig verkan , In den ofta narnde Bolus , hvilket jag ej allenafl flutar af denna, utan ock af en lika befkaffad handelfe, fom Herr Affes- foren LUND haft och ben%et meddelat mig 5:0 At om mafken ej gar bort genom medlets brukande forfla dagen, bor man ej den pafoljande iterera forfoket; emedan mafken, fom fa nyligen blifvit oroad ; formodeligen tagit flarkare fafle; hvilket tyckes vara bcvifligt dSra at da jag an- dra dagen gaf remeden, blef mafken icke en gang fynlig, fom likval fkcdde dagen forut. Ar Patienten fvag, fa kommer ock nagra da* gars hvila h^ortom ganjtka val ril pafs. Til & ) 33 Til vidare forfok recommcndcras ej allc- naft cle nu omtalte pillerna, utan ock oleum Kicini, fom Hr. ODIER altid med fa faker vcr- kan fagcr % hafva nytjat i ftallet for Mad. NUFFERS Bolus* (Sc har p. 14 och 15.) Man- nc ickc i unce ol Ricinij nedfvalgd mellan in- tagningcii. af.rad Filicis och pillerna, ikulle gora dcile fednares verkan annu pa litligare? Kongl. Wetnifiaps Acadtmuns NTA HAND* LINGAR T. / Qvart. 2 Pag. 116. Om mjolk och defffyra; of C. W* SCHEELE. Ford betraktas den oftaktiga delens jande fran vaflan, och de medel fom verka den- n a fkilnad; fafom fyror, (a val mineraliika fom vegetabilifka > medclfalter, med mera* Orfa- ken hvarfore fyror yfta mjolken ar den , at det oftaktiga attraherar en viff mangd fyra, och denna forening fordrar Hngt mer vattn, for at halla fig uplofd> an mjolken med fig forer. Medcifalter ater famt Gummi och foe* ker yfhi mjolk i folje af den narmare for- ening, fom det vatfnaktiga hafver til dem^ an til often. Alia adftringerande vaxter yfta at- ven mjolk , hvarfore China -Decoct med E- . muldoner gjarna flcj^r %. Agg-hvita kokad, likaar oft aldranarmaft. Syran af mjolk af- fldljcr HERR S. pa foljande fatt: Vaflan af NS 3. C mjolk , ) 34 ( wjolk, fom om fommaren ftadt i 14 dagar at furna, bortrokes til vid pa& en ottondel aterftar, hvarunder alt oftamnet fkiljer fig der- ifran , hvarpl fyran filtreras ; For at fa Terra tnimalis aflkild, mattas fyran med kalk , uplos- ningen filtreriis, utfp5des med 3 ganger {a inycket vatn; kalken prcecipteras med Acidum Saccharij til ingen Calx Saccharata mera filles. Syran evaporeras fedan til den blir tjock fom honung, och uplofes ater uti {piritu vini reftificatiflimo > hvarigenom mjolkfockret, och ofrige frSmmandc amnen, frln fyran fkiljas, fom filtreras. Til denna fura folution bland as nagot rent vattn > och Spiritus afdeftilleras , da mjolkfyran ren i Retorten qvarblifver. Sedan folja flere forfok , hum dcnna fy. ra forhaller fig i at/killigs andre tilblandnin- gar; hvaraf flutas, at mjolkfyran ar af en al- deles fSrfkild Natur , hvilken, ehuru den utdrif- ver Sttikan utur Alkali vegetabil. acetatum, ty ekes den dock vara Smnad at blifva fotika, fom i brut af nagot fpirituofum , ej ar blefven volatiliferad 3 men om til en kanna mjolk, blan- das fex (keblad godt brinvin f^ttes i var- nian tiltSpt, dock fa at gjasningsluften utflip- per> fa finnerman, at^ efter vid pals en ma- nad, vailan 5r forvandlad i god attika, fom genom duk kan filas, och pa Bouteiller for* varas. Pag. /2J JBeJkrifning pd dricka fom tilreder of ; af ARV. FAXE. ) 35 ( O Sexton kannor fonderhackade Tall-qviftai 4 , hvaraf ftrunten bortplockas, kokas i 96 kan- hor vatrn, foftas, vorten paofes nagfa ganger, iilas och kokas i 2:ne timar,hvarunder kadan af- ikummas: En och J kanna brun Simp flas til Vorten, fom Srcr upkokas, 6fes i kur, famt> dn den {Valnar, tililas gi(r-> hvaruppa det tun- iias. Dctta dricka i'makar val, f^gci* HERR F. haller fig lange titan at furna, och ar gedt mot fkjorbjugg, fait det ej ar mycket fodan^- de. HERR FAXE har Sfven tilredt et Extraft af Talkjviftar, hvilkct fylles i flalkor och kan fx>rvaras 2 a 3 ar. Tvenne kannor hSraf ko- kas med 72 kannor vattn i 2:rie timar, jfes och tunnas. Detta ExtraO: tros i fynrterhet vara tjenligt vid langa (jo-refon Man har S& ven hSfaf gjordt et fmakeligit t)rkka tinder fifta Expedition med Kongl, 6rldgs-Efcadern. (Man torde val endaft af fyriip , hett vattn och litet hurrikj ordenteligen jait och handteradt, fa afven fa fmake'igit, onl ej bSttre dricka; men det blir da ej fa nyttigt mot /kjorbjugg.) Pag. 130 Bhmfler- Almanack i If after -Gothland f6r &r ITU. af CLAS ByERKANDER Haraf kan utdrag ej gjorasj men fortjenar at Hfas. Pag. 757. Be/krifning pd V/er^da japonica, en fyviicrlig och fdffyjit 6rt /ran Japan af CARL P. THUNBERG. H denna fynnerliga ort glr ftylus ned at C 2 hek hela fidan af fro-hufet, och fader fig midt under det famma, tvert emot vanlighe- ten, VSxten ar en litcn bufke , finnes inne i lander pa Japan , och ar af K^MPFER redan , faft ofullkomligr, befkrefven. Ar en Pentan- drift, dar defs rum blir naft for Plumbago. Sedan foljerdefs defcription och figurTab.V, 2:dje. Quartcttet pag. 188. Befkrifmng; pa et Em- jyyr.ma Peffioris med fiftlar och Benrota, ef~ ter en 30 dr fontt Jkedd krojfninq pa Ref' benen, af AND. MAG. WAHLIN, Den fiuke borjade 1773 om fommaren kla- ga ofvcr trog ftolgang och nagon Hum vark i hogra fidan, under nederfta harda ref benen, ftundom med fpasmodifl<:a trykningar at bro- ftet, fafom hos hypochondriaci. Som man holt fiukdomen for blinda gyllenadern, blefvo at- Ikillige medel deremot nyttjade utan lindring. Natterna voro befvarligaft, och patienten kun- de ej ligga pa vanftra fidan. Foljande aret borjade afven vanftra axeln at fkjuta up, famt broftet blifva fnedt, fa at hogra fidan indrogs, och vid arets flut made ban intaga f^ngen* Man hade likval orfak at halla broftet for fridt och miftro i det ftallet Lefren ; hvarfore forit nyttjades Pyrmonter-vattn ; famt ar 1775 Medevi halfobrunn. Under vagen dit,, kom Patienten af et tilfalle at beratta H. W. fom refte, med hooom, at hau for 30 ar fedan fadt O ) 37 ( m fadt en hSftig ftot pa broftet, hvaraf han ISn- ge varit elandig, men bar, efter tjenliga me- dcls bruk, ej vidnrc haft nagon olagenhet dar- a Sedan man fatt denna uplysning, hvaraf iiukdomens ratta befkafFenhet fags, nyttjades Eruns-vattnet fparfamt och med mjolk, men utan nagon nytta. Paracente(is Thoracis pa- tanktes 3 men afflogs , i anfeende til der data hopp, man andock kunde gjora fig om fiuk- domens utgang; och patienten affomnade ford i Augufti manad 177^. . Vid Obduftion fants hogra lungan och en del af vanitra i maceria bortfmalte> mediaftinum trafigt } Caviteten full af ftinkande materia; Lungan, hjertat och me- diaftinum updrefne i et horn af vanflta Cavi- tcten 4 Andra harda Ref-benet pa hogra fidan, var en god tvarhand fran llernum inbojt och carieuft, det 3:dje var nagot narmare at ryg- gen pa 2:ne ftallen carieradt. Atfkillige var- famlingar voro mellan mufculi intercoitales , famt under ferratus , peftoralis och deltoides. Denna handelfe paminner Lakare, at noga ut- forfka iiukdomarnes orfak, famt de fiuka at ej fortiga nagot fom qleroni kan gifva uplysning* Pag. 134. Bejkrifning pd 2\ lika fom Col- lege de Chirurgie , utltadt de fvarafte tviilig-* heter och, man kan tillagga, de ftrSngafte cri- tiqver och de nefligafte motfagelfer af nagra medbroder, hvilkas namn ej kuririat infkrifvas bland falfkapets Ledamoter. Detta ofvertygar om det ordfprakets grund: N-ulla invidia pejof Mcdicornm. Emedlertid 5r det midt under 4 des- fa motfagelfer , fom detta SSllflcap, redan up* refer fig fom et MajefHteligt Tradj hvilket gifver fkugga at hela ortikretfenj och under hvilketi alia In-och Ut-landfke Lakare , komrrta at for- ena fina anmarkningar och arbeten* tilraf bander utan tvifvel at Medicinfka Faculteten i Paris, omfider matte opna fitt forrad, och utvalja af fine orakncliga anmarkningar, gjor^ de under flera Secler , amnen til manga dra- peliga verk^ hvanned de fkola rikta almanhe- ten. Deffe 2:ne Corpfer Sro fvartfjuke at Vinna bifall geiiorrt at ofverga hvarannan. Den* na delen , at Kongl. Franika Medicinfka Socie- tetens Handlingar, beftar af 2:nS afdelriirigar , lika font Kongl. Franfka Vetenfkaps-Acade- miens Handlingar; den innehalier tiemligen : L'Hiftoire och Let Memoires. Mr. VICO < -D'AZYR > Secretair perpetuel, har i ordning fatt den Hiltorifka delen, fom ar 360 fidor, och memoi- rerne, fordelade i viffa Clailer, aro 592 fidon Element de Chymie, rediges tfapres tef dlcou- V8T* O ) 47 ( O vcrtes moderns* etc. par Jtf. MICHEL Du TENNETAR, Conceillcr & Medecin or- dinair du Roi, ProfefTeur Royal en Nancy etc* Academien i Metz liter en af defs Leda- moter Ufa publice om Chymien. Detra Sr en Precis de ces v Lemons. Denna afliandling S.r deladi3:ne partier, den forfta inbegriper Sten- Riket. Den 2:dre v5xt-Riket och den 3:djc Djur-Riket Subfkription var 4 Livres. Den 5r utgifven i Metz in 22;o 180 fom fes af Journal. PhyC Dec. 1779 p. 508- Flora Parijlenjts, ou Defections & figures des toutes les planter qvi croiflent aux envi- rons de Paris, fvwani la Methode Jexitelle de Linnd etc. Paris 1776 etc. in 8- Af dctta verk utkommer en famling af 20 plancher, ritade och malade efter naturen pa HollSndfkt papper. Hvarje fadan famling koftar 7 Liv, JO fc. Detta finnes infordt i Abbe Ro- 2IERS Journal, Phyfiqve for Oftob. 1779. Uti famma Journal for famma manad och ar p. 332; ar annoncerat et ganflca nyttigt och vackert arbete kalladt: Plantes veneneujes & Jyfpe&es de la France, avec leur antidotes, par Mr. BULLIARD Alia vaxter utgifvas gravera- dc in 4:0 pa det vakrafte Hollandfka papper, mcd m ) 48" ( e med deras namn, fa val pa latin, efter var fid- re von LINNEES fpecies Plantarum, foro pi Franfyfka. Deras blo.mningstid och cle flatten de maft vaxa pa mfattas; afven , om de deiar, fom caraftericera blomman, cj aro nog iynba- ra och tydeliga , fa exprimeras de farfkildt och en del fedde rned microfcop, Hvar 3:djc manad flculle haraf utgifvas et haite at 10 gnwerade vaxter, och fkal ej blifva mer an 10 a n haften, fom hvarje koftar 5 Liv. 12 fous. (Det vore ganfka nyttigt at bvarje land ha- de fine forgiftige och ilcadelige vaxter vll be- flcrefne, och fa mycket lyckeligare, om man ha- de fig bekant nagot hjelpemedel mot hvar och ens elaka verkan.) Ny het er. Hans Kongl. Maj:ts af Frankrike Forfta Lif-Medicus Herr JOSEPH LIEUTAUD, fom dog i Verfailles d. 6 Decemb. 1780 i fit 78:de alders ar, ar mi faknad til fin perfon; men hagkommen och hogaktad af efterverlden i fi* nc arbeten. Q ) 49 ( 131 Utdratr of et brtf frdn PIcrr Lif-Med. BERG til Herr Prof, och Ridd. MURRAT i G6ttini>sn. (& Hr. MURRATS Biblioth* 3 B. t'jt.p. '320. J6IJ.) Sanrting&i af LINDS forfakrari om riyttan af Opium, gifvit undiir hettan i inrermittente fe* brar, ha? jag flere ganger hift tiifalie at be-, krafta. Det ufverrrafrar alt hvad jag hittils kant, at Imdrd den hlftiga hufvudvarken j och gor for ofriglt anfallet diigdigare., Columbo-RDten har jag uti gatlaktige diar- rheer och krakningai: i ar tiinnit af fa god ver- kan, at jug l&treligcn inftammer til hejinss be- rom med Hi*. PERCIVAL och andr6. ?a en ton af F. ~ blef , je'mte drfs fyfkon, for nagra ar fedan kopporne ympade af en be- kant ftor kopp-Ympare,hvangenont goda och di- ftinfta koppor flogd utj atminftone anfagos dc (a af flere Lakare. Men i ar blef han anyo af verkeliga koppor anfalleil, hvilki icke kurt- de mifskSnnas, och blefvo Jfveri for fadanne hallne af N. och N (ockfa forfarne Lakare}* Skul le intet de Ci kallade vattnkoppornti kunnl blifva mifskande f6r de Skta, och til ympning anvande? och X^ore det iiitet fakrafl, at taga ymp - iliatericn af de fvarraie och kan- barafte kopporne, pa det aldrig nagot tvifvel fnatts upkomma om deras aktailap;? Om kop- por (la pa nytt ut; fa maite mantilda, at inan mcr an en gang kan fa koppor. N^ 4. D Om o ) 50 ( a Om Dnbbelt kopp - ufflag , af G. L. Ehuru det har lange ibland Herr-ar Lakare varit en afgjord och vedertagcn fanning, at ingen kan af nktige vahr-koppor mer In en gang blifva fmittad: ingen mer an en gang genomga denna f jukdom , och faledes altid na- got annat flag af koppor varit a farde } nar nagon af denna fjukdom mer an en gang blif- vit angrepen; fa vil likval irfarenheten ofver- tyga ofs om annat , ocli en del Lakare af ba- fta vitsord pafta med fakerhet i fine fkrifter^, at de iakttagit defle koppor tvanne (sine) ganger. At undvika vidlyftighet vil jag icke namna dem; likafom jag vil mifstro min egen fkic- kelighet uti obferverande, och i folje deraf fortiga 2:ne handelfer, i hvilka jag funnit mig foividad, at riktige vahr- koppor 2.ne ginger angripit en och famma perfon. Ar nu ddant mojeligit vid riaturliga, nvar- fore icke afven vict ympade koppor? Jag har atminftonc en gang fedt, at ympade koppor, emot all form-odah } aterkommit och varit af rik- tiga flaget; och lar det tvifvels utan vara fa mm a handelfe, fom Herr Lif-medicus DALBERG uti bref til Herr Prof, och Ridd. MURRAY i Got* tingen berattat ( Se den fenares Bibliothek 3. B. 2. ft. pag. 321)* At mindre forfiktighet blifvit brukad vid valet af koppmateria , kau vara at formoda j och ar det faledes med ftor- fta ikal, at bemllte HA Lif-mcdicus yrkar> det O ) 5 1 ( dot kopp-vahr bor tagas af confluenra eljer fammanilytande koppor, til mera fakerhets vin- nande vid ympningen. Det ar troligt, at fSdatie , fom de afvannam- cle iiandelfer icke ofta . forefalla,- afvcnfom jag hallcr fore, at den handelfe jag nu utbcder mig fa narnna, torde vara ed ibland de iall- faminare. Vid den kopp-fnlitta, fom for 2:nc ar fe- dan var oni fom maren gangfe liar i Stockholm , hade jag tilfallc at fe en Uteri gaffe , 3 ar gam- inal, fom icke haft kopporna tilforene, hvil- ken umgick nicd andre i hufet varandc kopp- fjuka burn , och if dcm andtcligen blef fmit- tad med riktiga vahr-koppor t Han fick de vanlige fymptonier fom piaga forega kbpp-nt- flaget, och afven koppor, fom llogo ut har och dar pa kroppen och i anfiktet, af fa god art, at han ej det fingalle af dem befvarades, Utah gick omkring hvart han viile. Da defla koppor vtiro i fin bafta mognad vid 6:te eiler 7:de dygnet, angreps han a nyo af en hafrig feber, med Somnfjuka, yra, ftarka rycknin- gar och upkaftning , hvarefrer kopporna a nyo flogo ut, blcfvo aldeles faminanflyttande ; och af fa elak art, at han med plats och eftcr eri Ihng fjukdom omfider raddadcs. I anledning af et fa oordenteligt koppor- nas utbrytande, hade jag varit b(jnagen at hal- la det forfta utflaget 'or ria^ot annat an kop- por, om jag icke fedt en ci)iik handelfe, fi- D % fom O ) 52 ( O fom markvardig anford af JOHN MUDGE (a di-* fertation on the inoculated Small- Pox >) hamtad af SUTTONS praxis. For deras beqvamlighet, fom icke hafva tilfalle at forfkaffa fig denna bok, vil jag liar infora hela cafus: Madame H - - - , err Dame ivart gran- Jkap, lit for nagra ar fedan ympa fig med kopporna af Herr SUTTON. Som hon var rik och fruktade mycket, formadde hon Hr. SUT- TON, for hederligt arfvode , at blifva hos fig i hufet hcla fjukdomen igenom. Smittan lyc- kades val; kopp-febern kom; var lindrig, va- rade den vanliga tiden, och et matteligt antal koppor flog ut. Efter et fullkomligt utflag^ horde ock febcrn fullkomligen up , och alt be- kymmer om pafolgden, var nu rnera forfvun- nit, Kopporria voro fkona och flora j men gan- ika fa , och frun tviflade^ at detta ringautflag, knnde framdeles fatta henne i fakerhet for ny fmitta. Trenne dagar voro forflutne, fedan kopporna utflagit, och febern hade, efter alt utfeende, aldeles uphordtj da hon, fittande til bords med Hr. SUTTON, uptakte for honom detta fit bekymmer^ med onflcan at fa flera koppor, pa det hon i tilkonimande tider matte yara fa mycket .fikrare, Hr, SUTTON fvarade: om hon fa mycket onfkade at fa flera koppor, (a kunde hon fnart forflcaffa fig dem: Hon kunde endaii: ata fig matt af den hare-ftek, fom var pa bordet och.dricka et glas vin ef- ter Frun gjorde detj och nagra timar der- efter, *HS ^ M / |T & J 53 V ^i efter, fick hon hetta och feber, mcd en ftark toch bultande hufvudvark. Efter en orolig och fomnlos natt, fann hon fin hcla kropp med 10000 koppor fa tatt befatt, at nappeligcn mgot mellanrum var ofrigt, Jcke allena den fjuka, utan afven H. SUT- TOTSI fjclf forfkr^ktcs. Han anholl fordenflcull, at en Lakare matte efterfkickas , emedan han icke kunde ataga fig cur en af en fa farlig fiuk- dom. Doft. CALVELL blef faledes kallad , for hvilken SUTTON gaf tilkanna fin oro och fit bckymmer om fjukdomens utgang; ja fa alde- les , at han afven for den forre upttkte det hemliga medel han gifvit den fjuka, faforn forberedning til ympningenj menande detta up- pcnbarandc vara nodigt, til at fitta Doftorn i itand , at radda den f juka. Han bekande , at han icke gifvit annat an Calomel och Froepa- rata Antimonialia ; berattade honom orfaken til Mndelfen, och tilflod, at faftan han val vifte, hum en fjuk under ympningen borde hand- teras, ia kunde han dock ej Ijita pa fin infikt i naturliga koppors fkotande, och an mindre vid fa farliga omftandigheter* Kopporna, ehuru ymnoga, voro dock ej fammanflytande; febern blef ftillad mot nat- ten medelft anodyna. Jngen Suppurations-fe* ber flog til, och den fjuka gtck lyckeligarc igenom fjukdomen, an man af ornfHndighe- terna hade kunnat formoda. At et dylikt fel i regimen forejupit mcd D 3 den & ) 54 ( Q den Gaffe jag omtalat, ar otvifvelaktigt; erne- dan foraldrarne paftodo, at ban borde ata all flags mar, och icke vanja fig at kmka under fjukdomen; hvarfore ban ock under forfta utflagstiden , mlfte ifom oftaft lata fig noja med faltkott och lax, olfupa och ftarkt dricka, hvil- ket alt ganfka yal och af vanan foil honom i fmaken. Som nu Hr. MUDGE och manga flere , til- fkrifva kalla regimen fornamfta orfaken til ymp- ningens lyckeliga utgang, *) och man afven i fenare tider haller en dylik regime for den pkrafte och bafta uti naturliga koppor, da den fal och med urlkilning anvandes^ fa torde den fragan forfalla af fig fjelf: Om denne Gaffe Idragit fig en ny och haftig feber; et nytt och forv^rrat utflag, genom en het och oordente- lig regime, eller fSdt fmittan fran a:ne flallen pa olika tider? JQH.ANDR. MURRAT, Programmata Ob- fervationum & animadverjionum fuper Va- riolarum in/it lone Sat lira Seffi. /. 2. 3+ Got- tingce i~l~]9 in 4? Man yil har ord ifran ord intaga den recen- fion, *) Herr Prof, och Ridd MURRAY ra'der likval til nLt gon matta vid kalla regimen, och st den bor lain- p!"> efrer omftandigheterna. (Se defs Programmata obfervationum fuper variolarum infitione fatura. Getting. 1779.) hvilket en hvar foifiktig koppym- pare la*r bora i akttaga. O ) 55 ( O (ion, fom varlardeHn Auftor f jelf ha"raf gjort uti lit Bibliotheks 3 B. 3 ft. p. 470. I desia Skrirter har jag ofvervagat nagra punfter, fom an i denna ftund upvScka be- tankelighcrer vid koppympningen* AWedning d&rtil har jug fact af min egcn arfarenhet, form hittils eftcr onfkan aflupit, afven 5r 1777? d5 ympningcns goda fak hlrftidcs fkakades af at* fkilligc dodsfall. Nagre ympnings-handclfer xitreder jag har omftaadeligen. Utan tvifvel har den nuvarande iimpliciteten vid koppymp- ningen anfenlig fordel for det fordom bruka- de fat.tet m-ed traar, djupa far, charpie, Salva, pfverdrefven beredelfe, konfliga verktyg o. f. y t Denna fordel ligger i fynnerhet i det fly- tande vahret, den fria och kyian4e luften, det flitiga drickandet* Se&. i . Hvaruti det flytande vahrets for- man beflar, det utreder Fnherre DIMSDALE. ej tilrackeligen. Men det ar vift, at kopp- giftet dymedelft fa rnycket viffare hanger vid, och lakaren altfa blir faker for omdomet om en uteblefven fmitta, famt den perfonen , fom fkal ympas, for faran, at emedlertid naturli- gen fmittas, eller raka ut i en obeqvam va- derlek. Vidare, at den pafoljande fjukdomen littare afloper^, och at iaret lider fa mycket mindre retning, Ehuru talande fordelar den fria luftens ver- kan ockfa har, kan j.ag likval ej annat 5n an- fc det for ofcftvaget, at anvanda den utan un- D 4 dan- dantag oeh affeende pa amid, krops befka fenhet, foregangen lefnads-art och fjukdomens ftadium. Ofver hafvud mafte man fa afmata fria luftens nyttjande, at det kan tjcna til at rmn{ka j>t ,nien ingalunda at qvafva febern > fom, efter mill tanka, jr vid kopporna aldcles va- fentelig. I amior handelfe foljer endafl et feber-. anfall och , i ftall^t for ratta koppor , fla endaft ut flackarj eller icke nog lange rackande, och ej, behorigen foppur^rande koppor. Afven harleder jag efter-utflaget af nya knppor } fom vid den nya methoden icke fallan hander, ofta endaftifran den altfor ftarka kolden. I borjan afki^ppornas utbratt haller jag gerna den fjuke nagat var^ jnare , an for och cfterat. Men huru vet man, at en, fom lindrigt ch fort 6fvervunnit : kopporna i hog grad, cfter forenandet af alia ympningens fqrdelar, fedan kan vara faker for tilkommande fmitta- och huru vet man det, aven innan man un- derkaftat paticnten ny ympning eller iimgan- ge med kopp-fjuke? En fraga, fom Ymp-Laka- ren ej fallan gjor fig fjelf > och fom ej mindre ofta forelagges honom af ympa.de performer el- ler deras anhprige, och ar af ytterfta yigt* Sa mycket jag arfa.rit, ar febrens narvarelfe , det viflafte teknet; men kan likval hos barn ej fa IStt mfoas efter antalet af pulsflagen och graden af hetta, Bagge delarne aro vid den kylande regimen ofta endaft om natterne mar- j nar den fjuke ar i fangen; och mafte dS den kunfkap man fir cm febrens narvarel- fe, gcmcnh'gen grunda fig pii en valdiuftrus berattelfe. De omftandighetcr , lorn atfolja fe- bern, gifva, nagot mera ljus. Darfore har jag pfta, man 'at taga fel, fom dagarnes bera- knande fedan vifat, domt at fcber-fhdium in- tradt, nar man, wan at jag fragat dcrefter, berattat mig , at patienten , fom forut haft hvil- famma natter med ftilla fomn, nu fafvit gan fiva oroligt: och detta har fedan blifvit beftyrkt af patientens hagloshet , benagcnhet at ligga i fangcn, hufvudvark, rodna pa kinbencn, ac- kcl cllcr krakningar, rygg-och landvark, oren tunga och fHnkande andedrakt, af det flaget , ibm talrika fuppurerande koppor gifva ifran fig. Sa mycket fakrare- kan man da varkeligsn v. ra, om kopporna, ehuru til antalct ganfka fa, ordentcligen fuppurera. Men cknna omftan- dighetcn blir, vid ct ringa antal koppor, ofta darigenom ofynlig, at af dc i borjan fig vi- f^ide koppor 3 manga forfvinna af fig f jelfve och andra, fom val hade hojt fig och fuppu- rcrat , blifva genom patientens otalighet i for- lid fonderrefne, Mennuom ympfaren.-Defla, nar dc blott gq- ras med et ftick, fatta gemenligen endaft en liten blafa, hvilken, fedan litet vahr d^runder famlat fig, torkar och brifter fonden Seffi. 2. Men emedan man, ehurn langt man ock hunnit uti ympnings - konften , och ehurq oSndcliggn mycket ftaten darigenom vin- D 5 ner, O\ *9 r &% J >o v ?+,& * ner, likval icke ar i ftlnd at ga i borgen ffir en cnda ympad perfons lif; fi ar <3et en gan- fka hetydelig underfokning: hvad fom val Ian- najikt matte vara orfaken til elaka pafolgder af ympningen? Lyckligtvis Sro dodsfall gan- jfica falfynte, n^r man allenaft raknar efier flo- ra almanna fomtnor, och icke efter fma ifran cn- {kildte orter och ar* Men detta ar likval ej fa latt : ty man kan hvarken forjita fig pa den, vid ympningeihs borjan i England, upgifvna flo- ra dods-nummern, ej eller pa den myckct lil- la, fom blir anmarkt af omkringrcfande ym- pare, efter nyafle forbattringen af detta ymp- nings-fltr. Ganfka larorika "plysningar ' har- utinnan jfkulle de Lakare gifva, fom rakat ut for den olyckan, at, litan fin fkuld, mi- fla ympade perfoner^ fa framt de noga gran- fkat alia forelupna omfliindigheter, hvaruti Herr LUDVIG, LOCHER , DJMSDALE fortjc.na at berommas. En altfor ftor fvaghet i nervfy- ftemct anfer jag for en hufvudodak til de handelfer , fom, alt gqdt utfeende oaktadt, do- deligen eller cljeft icke aldeles lyckligt aflupit. Denna fvaghet gifver fig tidigt tilkanna genom det bleka, platta, hvarken kliande eller fmarr tande faret, och fedan genom briflpa hpjning och fuppuration i kopporna. Et par dodeliga handelfer af det flagec, har jag fedt pa barn, fom varit ympade af andre Lakare. Jng f jelf hade en annu icke arsgammal gaffe i kur, lorn jag nodgades ympa kopporna pa, at han icke af af fine andre af mig ympade fyfkon matte blif- va imittad (i). Dct foil mig ' (traxt mifstSnkt fore at Caret ia langfamt inflammerades , och ban fick fedan ganlka talrika, oordenrcligt ut- itaende koppor med manga elaka fymptomer; men jag raddade honom geqom klyflirer, kin- kina, Vitriolipiritus och tidiga afforingar. Af- ven fullvuxne aro denna oformoda^e nervfvag- heten underkaitade. Vid fadane oniftandighe- ter, ar inflammations okande i iarct jemte den remingens , fom fordras til febern , aldeles nod- vandigt. Til vinnande af defle andanialj fo- redar DIMSDALE verkfanimc purgermedel : men jag haller et krakmedel for fakrare, emedan dctta, Torn fkakar nervfyftemet och karlena, Icmnar langt mindre fvaghet efter fig, och drift yer vatjfkorna til huden* Mycket godt kan man ock i detta fall yanta fig' af kottfoppor , Rhenfkt viiij mofcus, Campher och i fynner- het af Feberbarken. Dock utrattas val det rnafta, hos barn, med Senapsdegar, och hos fullvuxne , med Spanfka flugor. Utom denna orfaken , kan ock fkulden af dodshandelfer, fom j^mforde obfervationer in- tyga, tilraknas en rotaktig difpofition, malkar pch, efter DIMSDALES tanka, gallaktigheter, Altfamman bevifar faledes at ympningens lyck- (l) Manne naturliga imittan af koppor verkeligen ac farligore, an den, fom bibringas genom ympning ? nar patienten forer iamma regime, fom de, ympas? J. K. f^S } 60 ( $?i ^J / c Q V fe! lyckliga utgang bcror ej endafl och allenaft pa methodens iimplicitct och don fna kalla luften. Sedan talar jag om efter- utflaget afkoppor efter ympningen, hvilket likval fa vicla ej ar at anie for et verkeligit kopp-refidiv -, fom det iniinner fig inom den for kopporna beftamde tidens til anda lopande* Det upkommer af en for langt drefven kail regime, en for mycket fodancje di^t, Mftiga kropps-rorelfer och brift pa oppet li Dct fednare intraffade hos en 8 ars gaffe, fora jag ympade. Hos denne vi~ fade fig 6:te dagen efter den forfta febern en ivy och mycket haftigare , och , det fom ar be- fynnerligt, ehuru ganfka fa koppor utilagit, rakade patienten likval uti en ratt apfenlig fpattning, hvar pa et nytt kopp-utflag folgde 4:de dagen efter den andra fcberns borjan. Man kan fa mycket mindre hlrvid mifstanka. en for kail luft, fom dsfs varma den gangen, midt uti Maji manad, varftarkare, an man d- jeft onikar. Genom en lappris omftandighet rakade gaffen vid ympningen i fa haftig for- fkrackelfe^ at ban danade, men utan vidare elaka pafolgder; hvaraf ater ar klart, at for- fkrackelfe hos barn, fom man ympar, ej har ftort at betyda , och altfa konftlande med verk- tyg, til forekommande haraf, forlorar en fto fom mig forekommit, har varit 14 rimar fore flutct af 6:te dagen. I hanfeende har til kin man ej altid med vifshet f&ga, antingen fjuk- domen ar en verkan af ympningen eller af na- turlig fmitta. Ar utgangen icke lycklig r fa har itkaren fa mjcket fvlrare vid at rattfardi- ga fig* Sarets befkafFenhet fatter faken icke i full dager. Imedlertid ar ofakerheten min- dre vid ympningen med farjlkc vahr, emedaa dec ej verkar (a langfamt. Det gifvas ock perfoner^ hvikas difpofirioa ar af den befkaffenhet, at den allenaft gifver halft utrymme at ympningens verkfamhet. SI var det med en 3 arig flicka, hos hv/lken det influtna vahret upvakte en rodna i faren, kliande , fmarra, jemte nagon bulning, flackar . och fma blafor omkring faren, rofen, nagra obetydelige feber-fymptomer i otid, och flu- teligen anfenlige fkorpnader pa faren; men utan vidare pafolgder, afven fedan jag for- jiyat ymprangen. Saren Srrade fig hos henne mycket langiainmare, an vanligt. Kolden var har viil icke ofverdrefven > afven fom jag ic- ke vet, at' eljeft angifva nagon orfak dartil. Ymp-farens langiamma lakande, ar ock en omft^ndighet, fom man g&rna Ikulle onika ympningen befriad ifran, halft det fkafFar LS- karcn mycket a,t gora ? cl^uru ock alt annat uraa o ) 62 c e utan moda aflupit. Orfakerne arc* imngfaldigc i fordarfvade vatlkor, en for ftor k&nfloomhct; de fade dekrncs flapphet (2). Denna iediure orfaken tra&ides bos en 15 arig flicka ,hoshvii- ken faret redan luppur erade vid ilutet af andra da- (3) Samma i'mitta (naturlig cllei 1 ympa.i) t'ororiakar hos olika iubjtffter olika koppor: (lore eller' 'licet antal, goda. ilia artade, jfkikia , tata eller fammdn- flytande, med eller utan metaftafer bch elaka bul- iiinear; foljakteligen berbf ej koppornas art pa be- fk^fFenheten af fmittan (endaft den a c r af riktiga valir- Ixoppov och nog; verkfam); utan pa den peiTohen^ tilfiandj fdm finittas. Daitore fer man^ at vahr, taget af fammnntiytande koppor, (laiom fdkrad i lianfeende til fin verkfambet) icke fatter den lorn ympas i fam , at afven fa deny i itort. as tal och lammanftytande; afven fom ympning me'1 vabi .frail diftincla koppor, icke fitter hanorn i fakerhet for at fa dem iarornapHytande, Oiri nqturliga- fmirtnn galler det famma. Soni aid a patientens befkaffen- hct, i harfVende til de fufta eller fiytaride delarne, deterininerar koppornns art; fa torde praeparationen icke bora anfes for fa indifferent, fom en del kopp- ympare tyckns mclinera til; Men den lar ock II- ka fa litet kunna blifva en och den fatnma hos ol- la liibieSer. Hos en del behofvb ehdoft de fafta debi-ne ftlrkas; hos andra matte en egen fkarpa i varlkorna corri^eras 6. f. v. Detta later ock val ic- ke altid goia fig; pa nagra fa dagar. Myckenhe- ten af kopp-anijie i kroppen, kan val fororfaka mango, men icke illn artade koppor; och om ej regimen vid ympi-jinoen kunde moderera utflaget och fkaffa en hop af kopp-aninet bort 9,enom an- dn vagfir an huden , fa vore tlefs fordeftr icke he- ty 'andc. Jav; ar elad , at li^fva funnit Hr. Aflef.. LUND aTvtn af mina tankar i detta airiner. J. K. m ) <*s c o dagen efrcr ympningen. Den dar pa foljande in- flammation matte jag lindra medeHl Camphert, hbprifven mcd aggogula. Vid dcr ringa anta- letafkoppor> ungefar 70, aflopp alt val ; men )cmp-faren blefvo vidloftige och kringfratan- de, faint fuppurerade ftarkt, afven til den 4i:fta dagan eftcr ympningen. Genom kin- kinans invarres bruk lakte^ faret pa ena armen. Forat Sfven iiftadkomma detta pa andra armen, matte jag tillika flere ganger afFora* med Ja- lappa och betaka faret med Blyplafler. Uvderrdttelfe: Sailing tfRUN ocb UPTAKTER , gjorde ifenare ti. der t Hti Phyjik t Mcdccin, Cbirurgu > Nfii%rtii*Hifto. ria , Cbemie, HushaU^in^ , Akerbruk , Handel, Sjv. fart, Sltgffcr.f etc. Jdmte Biovraphier ofvey dc nidfl lictydnnde Lanle Man, ar Tituin pa en Mauads- journnl, fom, lika med v5r Wcckofkrift bar, fraii inUcvarande ars borjaii, titgifves i (jotheborg, Genom annoricer i tidningarne ar fdttet af defs for" fittande ocb utgifvande bekant* Prijet , fa v ul for ars* Py^numcr (inter , font for dem, Itvilka kopn hvarje milnad fdyjkildt, kunde fynns iiagot bogt tiltngit, men mychtnlet ten och nrvalet of amncn , jemte mama vnchra tabeller ^ Idrajakert [fora kp/liiaden vdl anvdnd. V\ bafve redan med noje Idft de for Januarius bitkomne 4 ark, fom> bdf- tade i bldtt pnpper Died beta rubrihcn t{tanpa t fyrfdljn s titi Directeuren FYRBERGS Boklada vid flora Nygntan* Af de dmneiiy fum i duffh ark forekomma , kundc 'car Tid- iring riktas medi areminiie ofver Arcb. och Ridd. v. LiKN'e, of Vet Acad. Secreter are i Paris > Marqvis de CONDORCET. p. 5. Afbandling om ftjenifh-aJigBrun- ften, bercdd gencn kojift.-p. 24 Oin faran af ofor- fik- m ) .44 c a ftktigt brukid Meloe Mnplis uti 'Rabies, p. 2g. Oni en amputation af en arm, gjoud ufan ligatur. p. 29, Cm faran af nasblods ftammande %enom lindning krhjg armar och ben. p. 34. Anmarkning vid metal- lers cryfbllifation. p. 36. Orn naturiigt Sedativ-iah, funnic i Tofeana, af HOEFFER. p, 39. Om de i fed- ilare tider uptake? Lufc-nrter, af SiGAuri DE LK FOND, p 47. Uncferrattelfe om Turmaiin, funnen i Tyrol, af MULI.ER. p.^53^ Mullvadans hiftoria och medel at utrota den. p 55. Men at antingen rccenferd eller copiern Sveii/ka reccnfioner, (let vore a ena fidan et vfvfrfluds-ocb a andra Jidan et lathets-arhete . Urfjdfvti orgina/ernv til de uprSknade amnen, fom annngcn aro cl- hr knnna kvmma op i bander , Jkolti vi tikvdl hk&tinder* lata, at bar mcddtLi det majt intefejfanta , och ddrvidi eftcr var antc.vjiafed, tytleliven tttmdrkn de kallor , .frai* hvilka vi Idmtut dcm; en oinjldndigbet , font man un det af Gvtbcborg/ka Jcnrntilen redan utkomna, ogdrna faknat pa drjkiiliga ftdllcn , bdlft man den'MUoni fdt- tes i vilradigbet, by cm fom bur fa Jkulihn for nagra ctyddigbet cr , fom pii ct och annat jidlle mota Lafa- ren ; tit ex'. Ivad. mena; med coronaliS? (p. 31.) var det futura coronalis eller os coronale feu frontis ? ' Hvad vii Jet faga, at ofra delen af mufclarne gjor- de tryckning pa pulsadrarne? (p. 35.) m. m~ At for* t'iga naya bcfyunerliga ord , uttryck ocb conflructioner , fom amingcn jivta 6rat eller gura meningeii fiagot tvety*' dig. Sd litet , fom vi vdnfe , at defse drbindt ingar blif- va ilia nptagne , fa gdrna ffeole vi dfven ft ofs anftandigt paminte om det , fomi var Weckofkrift kan vara eller Jy- nas fthktigt > ocb med uuje ratta det ^fomrattas b6r. V"t fkrifva ickefur oft , man fur andra, ocl Lafarens ratti^ let ar , at fa det efter fiu fmak , om den dr bdtrre an var. Tryckfel* fotn i de>ina Wtckofkrift knnna infmyg* fo ( furmodeligen icke m3.nga) voppas man urfaktaf. Ds id. bvarje Bands Jlut nnft'ras. ) *s C 01 s JOURNAUX, Decemtr. i*]fo T. XII. $:me annee. p. 328. Befynnerlig kur , gjord medelft ympande of Skabb. En karl, 28 ar gammal, och af melan- cholifkt temperament, lemnade fig at en djup forg ofver viffa ledfamheter i fin flakt. Han uphorde at arbeta; en envis tyftlatenhet , en vild upfyn, lato defs vanner forfta, at hans hufvud var oredigt. De togo fin i/flyckt til Charlataner, fom langt ifran at botat honom, gjordc defs tilftand annu famre. Hans hud blef gul och hela kroppen afmagrade fafeligen. Ford til KongL Hofpetalet i Berlin, foil han dar i en flags kSnflolos-och ororlighet. Hbtel- fer, piikflangar, ftickningar med knappnalar, kunde med mycken fyarighet forma honom at ga ut; han at icke utan at haftigt tvingas dac til, och 4 eller 5 dagars hunger f6ranlat ho- nom icke at begara nagon foda: altid ororlig och med nedflagna 6gon ? fvarade han aldrig pa nagon fraga,* hans puls var longfam och. i'vag. Under s:ne ar, fom han varit fadan, hade Hr. MUTZELL fafSngt forfokt all fin konft j aderlatningar, flyktiga falter, Camphert, de- ftillerade oljor, Spanfka flugor, kortel. alia de mall retande medel, hade ingen verkan pi den fjuke. Tartarus Emeticus til 2.5 gran, gjorde honom en enda krakning. Doppad i kalt vattn och qvarhallen dr tils han villa gvlfvas, fgrmadd$ honom at r6ra % litetj NS- 5. drop- "S > ( 01 tlroppar af iskalt vattn, fom man ISt falla per- pendiculairt pa defs rakade hufvud, uttvinga* de af honom nagot jSmrande; men fa fnart man uphorde at plaga honom, aterfoll han i en flags fomnf juka. Hr. MUTZELL flutade dl med Hippocrates : at fvdra fjukdomar fordra fvdra medel. Han foil pa dct forflaget, at ym- pa {kabb pa den fjuke, ech vSrkftalte det fa* lunda : Han 15t gjora djupa incifioner pa armar och ben, dem han upfylde med materia, tagen ur fkabblemmor, och forbandt fedan med hardt itdragne binder. Andra dagen efter ope* rationen, begynte den f jukes puls at bli ha- ftigare; 3:dje dagen infant fig feberj 4:de da- gen flog pulfen fafeligcn fort och bibeholl fig fadan i 6 dagar, hvarunder patienten hade myc- ken oro , Sngflan , tvungen andedragt och bent- genhct at ofta fucka. Sjande dagen blef feber- hettan lindrigare, han fvettades och man fig Indtcligen roda blemmor fla ut pa huden. Ni- onde dagen aterfick han forftlnd och malforej han forfakrade fig ingen ting hafva hvarken fedt eller hordt under all den tiden han varit i Hofpetalet. hvarifranhan d& utgick fullkom- ligen botad. Hr. TOGGENBURGER har latit trycka en dif- fertation om denne mannens fjukdom, til hvil- ken han angifver foljande phyfiflce orfaker : Sorg och bedrofvelfe forflappa och fprfvaga nerverna och alia de fafta delarnc, hvilka folj- akteligen gora ct mindre ft^rkt ifltryck % de fly- EH ( *t ( m flytande, fom af dem innehallas. WStflcornas rprelfe uppehallen, hindrar Lifsandarne , at mcd nog haftighet foras ofver alt; daraf hlro* rer den dufvenhet, kanfloloshet, pulfens lang^ famma rorelfe, faknad af matluit, blek-och magerheten, fom mSrktes hos denna karlen. For at bota honom. var da fragaom, at kun* na ftarka de fafta delarne och nerverna, och at upvicka lifsandarnas rorelfe. De medel fom i borjan nyttjades, hade ej kunnat trSnga fig til fjukdomens nSftej det fordrades et, fotn vore mera verkfamt och nog fint , forat kunna ga in uti de fma kSrlen. Skabb-materien gjor- de verkan: bragt i kroppen genom ympning, utveklades defs delar och fordes til hjertat> fom retat til haftiga rorelfer, pafkyndade bio- dens omlopp och upvlckte feber* Bloden up- rord af febrens hiftighet, lofte delarnes for- ftoppningar , och genom fit haftiga omlopp be- friade nerveufa fibrerne fran den matieren, fom trykte dem Genom kSrlenas Iterverkan pa bloden och defs kulors motftotande, ble den fega vStfkan upioft, fom melancholien alftrat; fvettningarne ISttade vatflcornas rurel- fe; matluften infant fig, och machinea bief Antndrknmg. ^ Herr Lif-Medicus J G. HALLMAJ* bar utt Kongl. Vet. Acad. Handlingar f3r ar l??6. p infort ct vackcrt Run om tn genvm E a pad Jk abb botad vgon flufs , mot hvilken all* andra medel, mercurialia icke uteflutne , fa- fingt blifvit nyttjade. HSndelfevis underrat- tad, at patienten, fom var en 12 ars flicka, under hela barndomen plagats af et ftarkt fkabb- utflag pa benen med flora far i knaveckcn, fom aldeles uphort efter ilia artade och (am- manflytandc koppor, i hvilka hon legat och blifvit vanflcott 2 ar forut, foil Herr. H. ge- naft pa den tankan, at kopp-giftet dragit fig til Skabb-materien , och deffe gift famfaldt ka- ftat fig pa- ogonen och fororfakat denna envifa * ophtalmie, Efter fattadt beflut, at genom ny fmitta befordra jfkabbens utbrott pa de delar, fom diraf tilforene varit anfatte , uphordes med/ alia medicamemers bruk, krafterne Iterftaldes genom tilrackelig foda, nagra ljuma karbad nyttjades, och, da hon en afton ftigit ur et fadant, famt bigge benen blifvit vSl gnidne, padrogs et par ylle-ftrumpor; fom et med Ik-abb befvaradt barn burit nagra dagar, debe- hollos natt och dag i 3 dygn; da infunno fig aryfning, hufvud-och ledvark, feber med ftark hetta, hog och tt puls, fpanningar i broftet, famt torr hofta, likfom fore masflings-utflaget, Frifel, m. m. pl%ar vifa fig. FISder-The och nagra droppar Mixtura Simplex nyttjades och, i anledning af ben%enhet til krakning, gafs Tartarus emeticus uploft i kornvattn, fom jgjorde fnall verkan. Efter et dygns for* Jopp minfkadcs alU fa bsfvarlige fymptomcr^ o ) 69 ( & nc, utdunftningen okades, och pa b5gge benefl vifade fig en vidloftig ros-rodnad, fom pi 2:dra dygnet fkilde fig och (Jrogs tilfamman i runda kulor, til ordentelig fkabb, fom okades och knapt hade varat R dagar, foran ogonen bSttrades. Utflaget underhols med ljuma kar- bad och pulfver af fvafvelblomma och Cam- phert, famt Infuium Ligni Guajaci til dryck. Pa ogonen nyttjades utvartes endaft tara be- fuktningar af kalt vattn med nagra droppar Elyattika och Franfkt brSnvin* Efter 6 vec- kors forlopp hade hon ingen annan olagenhet, In allenaft nagon matthet i ogonlocken, fom Htt ville falla tilfamman, hvilket Hr. H, an- (ag fom en pafolgd af varma emollierande om- flags-grotar , fom nyttjades innan patienten kom under dcfs hand. 6gonharen voro afven i det mafta forlorade , hvarfore hon ock ej kun- de vSl lida ftark dag. Sluteligen affordes of- ta med laxantia mercurialia , och kroppen tvat- tades for lageld med Aqua Saturnina, fom al- cid vSrmdes nSr det fkulle brukas. Alt utfla- get torkade och forfvann; ogonlacken aterfin- go fin ftyrka med krafternas tiltagande, och hon ISmnades med. det rad, at nifta ir ka brunn. Korta anmdrkningar vid et BiA-elkr Nafvel- Brack> Enter o-Hepatocele ventraUf vel wnbi- lualis, InlSmnade of G. L % a w Da eh orgelbyggare Gefllls huftru N. N. pa Soder-malm , blef for nagon tid fedan for- 16ft med et fullgangit Gaffe-barn, befants up- pa barnets buk en fade, ftor fom et fullkom- ligt barnhufvud. Defs ofra fuperficies var nog utvidgad, men vid defs bafis eller hals anfenligen fmalare, hvarmedelft denna fack al- deles liknade et infparradt brack, hvars ofm och medlerfta del emottog nafvelftrangen. Herr Affeffor SPARSCHUC H , fom ftraxt ef- ter forlofsningen tilkallades, fant denna fack eller uphogning i borjan likfom genomfkinan- de, uti hvilken ock fyntes har och dlr en mafk- lik rorelfe (motus vermicular is); och faftan fic- ken ftundeligeu mer och mer gulnade och bor- jade lukta ilia, famt Indteligen fvartnade, och gaf igenom en liten opning, ifran fig et ftin- kande blodblandadt vattn ; fa kunde man ej dra- ga i rvifvelsmal , at ju denna rorelfe varit wio- tus intiftinorum periftalticus , och (aledes fie- ken et ftort infplrradt Buk- eller Nafv el-brack. Det befynnerligafte harvid var, at barnet djade val, hade jSmn och ordinair opning; men fom det likval mer och mer afmarglade; mjuknande baddningar ej kunde nlgot utrarta och repofiiionen var omojelig, fa Hmnades det til lit ode, hvilket ock> efter njo dygn, Sndade defs lif. Sa val medan barnet Snnu lefde, fom 5n- nu mer efter doden, kandes detta brack vid ej olikt en hardhet, hvilken gadt til O ) f 1 ( O lil bulning med tydelig fluftuation; til hvilken tanka man fa mycket ISttare kunde ledas , fom bukens fidor, famt ofra och nedra del kring bracket, icke voro fa flappa och toma, fom man naturligen borde foreMlla fig, om tarmar cller nlgot annat innanmate upfyldt denna fkk, men handelfen var ctock tvartom; ty da brac- ket efter barnets dod , fran nedan til upat op- nades, voro fmatarmarne utftigne i facken; och upfylde en tredjedel af defs vidd nedantil, famt til fin ofra del faftvuxne med integumen- ta abdominis, och fom gangren redan intagit deffa fenare , fa voro ock de forra , neml. tar- marna, til en del deraf angrepna, hvarfore de ock latteligen med inftrumentct kunde fe- pareras* De ofrige tva tredjedelar af brackets ofra del upfyldes af Lefren> hvilken aldeles ftigic utur fit naturliga ftSlle faledes, at defs Convex* del, fom annars fvarar emot Diaphragma, fva- rade hSr emot integumenta abdominis* uti brac- ket; varandes ock fa faft med deffa fenare fam- manvuxen, at de ej utan moda kunde jfkiljas. Integumenta voro ifvenvll Mr gangrenerade> och den underliggande Lefren pa fina Mlien likfom hard och fcirrhos. Under lefrens motfvarande fida, lago en del af tarmarna ; men emellan dcm och lefren Iter mjSlten, fa at denna fenare ingalunda var at finna pa fit vanliga ftSlle; h^ngde ej eller iift vid magcn, krofan &c^ fom naturhgen 4 B ') 7* ( O plagaf fke, utan fade % tvartom vid Lefrcn, medelft nagra fina tradar, hvilka formodeligen har fkulle foreftalla vafa brevia. Njurarne, fom voro faccenturierade och inbaddade i nog fett, lago nagot hogt uppe i caviteten, dock, fom vanligt ^r, vid ryggen. Uretrerne voro vida och flora, och vid Lefren hSngde Gall- fclafan, fom var nog ftor, pa hvilken i ofrigt ej nagot onaturligt kunde iakttagas , icke hel- ler vid krofan eller tarmkSxet. I broft caviteten marktes ingen oordning; men Lungans lober voro til utfeende och farg , dels morke, dels mycket ljufare* Om modren 3 fom Ir hjelphuftru , och un- der geftations-tiden gadt i fvslrt och ftarkt ar- fcete, famt under iamma tid fedt atflcillige 6- pnade kreatur i flagtar-hufet , eller ock forargel- fer och alterationer , medelft en mindre val- inenande oiaas ItgSrd , kunnat gifva anledning til detta naturens mifsbildande , vagar jag c) pafta, ehuru hon fjelf ingen annan orfak vet at angifva; men jag har trodt mig ej bora t>ortl%ga denna hlndelfe, fafom jag icke fun- nit nagon til alia delar lika tilforne vara an- tnSrkt (*). Den torde atminftone tjena til var- xiing for mindre ofvade, men tiltagfne Chir- Urgi, at icke foretaga dylika flckars opnan- ^ . de, (*) Nagon likbet|"har val denni med den handelie Herr FRANC. HENR. BUCBHOLX omtalar, DifTert, de Hepatompbalocete , Argent 1768 J men de aro likvai i fiere affeeadew ( O ) 73 ( O de, innan de dem val underfokt, TV i dcnna handclfe, hade en fadan oforfiktighet ofelbart ftraxt koftat barnets lif. Foraldrarnas omtalighet, eller, om jag ml kvilla der, fordom och genftraTvbghet mot 6- pnandet, hindrade mig och Hr. AiTeffor SPAR- SCHUCH, fom afven var n^rvarande, fran alt nSrmare underfokande ; en olagcnhet, iom g5r- na moter hos det enfaldigare folket , och tillika qvafver den forman ochnytta, fom mannifko- ilagter, atminftone i 'framtiden, genom dylika h andelfers nogare uptackande kunde tillkyndas* NOVA ACT A Regies Socktath Scientiarum* Upfatienp. Vol. JIL Upf. 2780. inf. (i). E 5 Den. (i) Dst var Archiat. och Profef. OL. RUDBECK Juni- or , fom jemte do varande Biblfothekarien. feder- meia Arke-Bifkopen Do>. ERIC BENZELIUS , ar 1720 bragte Vetenfkaps Societeren J Upftla i gang. (Se Hr.. Profef. BERGH Intrades-Tal om Stockholm fur 200 dr fen. och Stockholm nu for tidcn t hallit for K. Vet. Acad. d. 20 Aug. 1758 ? p. 165. not. *) Af denna Societetens HandlJngar utkornmo fran 17^0 til 1730 s:ne Volumer, under Damn flf /tctd Litteraria Svecia. Fran 1730 til 1743 afer ^;ne Volumer, kallade Acta Litttraria & Scien- tiarum Svccitf. Den 5'.te Voiumen inneballer aren 1744 til 1750* under namn af Acta Regi cxaminerade han doda kroppen af en Ncger-yngling, fom aflidit uti Charite-Lazarettet af CB fkada i hufvudet och dSrigenom upkommen bulning i hjernan. Njurarne funnos aldeles fammanvaxte och liggande pa ryggrade;n. Hr. B. anfag denna obfervation da for ti den fa mycket ovanligare, fom ingen mer Sa BARTHOLINUS, bland fina Centur. Obfervatio- mum, anfordt en af det flaget, 5fven obferve- rad hos en Neger; men nog ofullkomligt be- flcrefven och genom en mindre fldckelig figur foreftald, ar ock i manga delar olik denna. Hr. B. har fedan omtalt famma obferva- tion uti et Praefidii-Tal, hallit for Kongl. Veten* fkapt enfero, utkom forledit ar 1780. Salfkapet har den naden, ot aga Hans Kongl. Hoghet, Hertig CAR if Sodewttnland til fin H6ga ^ ) 75 ( O fknps Academien hSrftides: Om nyttan, fom ti'frjter Ldkare-Konfien af et vdl inrdttadt LA- ZARET eller SJUKHUS i Stockholm (2). Och detta bar gifvit Hr. v. HALLER anledning, at bland andra exempel af fammanv&xte njurar, Sfven anfora denna, Phijfiol. Tom. VII, Lib. 26. . I. Lit. f. Hr. B. finner fin obfervation fkild fran an- dra af det flaget, och tjenlig at vifa fitter, huru den v&lgorande naturen vet utvSgar at bjelpa fig i de omft&ndigheter , fom bora til kroppens nodvandigafte funHoner, nSr deo nagon gang afviker fran vanliga vilgen* For den fkull bar Hr. B. icke velat underlata at meddela denna bandelfen, och i fynnerhet de vackra figurer barofver, fom defs da i Paris varandevSn, Lieutenanten , numera Hof-Inten- denten ocb Ridd. Hr. JOHAN RHENJ, efter na- turen afritat, och fes Tab. V. VI. och VII ; Ar 1746 den II O(Sobr. Somina 5r upfatte, pa Kongl. Vetenfkaps Academiens hefallning , Hr. General Diveteuren och Ridd. AF ACREL et forflag til gennfte fattet (it inratta och nnderbdlla et LAZA- JIET eller SJUKHUS. Deffe Herrars prisvarda bemo- dande bar ock icke varit fafangt : vi age pa Kongs- holmen liar i Stockholm et Lazaret, fom fedan ar 1752 varit oppet for fatrige Cjuklingar. (Se Hr. Afleflbren ODHELII for Kongl. Vet, Acad. vid prc- fidii nedla'ggande d. a Nov. 1776) hallne vackra Tal om JC. La-zarettet i Stockholm). Flere fmarre fjukhus hafva fedan den tiden i Rikets Provincer blifvit inrattade, och et i Abo redan 5r 1756. (ODHELIUS i nyfsnamde Tal p. n. not. k). :ne ftycken til antalct, hvilka Hr. B. p. 33. 34, och 35. fulkomligen uttyder. (3). P. 36. De Sede j4p.hthcirwn Obfervationes af Hr. Profcjf, JON. SIDReN. Med HIPPOCRATES och GALENUS hafva Me- dici aniedt Torfken fafom fuperficiella ul* cera, hvilka angripa mun-cavitcten , intil defs VINCEKT KETELAER (2) uptakte deras ratta J)e- ikafFenhet, och af mycken Srfarenhet bevifade, at aphthae e) vore ulcera, uran papula?, elleu rSttare cruftula? , eller pelliculas, och at dc i fehrar vore en flags crifis , ehuru ofulkomlig och mindre paliteligj han vil ock, at man med emollierande och detergerande medel fkullc be- fordra deras affallande och de til munnen konv jnande vatfkors excretion. Han anfag for troligt, at Tor/ken afven intog tarmarne; men i brift pi tilfalle, at fl opna dem, fom dodt angrepne af Torfken, lemnade han denna Taken til prafticorum yt* terligare efterforflcande. Me, (3) Samira befynnerliga Njure hade ock Hr. Arch*, och Ridd. B. at for Kongl. Vet. Acnd, upvifa in- fprutod och prepare? rad jemte ureter 'es, Vafa fper- matica och Blodkdrl y med nagra ryggkotor, hvar. uppa han fatt. (Se defs abeicpade Tal p 10). (a) De aphtbis neftratibus feu Belgnrum ffrouw. Leid* 1672. - 12. &. cum. HARRISII L, de morbi$ acvr, tls i s ) 77 c m Medici efter hans tid, hafva likvl, fa vi- da Hr. S. bar fig bekant , man vunnen faker- het genom Anatomifke diffe&ioner, tagit for afgjordt, at Torfken ftrJcker fig cj allcnaft til munnen och fvalget, utan intager afvcn magen och hela tarm-canalen , hvarfore ock den ftorc BOERHAAVBN hSriedt monga elaka pafolgder dar- af, at mynningarnc af vafa reforbentia och la- Qea i tarmarne, jemte datus hepatis och pan- creatis tiltappas af Torfk-fkorpor , hvilkas af- fallande han afven tilfkrifver den diarrjiee, fom upkommei% Hr. S. har haft tilfalle, at opna 3:nc kar- lar, fom dodt aphthofi. Han ger en kort hi- ftoria morbi for h^ar och en, hvaraf det m5r- keligafte -h uti Caf. I. At patienten var en 60 ars man, fom flere ar forut klagat ofver en befvarlig klnning da han fkulle fv^lja , i fynnerhet pa vanftra fidan, hvilken olagenhet med mycken rnoda tillat honom at fa ned nagot ftorre bi- tar. Ar 1765 fick han en hetfigfeber, och pa ^:de dagen en ftor myckenhet torlk , fom gjorde deglutition alddes omojelig. Han dog pa fjukdomens ii:te dygn, cller det 4:dc fe- dan torfken blifvit fynlig. Hr. S. var fa mycket f^krare , at intet tjen- ligare fubjeft, In detta, kunde gifvas honom til hSfvande af defs tvifvelsmal om torfkensr fate i tarmarne, fom hos denna mannen ej al- hna,ft munnens hek cavitet , utan Sfven det ro* r5da pS. lapparne, voro aldeles betakte med en fammanhangande, rjock torflc fkorpa; men da liket dagen efter d6den opnades, var ingcn torfk fynlig nedom fvalget ; foljakteligen hvar- ken uti matftrupen , magen eller tarmarne, ~ Orfaken til fvarigheten at fvalja, fant Hr. S. vara et onaturligt ben, af en turns l&ngd och en fmal gaspennas tjocklek, fom var faftvuxit vid ofra delen af ocfophagus , lings efter defs vSnftra och yttre (ida Aldrig hade Hr. S. tydeligare, an i detta cadaver, fedt polyper, fom finnas v iu corde dextro formeras af den famma blodens del, iom crufta pleuritica, med hvilken de Sfvett bade til fitrg och feghet voro aldeles Ilka* Caf. 2. At det var en man af 58 ars al- der, fom ar 1771 vid pafs 2:ne manader pla- gats af trog ftolgang , bukens fpanning , med en omfom lindrigare och fvarare vark i hogra hypochondrio , ftrackande fig til ryggen och ftandom til hogra axelen. Under de 3.ne fidfta veckorna, fom Hr. S. vardade honom, fkaffade vSl de anvande medlen nagon lindring; men utan beftand. En liten feber, fom fkaftals latit mSrka fig, blef 7 dagar fore doden fvarare, cch andra da- gen darcfter vifade fig torjfken i mun och N5r buken 6pnades dagen efter doden, fants endaft det onaturligt, at magen fyntes ft or och kandes mcra tjock in vanligt^ fir- O ) ?9 ( O flrdeles vid pylorus, 6pnad, fants tycleligare, at defs hinnor, nSrmaft pylorus, hade mer In naturlig tjockkk, Sfven fom valvula pylori, la at defs opning at duodenum var ganfka li- ten. Hlraf hade troligen magens fpanning och vark hSrrdrt, emedan det fom fort&rdes cj kunde med den lltthet, fom naturen for- drar, flippa igenom til duodenum. Men hvad torlken, angar, fl var dlrtil in- tct (par at finna nedom fvalget. Caf. 3. At patienten var ofver 60 ar, ha- de genom forkylningar adragit fig vSrk i ar- mar och ben, fom likvSl hvarken var fvar cller ordentelig; drSgeliga podagerlika kin- ningar befvarade honom de fidfta aren, och vrd pafs 6 manader fore fin dod, borjade han klaga ofver en ganflca fvar torka i fvalget % fom aktade inga botemedel, matluften ^tog af* ftolgangen blef trog och fnart derpl fdlgdc feberaktighet, flrdeles mot qvillarne, och a- terkbm, ju nirmare doden, ju tStare, fi at den til flut blef continua, men likvll lindrig och med tydeliga exacerbationer om qvSllarne. Efter vanlige forebud til torfken, vifade den fig pa 8 : de dygnet f6re doden uti mun och fvalget, och tycktes medfora nigon lindring ch bSttre maende , men bedrlgeligt-j ty kraf- terna forfvunno fnart, och patienten dog. Afven hos denne , da 1 han dpnades, fants in* tet tecken til torik ncdom fvalget. Mefenterii voro nog ftora och mjhen. gf en be- fyn- IS ) so c O fynncrlig blothet, fa at ban icke var mycket faitare, 3n coagulenid blod, hvilket ock vid Chromfka fjukdomar ej ar la ovanligt. Cor- nua cartilaginis thyreoidca? voro ovanligt longa, benaktign och tillika inkrokta, fa at de ej annat kunde 3n hindra oefophagi tilborliga exten- fion, och d5rafhar den tr^ngfel i fvalget har- rort, fom patienten lang tid tilbaka' klagat 6F- ver , och fom gjordt honom deglutition gan- ika fvar. Hr, S. flutar med defTa reflexioner: Den fom ofvervagar de fymptomer, hvil- ka forcbada toriken , i fynnerhet firaecordiorum opprefflon och hickningen, Mr knapt kunna neka, at ju torfk-tnaterien forft angriper ma- ge och tarmar, innan den jQar ut i munnen; , men emedan denna materia Sr en fiende for kroppen , fa bemodar fig naturcn, efter fina afpalfade, ehuru ofs obekante lagar, at drif- va den ut genom munnens ock fvalgets kion> lar och vafa exhalantia , och da forft upkom- nia deraf cruftae och pellicuLe, fom af de an- forde cafus ar klart. O ) 8i ( O Memoir e fur la me'thode Jingulitre de gti/rir ptu- Jieurs maladies par F Empty feme artificiel; par Mr. GALLANDA T, deplufienrs Academies , Demonjlrateur Anatomic > de Chirurgie & de fart des accuoch. a Flefmgue. Det vore onflceligit , at uplyft folk , fom fc fa uti frammande Llnder, och i fynnerhet de fom refa for at utofva Lakare konften, f&fta- de en noga upmSrkfamhet pa de fitt, fom Landers folk anv5nda , at hafva de dar radandc fjukdomar, och at de, fedan de daruti fkaf- fat fig en noga kundfikap , underrSttade allmln- heten darom. Det vore at folja LSkarekon- flens ftamfaders rid, fom formanat ofs at ej fkjammas vid at underratta ofs af almanheten ora de laker, fom , ehuru til anfcende ganfka obe- tydeliga, likval kunna gifva anledning til be- tydelige uptlkter. Koppympningen fom vi lart af CIRCASSIERNA , och kina- barkens bruk, hyarom de vilda i Peru forit undervift ofs , aro ganfka intagande bevis pa nyttan af den~ na itora mannens rad I fanning aro florfta delen af de bade Lakemedel uptSkte af folk, fom varit aldeles okunnoga om konftens re- glor och Mrande. Man ma ej forundra fig der- ofver, ty forfarenheten har alti<} varit och blir, hos alia folk-flag, den b&fta laronrlftare. Den fanna kunfkapen i LSkare - konften 5r, i manga tilf^llen , ej annat 5n en folgd af for- farenhetenj och det Ir g-anfka fillan fom Theo- N* 6. F rien, Of ) 82 ( O rien, utan tilhjelp af nagon foregaendc forfa- renhet, fvarar til alia delar mot praftiqveru Jag bar forefatt mig at uti dcnna afhandling vi- fa 3 det man ej altid fir forkafla de boteme- del, hvilka nyttjas affolk, fom lefva ( i enfal- dighct ocb ringhet. Innebyggarena i Guinea aro altid hallne bland de Tilda folkflag. Icke defto mindre intyga de flaftc rcfande, fom um- gats med dem , at de aga atfkilliga h^lfofamma medeU fom bos ofs aro okande; ocb CHE- VALIER DES MARCHAIS berSttar, at de hafva bland fig Medici och Chirurgi,, hvilka, utan at vara larde ellet graduerade, genom ganfka enfaldiga medel, fom de hllla hemliga, gjora kurer, fom kunde hedra vara ftorfte Europeifkc Lakare, (a)* Under mina refor til Guinea fom (kepps- Ofver-Faltfkar, bar jag haft tilfiilc (f^ger Hr. GALLANDAT) at fe atfkillige ljukdomar botas med obekante medel. Det fom jag ar 1759 fag vid Cap la Hou, ar fakert et daribland, och fortjenar, fa val for fin fardeles befkafFen- bet, fom ovanliga bruk, Lakares upmarkfamhet*. Detta medel ar foljande: I Tvinfot, Hypo- condric, Gickt etc. da Chirurgi pa Cap la Hou utan nytta anvandt de vanliga medel , gjora de, forat hjelpa- den fjuka, en operation, fom J^S (a) Se dels voyages en Guinfe publics par le P Laba* T. i. | )a g. 132 BOSMANS Iftjcbrjifyiiige vnn Guinea D. p. 7. get liiifian iainuia uudei-rattelie, och rejoin- irit'iidvrar at underloka fiUaBe niede). jag kallar Upbl&snmg (Emphyfema unlverfah}l Den fortjenar verkeligen det namnet, emedan de fhmdom pa et , och ibland pa blgge Patien- tens ben , gjora en infkjarning genom huden til fetter, och i detta far infora et ror i fethin- nan, hvarigcnom blafes in fa mycken luft, fom Patienren kan tala, eller man tycker bc- hofvas. Den faledes inblafte luften, gjor fnart en alman hela kroppens upfvSllning. Sluteli- gen drager man roret ur faret, och betacker det med et h&ftandc plafter , fammanfatt af at- Ikilliga kador, och forbinder med tjenlig ban- dage. Straxt efter denna operation gifva de den fjuke en ftark fats af en dryck, fammanfatt af vifla v^xters fafter, limon-faft och Guine- fiflc peppar famt branvin: hvarefter de lata patienten (pringa fa fort han formar, och da ban ar pa det hogfta uttrottad, lagga de honom til fangs, hvareft foljer en anfenlig fvettning. De fortfara at gifva honom, 3 a 4 ganger om dagen, en god dofis af namde dryck , til defs upblasningen 5r forfvunnen och fjukdo- men botad* Utfpanningen af luften i Cellu- lofa borjar gemenligen minfkas 3-'dje dagen , och ar aldeles fordelad, mot den p:de io:de 0(;h il:te. Stundom mafte Chirurgi , f6r at ful- leligen bota den fjuke, gjora denna operation for andra gangen; men det fordras ganfka flllan. Om denna fynnerliga operation Sr mig na- got mefldeladt af en bland Landets Chirurgi, F 2 fom SI ) 84 ( 01 fom ofta utofvat den med framgang. Jag har fedt en Morianflca dagen efter, fedan man pa henne forrattat denna operation. Hela krop- pen, undantagande under fotterne och in uti handcrne, var 5nnu upfvullen af luften, och, da jag trykte pa nagon del, hordes v&drets forlande, likfom dl man trycker pa et tort pergamcnt. Jag har talt med manga Negrer, pa hvilka man lang tid forut gjort denna o- peration , och jag har ej fedt mer an en cnda, Ea hvilken man nodgats 2:ne ganger anftal- i den. Jag tror denna operation hittils varit i Eu- ropa okand, eller atminftone ej forr^ttad i af- ligt, at forekomma eller bota nagon fjukdom. Den f jukas fkjotfel efter operation har na- gon likhet med den fedvanja hos Tartarerne, at lata den f juka i alia f jukdomar fpringa och blifva uttrottad* Da Tartarerne finna fig ilia maende (fager CHEVALIER DE POLIGNAC.) 6p- nar man adern pa en haft, och later den f ju- ka dricka blodt hel varmt, fedan fatiguerar man honom mycket, antingen gcnom det man later honom fpringa det m&fta han formar,, el- ler rida i galopp, Da Konung CARL den XlL var i Bender, mafle de Svenfke fom ej hade nagon Lakare, nyttja vid akommandc f jukdomar detta mcdcl, och funno fig vll dcraf. (a). . Den (/i) Hvad grund detta kan aga, har man fig ej fa no- ga bekant; men har vet man iikval, at Kongl. Lif-Me- dicus D. SAM, SKRAGOI var H6ft Solig Konung Den operation fom Scbyterne gjora pa fi- na kor, for at fa mycken mjolk, bar ftor likhet med Negrerncs upblasning. HERODOTUS bcrattar vid borjan af fin 4:de Bok, Melpo- mene kallad, at de togo blasror, inf6rde dcm i kreaturets fodflodelar, ocb blafte luft deruti. Denna upblasning, fagade, gjor at mjolkadror- na fvllla ocb affondra mycken mjolk. At man kan utifran upblaTa hela fethinnan 5r alt for vl bekant, Manga tiggare gjora fig faledes tilutfecndet forfkrackeligen fjuklige, i tanka at tildraga fig almofor. HILDANUS, bland andra, anfor et befynnerligit exempel darpa Cent. Ill, Obf. ig. Slagtare bruka famma konft at gjora kjot- tet vid forfta pafeendet vackert. Landt-brukare , efter Hr. MAUCHART'S ut- fago (ti) , bruka ftundom iamma niedel, for at gjora fin bofkap pa kort tid fet, da dc vilja falja den; eller for at fa fina kor at gifva mer mjolk* De gjora , fom ban latit fig beratta, en opning pa huden til fettct, och, fedan de darigenom inblaft litet luft, tiltappes ^ Fj den. CARL d. XII. foljaktig, afven til Bender, och la- rer varit dar under hela titien Konungen da c r vifta- des. Se Frof. BERGII Intr. Tal i Kongl. Vetenfk. Academ. ar 1758 Om Stockholm fur 200 dr fedan ocb Stockholm nu fur tlden p. 156. (A. J. H.) (Ji) Di/fertnt. Med, de Emplyf. Prof. SCHULTZE refp. PUSCH. Halae 1773, fom finnes i HALLER* Collect.^ Tbefaur, t Med. Cliir, T, 2, 3 den. Andra och 3:dje dagen 5r kreaturet rnodftulit och likfom f jukt, men defs munter- het och matluft aterkommer {hart, och inoni 6 veckor ar.det ganflca fetr. (a) t Efier denna operation, forrfotad pa en ko, gjor at den mjolkar myckety 5r all anledning at tro, fager Hr. MAUCHARTJ at luften, pa dctta fittinblasd, genom un fp^nftighet, up- vacker och forthjelper fecretionerna. Af hvad fom anfordt ar flutar jag: i:o At, ehuru Autoi^rne ej tala om Env phyfema Univerfale uti fine aftiandlingar om Chirurgifka operationerna, la ar den dock e) aldeles obekant. 2:0 At denna operation ej ar mycket plag- farn (b) , emedan det ej Sr troligt at tiggare , fom nyttja denna konft , ville derfore underka- fla fig ftora plagor; ej eller ar den farlig, e- me'dan Landtfolket da faktrligen ej anftalte den pa fin Bofkap. ) En af mina vannev, fom hvarUen ar Medicus eller Chirurg., bar afven forfakrat mig, det famma fact at gjoda bofkap, brukas afvcn i vifla orter af Dan- nemark.' ) Den ar atminftone mycket mindre pl^gfam , an brannande och application af moxa 5 beromd mot gammal va e rk och gickt, hvilken kur manga under- kaftat fig Mr. POUTEAU, nti defs Melanges de Chi- rurgie, bar mycket beromt detta fatt at branna , fom han yil gjora alma 1 !!!, men flk^rligen har Emph. Univ. ej de fvarigheter* O ) 87 ( 1 3:0 At den ar af ftor nytta for at fa kre- amren fnart fera och mjolken okad. 4:0 At, cm operation i defla handelfer 5r nyttig, darfore, at luften, faledcs inblafd, ge- nom fin fpanftighet upvfoker och okar fecre- tionerna , har man all orfak at tro , det den- kan vara nyttig i atfkillige fjukdomar, och at den faledes f6rtjenar upmarkfamhet af dem , fom utofva LSkarekonften. Man invlnder hlremot , torde hSnda : at , ehuru det ir ganfka latt , at brin^a den inbla- fte IViften i de fmarfta kroppens delar, genom blaforne i fethinnan, fom communicera med hvarannan, fa hlir det dock ganfka fvart at uttyda, hviru denna inblafle luften kan bota fjukdomar; fa mycket mfcr, fom defjuka, hvil- ka af et far i lungan fatt Emphyfema univerfale , merendels daraf do Den inblafle luften , i Pal- let for at befordra fecretionerna , tyckes tvart- om kunna forhindra dem. Luften 3 inbragt i de minlta blafor af fethinnan, ir en framman- de ting, fom nodvandigt mafle minfka affon- dringarne, uppehalla blodets oml'opp och hin- dra kroppens forrattningar (funftiones) ; fale- des fororfaka doden, fom man fer af Mr. LITTRE'S handelfe, anford uti Memoir es de /' Academe Roy. des f devices i Paris; af BARTHO- UNI i deff Hifloria Anat. rar. och hos flere beromde Auftorer, Jag fvarar til denna betydande invandning: At, om man f%er, det Emphyf, univerf. ar or- F 4 faken faken tildoden, vid lungans fir fa forblandar man, om jag ej bedrager mig, verkan med orfa- ken (Effeftus cum Cauffa); ty den luftfvulnad, fom upkommer vid lungans far , Sr ej annat an et fymptome fororfakadt af denna deiens ikada. , Om man vil gjora fig moda at efterfe hos Auftorerne, fkal man finna atfkilliga h&n- delfer af botadt Emphyf. univerf. da det varit en foljd af en ringa fkada i lungan; och det 2r fa Fllt-Chirurgi , fom ej fedt fadane kurer : hvaraf flutas at deffa f juka ej dodt af Emphyf. univerf. utan af f&r i lungan. Den kunnigc VAN SVIETEN f5ger ockfa f defs Commentarier ofver BOERHAAVES Aphorismer : dd en fjuk dor af et fdr i broftet , och man vid de.fs opnandc jlnner lungan fa rad , har man Jkdl at for Do- mar en intyga, det detta fdr varit orfaken til doden, fajldn lungans ftador Jlundom bUfvit lotade. At Emphyf. univerf lie och artificiale, gjordt efter Negrernes f^tt, icke ar dodeligt, det ar en fanning, hvarom hvarje mennifkja kan blif- ra ofvertygad, genom ofvikeliga be vis pa kreatur: jag har mer an en gang gjordt det, la vSl for mig fjelf , fom i nirvaro af flera I^akare^ och jag ar ej den enda, fom forfokt det; En af mina vSnner Mr. NEGRE (Chirur- gien et Accoucheur a Middelbourg) fom icke var aldeles* af famma tanka fom jag, om den- JVA operation, har ockfa gjordt atfkilliga forfok pa hundar, och det ar ej forr an cfter manga val vSl ftadfaftade hSndelfef, fom ban blifvit ofver- tygad och tilflcrifvit mig derom. (Hr. NEGRES bref bevifar at operation ej ar plagfam , erne- dan bunden darunder ej vifat nagon fmSrta famt ftraxt derefter arit och hoppat). Vid alia ' de forfok fom Hr. NEGRE ocb jag anltalt pa hundar, bar altid den fvulnad fom luften fororfakat kring hela kroppcn, bor- jat aftaga pa 3:dje dagen, och varit aldoles forfvunnen pa den ellofie efter operation. Svarigheten at uttyda huru luften, efter Ne- grernes fatt inblasd, kan botafjukdomar, tyc- kes mig ej vara ftor. Jag uttyder det pa fol- jande iltt : Den fpanftiga luften , inbringad i fethinnan , trycker, retar och okar rorens fpan- ning, dels emedan det Sr en frammande kropp, dels emedan den rarefieras afvSrman och try c- ker da annu mer, hvilket mafte aterftalla och oka rorens forlorade kraft, och faledes paikyn- da blodets hindrade omlopp , hvilket ockfa ma- fle oka och upvacka fecretionerna. Denna ut- tydning tyckes mig vara fa enfaldig och pata- gelig , at den fakert ar den ratta. Jag bar ej dragit i tvifvelsmll, efter detta omdome och deffa forfok, at rada flera Chir- urgi pa de flcepp, fom ga til AFRICA, at for- foka detta medel pa Negrer, da tilfalle dertil yppade- fig; och jag bar haft den hugnaden at hora, det denna operation med all fram- gang blifvit anftSld pa en Neger ar 17^3 af Hr. TAKKBMBER ( 6fver-FSltfldr pa /keppet F 5 ChrL O ) 93 ( O Chriftopher) -pa kuften af Malembo vid Aagolt i Africa. Defs obfervation ar trykt uti Har- k-nijka ffetcnjkaps Svcietetens handlingar T. VIII. p. n. En ung Neger, ungefar 10 argammal, klagade fig den 16 April 1763. om hufvud^ vark, med hofta, feber och tvungen andedragt. Hr. TAKKEMBER trodde, at dcnna fjukdom var, om ej en Phuritis vera, dock atminftone fpu- ria. Han opnade honom ader 2.ne ganger, och nyttjade de medel , fom vanligen mot dcs- fa fjukdomar brukas, for at minfka febern^ fiynget och broflets plagorj men den fjuke klagade fig darefter, at vSrken fpridde figkring hela kroppen; han nyttjade atfkilliga medel dSremot. Pa 3:dje dagen anfattes patienten af en onaturlig ftyfliet i hela kroppen; tjenlige, fa val invartes, fom utv^rtes medel nyttjades : Bader; Spanfka flugor, frotteringar och fmorj- ningar, blefvo ej glomde; men utan at fkaffk den minfta lindring ; tvarK>m, flyflieten okades, fa at patienten ej kunde taga invertes medel; nappeligen kunde han fuga litet vattn mellan de iammanbitne tanderne. Hela kroppen blcf ftcl och ororlig fom en frufen dod kropp; man forftod ej hvad han bod til at tala, l&p- parne voro betakte med en brim fkorpa, ocln det fom flot utur dels mun , var af en ruten Cadavereus lukt. Sadant var denna Negers tilftand d. 29 April, I3:dedagen af defs fjukdom; man trod- de honom forlorad, och Capitain pa ikeppec font O ) 91 C O fant det ganlka lojeligit, da FaltfkSren begji- rade tilftand at forfoka Emphyfema univerfa- le pa denna> fotn lag i dodfens kaftar, Emed- lertid, fedan han foreftalr, at darvid var aide* les ingen fara, och at det vore Mitre forfoka et ovift medal, Sn intet, fa vardt hans begi- ran tillatcn. Han lat forfardiga fig et ror. Se- dan han lagt patienten (fom i 5 dagar ej nju- tit annat an litet vattn) i tjenligit lage> gjordc han en infkarning efter rorets vidd, pa med- lerfta och inre delen af benet; och } fedan han intrSdt roret vid pafs 2 tvarfinger under hu* den i Cellulofa, borjade han blafa, i det han, holt til huden med fingrarne rundt om faret, for at hindra Iwften at ater ga ut Man fag luften , fom ingeck, i det den gjor- de fma knolar i hvilka man knde den rd- ras. Han blafte faledes ti)s ej allenaft ben och'lar, utan afven hela kroppen blef upfvul- len. Sedan roret var utdragit lades en plu- maceau af linnefkar, med litet Balfamum Pe- ruvianum pa faret och daruppa Plafter famt Comprefs och en binda, fa atdragenj at luften ej kunde ater ga ut. En tima efter operation borjade den fjuka cjvcl>na vid, och begSrads en frukt, kallad Bananas, fom han fog mellan fina tander, och dagen d^rpa kunde han opna. munnen. Som han klagade ofver nagon fva- righet i broftet, (a tog han flera dagar a rad en broftfaft. Matluften aterkom, ftyfheten i lederne minfkades altfom upblasningen aftog, och, 8 ( 9* ( O ch 3 til alt fkepps-folkets forundran , borjade den fjuka taga til i kraftcr och hSlfa. Han bar blifvit fald i Surinam friik och til godt varde. Jag har hort at han Icfde annu ar 1769. Detta ar en h5ndelfe, ftadfaftad- af en god utgang, fom aldeles ej sir tvetydig. Jag har originalet af den i mina h&nder, underfkrif- vit af Capitain och Chirurgus , fom forrattat operation; och jag har afven talt vid atfldlli- ga af fkepps-folket, fom voro daitil afyna vittnen. Jag vet afven helt vift, at denna operation , federmera blifvit anftald pa 2:ne Negrer , om- bord pa det fkepp, fom hitkom 1771; men jag har ej kunnat fa nagon befkrifning darom , emedan Chirurgus dodt nagon tid innan fkep- pets hitkomft. Alt det jag af fkepps - folket fatt hora, ir, at den val utflagithos en Neger fom hade tvinfot, och at den 2:dra hade myc- ken fkjorbjugg, och dodt nagra dagar efter upblasningen. Defla handelfcr^ fom vitna om operations mo- jelighet, bora dock ickc anfcs annorledes an fom raa Imnen eller oformeliga famlingar, Fler- faldige forfok kunna endaft fortaga de tvif- velsmal vi hafve om denna nya kur. Tiden kan allenaft gifva den kunfkap, fom dar oni felar ofs; fafom : at upgifva huru mycket luft bor i fethinnan inblafas, emedan det tyckee komma an pa fjukdomen, defs haftighet, til* Mnd^kroppsbeikaffenhcten och aldern; pa den ena kan luften lattare inblafas an pi en annan ; om motion ftraxt efter operation 5r hogft no- dig, och, da den ej kan tagas, om man i det ftlllet kan bruka varma gnidningar m. m. Oak- tadt deifa tvifvelsmal tyckes mig, at man kan fluta af dct jag fagt i denna afliandling, -at Emphyf. Univerf. ar 1 en Chirurgifk operation, fom fortjenar Lakares aktning. Det ar en ny tilflykt, fom man i Europa kan bruka vid /at- fkilliga langfamma (Chroniflca) fjukdomar, och vid de kiimpor, fom hafva fit fits i iflerhin- nan* Defs verkan i tvinfot tyckes vara god- kand, fa val af kreaturs gjodande genom den- na konft, fom af defs framgang hos Negrer* ne. Det 5r afven alt (k51 at tro, at den Ir gan- fka nyttig vid Rheumatismer , i fynnerhet i v&rk ofver landerne (Sciatiqve) , och da gickt fkjarpan faft fig pa nagot vift ftalle ; fait den- na fkjarpa ar en obekant vitfka, fa kunna vi dock torerHlla ofs, fom Mr. POUTEAU anmSrkt, at den ar af (karp natur , och ftundom fratan- dc; det ar ej at tvifla , at den ju ar utom cir- culations- vagarne, emedan den altid blir faft. fittande pa famma ftalle; faledes Sr den> ej i blodroren utan i fethinnan, urgtiten. Denna vStflca blir genom det, at den fSft fig, annu fkar- pare , fa v5l af fitt ftilh ilaende ,fom af fit lam- manpackande pa et ftalle; faledes made defs fkjarpa reta nervtradarne och fororfaka hSfti- ga plagor. Denna ftocknin^, tryckande bla- ibrne i fethinnan , fSrfvagat defs bygjnad , odi O ) 94 ( gj utdunftar en O ) 95 C O tn (a kallad aura feminalis ; Andra, at dct (ker genom ordenteliga Han-vrktyg, lika fom hos de fullkomlige vlxterne, hvilka gifva et fro- mjol ifran fig , i fynnerhet hos maffor och fvam- par markeligit. Botanic! aro ej eller enfe om de delars namn och nytta , fom vifla tider pa maffor vi- fa fig- En del halla det for knapparnes fro- mjol (Pollen antheraruni); andra for fjelfva froj och famma del kallas af nagre for an- thera, och af andra froets hus fcapiula feminis ) Somlige halla den delen afmaffar, fom kal- las hufvan (calyptra), for en vafculos hinna, fom tjente i ftillct for antherse; andra., at doc vore en ofkyldig hinna, fom endaft tjente for Blomfoder (Calyx)* Pa famma f&tt aro deras meningar fkiljaktige pm fvamparnes foder, vol- va kaliadt. Til at gjora flut pa defTa tviftigheter , up- manar Kejferl. Academien de Larde bland alia folkflag, at, genom tilokade Ron och ytter- ligarc forfok , anteligen ftadf^fta nagon af defTa meningar , eller bevifa nagon annan mera en- lig med fakens natur; korteligen: Gifva den fdkrcijle km/JJfcip om de fd ballade Longijtci vdx- tcrs (Plants Chryptofrmix) alflnng och fort- jjlcwtning; och at genom ai/mdrkningar , anft ai- de pa de fldfle, om ej pa alia, efter LINNfS method? hithoravde genera och fpecies, nch pd deras Fruffiijications-delar , Jamt venom afritnin- gar , uptyfte af bcjkrij'ningnr , tydeii gen bevifa: m ) 96 ( m Om fro-rednings - och fortplantnings-fdttet hof tilla vdxter, fom hittils blifvit rdknade til den Longifte Ctajfen) dr enahanda, eller om de &t- Jkilja Jig pd forutndmde fdtt. Academicn onikar afven at de Longifta vaxter 3 hvarpa anmarkningarne blifva gjorde, antingen namnas , hos hvilken Auftor man kan fe dem afteknade, ellcr flcall med granlagen- liet gjorde aftekningar, atfolja fjeljfva fvaret. Academien v&ntar fvar pa denna fraga in- nan den i Januar. 1782 da det fom efter K Academ* gdtycke r baft , bclones med ethnn- drade Hallanfke Ducater. Afliandlingarne kun- na vara ikrefne pa Ryjfka, Latin, Tyfka eller Franfyfka, med divife uppa, famt en forfeglad fedel med famma divife utanpa , och Auftorens namn inuti. Svaren fandas til Hr, Jo. A. Eu- LER, KejferL Academiens Secreterare. Vid for- fta fammankomften ar 178^ > ikall domas om be- loningen. (Se Commentaria de Reb* in Sc. Nat* & Medic, geftis I r . XXIII Par. IV. p. 7/2.) Ny heter. Det forljudes at en ofverfattning pa Svenfka af var Pbarmacopoea Svecica, Ed. Alt. Emedat. (kol komma un- der piiflen. Om fa vore lar den blifva lika fa klapig fom dels forerogande varit obetankfarnt med et arbete, fom pa Svenika, cj utan fkam kan finnas i nagon La- kares eller Apothekares hand, och i koks-Bibliotheken , bredevid M:elle WARGS Kok-Bok, lar det ock icke kun- no vjora gagn, med mindre Auftor fjelf refer omkriijg, at darofver ha-lia f6relafningar for kokerfltorna. O ) 97 ( O Nctgot om Flores (Calx) Zinci, af G. L. Flores Zinci > hafva val ISnge varit bruka- de fom et utvartes medel, i fynnerhet i hud- lushet och ogonfjukdomar, fom fran fkarpa vatfkor harleda fig; men om nagon for CLAU- DKRUS vagat rada til deras invSrtes bruk , ISr vara obekant. Man bar atminftone icke fedt namnas haromj och Profcffor CARTHBUSEK i fin Pharmcicolog. Theoret. Praffi. tyckes ickc eller gjora nSgot vafend af dem; intil defs Pro GAUBIUS i Leiden omfider uptakte, at detta vo- re famma medel, fom den beromde Empiri- cus LUDEMANN under namn af Luna fixata utgaf. Sedermera bar Hr. GAUBIUS med myc- ken nytta brukat dem uti fallande - f jukan , krampe och ryckningar: Sfven hos barn, ifran J:dels til J gran> da de belvarats af rycknin- gar, med och utan fyra i mage och tarmar, famt vid tandernas frambrytande. Han anmar- ker vidare, at flores Zinci af honom blifvit brukade uti kikhofta , hyfterifk hicka och fpas- mus cynicus: de utiitta, fager ban, ofta mer an nagot annat medel j men fkaffa ingalunda bot i alia fall. I Holland hafva vidare HerrarHART, VAN DOEVEREN och STOLTE ick&^eller underlitit, at med framgang nyttja detta medel, uti en lindrig Chorea S:ti Viti, ryckningar och kram- pe; hvarvid Hr, HART hallerfore, at det ver- kar pa tvannehanda fltt; antingen^ nSml., fom N 7 G it ct abforberande medel, eller genom en befyn- nerlig fpecifik kraft. Men harmed ma vara hurufom hilft, fa hafva afven Herrar BELL, (Com tycks gadt langft i dofi, och afven ftundom tillagt Ex- tralum Gentianae) GOODSIR och PERCIVAL i Skottland, med nytta brukat detta medel uti fallande-fjukan, chorea viti, hyfterilk krampe och ryckningar ; aTvenfom Hr. VHITE harmed botat en langfam convulfivifk fjukdom; dock brukade den f juke tillika Spanfk fluga i nac- ken, hvaraf han tilforene funnit fig val. Herr AiTefforen Doftor GAHN , har ock, un- der defs viftande i Skottland, fedt god verkan af detta medel uti Convulfioner och Chorea Viti, och Hr. RUSH i Philadelphia, har varit la lyckeli^, at harmed hjelpa en man, fom i IO eller 12 ar varit plagad af fallande-fjukan - Han /tilftar likval, at , i anfeende til denna fjuk- doms atfkilliga orlaker, kan man icke med rat- ta vanta deraf en allman hjelp ; och finner man afven , at Hr. HIRSCHEL i Tyikland nagra gan- ger med lyckelig verkan brukat Flores Zinci uti Epilepfie; famt at Hr. MUZEL forfakrat ho- nom, at han redan for 30 ar fedan pa fina refor lardt nytran haraf, icke fortigande , huru detta medel, afven i convuliivifke fjukdomar, kraftigt bidadt Hr. PALLAS i Berlin* I Tyfkland, Irafva vidare* Herrar BF.IREIS, CRELL och MARTINI brukat derta medel med 6rdel uti Epileptifke och convulfiviflce f jukdo- O ) 99 C O mar, da afven Hr. HA GEN varit lyckelig haV- med uti kikhofta; och faftan Hr. POTT markte , at dct onda altid tiltog, di detta medel gafs en epileptifk fru, fom icke cller af nagot an- nat medel lindrades; fa har han likv&l varic lyckeligare dermed uti hyfterifke ryckningar och fallande-f jukan , fom foljde pa en qvartan, da dct forenades med Qvaflia. (*) Om Hr. FOUQVET i Frankrike fedt god ver- kan af detta medel hos en epileptifk gaffe, fa har man i Rouillac gifvit det at flere fall- fyktige, utan at finna deraf nagon vifs rycta. Anda til 20 ft af detta medel fkola darMdes vara upbrukadc; hvarvid Hr. Prof. TODE i Kopenhamn gor den befynnerliga anmarkning, at detta Mile matte vara en Plantflad (Pflanz- ftadtj af epiieptifke fjuke. Det vore formatit, at pa ringafle fatt vil- ja draga deffe beromde rnSns arfarenheter uti tvifvelsmal ; men nagot af detta medlets berom torde likval kunna afprutas , da man lafer , hu- rufom Hr. ODIER i Geneve klagar, at han of- G a tar e (*) G. L, HURI.EBUSCH. Differt. Zincwn meduum inqvi- rensy apud MURRAY Medicinifch-pra3ifche Bibl. B. a. ft. 4. pag. 582. 583. ' Dsnnn Difputation har jas: icke kunnat 6fver- komma; och sir det val m6ieligit, at Hr. HURLE- BUSCH anfordt en hop mig annu obekanta ha c ndel- fer; men fa har man ock endaft velat lamna et li- tet utkaft, och ingolunda en fnllftSudig hiftoria in detta medlets bruk i fednare iider t tare gifvit Flores Zinci utan, an med nytta : I allmSnhet? f%cr ban, gifva de i borjan lin- dring, men fedan befinnas de ofta vara utan kraft* De komma i fin verkan ofverens med cuprum ammoniacak, hvarfore ock Hr. ODIER forbundit defTa bagge medel, och pa detta itt hafva de fjuke kunnat battrc fordraga dofis haraf. Utom Hr. Doftor RIBBEN i Gotheborg fom ofta funnit detta medel gora en verkelig nyt- -ta i convulfioner j hafva de i Sverige anftaltc bekanra forfok, icke eller med fynnerlig nyt- ta aflupit. Hr. Prof* VON SCHULZENHEIM, har gifvit det ifran I til 15 gran 2:ne ganger om dagen utan nytta, och fordenfkull haller detta medd for ofakert och fent verkande. Jag ma- fte afven upriktigt tilfta, at jag uti 3:ne epi- lepti(ke handelfer (dem jag ej vil befkrifva, emcdan ingen fynnerlig forandring under detta rnedlets brukande fig tildragit), gifvit Flores Zinci ifran I til 10 a 12 gran 3 ganger om dagen hela tiden bortat, utan at deraf finna ringafte verkan 3 hvaraf Sfven jag atfkilliga gan- ger velat ledas til den tankan, at detta vore et ofakert och aldeks kraftloft medel, om jag icke af Hr. Prof. ROSENBLADS arfarenhet fedt, at det uti blpdhofmingar atminftone kan ika- da: MSrkeligt ar, at en del Herrar Lakare, vid forfta dofis af et gran, funnit fjukdomen jindras , da andre vid en vida ftorre, trodt fig fana ingen tmg, om icke en liteu oeh obe- (tibb 3 > i ( O ftandig lindring i borjan: Manne orfakerne til cpileptifke och convulfivifke fjukdomar, fom aro fa hvarjehanda, kunna gifva fa olika utflag? och manne detta medel hilft hjelper da* orla- kcn arj en for (tor fenfibilite i nerverne? el- ler manne denna olikhet hirror af et olika det- ta medlets prceparations-fatt ? atminflone tycks Hr. Prof. BLAK haft hlrvid nagon farhaga, da han fjelf med mycken forgf^llighet tillagat, och federrnera.tilffoidt Drogue-handlaren DOU- GLAS i Edinburgh en mangd haraf> pa det dc Lakare, fom dermed ville gora forfok, matte pa et beqvamligt fatt kunna fa Flores Zinci af "od befkaffenhet; och Mfer man afven uti & / Medical and philofophical Commentaries by a Society of Phyficians in Edinburgh. Vol. III. pag. 212. at nagre forfok blifvit anftalte me^Flo- rcs Zinci uti convulfivi/ke fjukdomar, hvilka pa 2:ne Mllen blifvit tillagade , da den ena for^ ten var aldeles utan kraft, fa at CO gran utan merkelig verkan kunde gifvas; da ater de fran andra ftallet forordfakade vamjelfe och afFo- iyng, da de gafvos fran I til 2 gran, famt vifade god verkan uti hufvudf jukdomen. I bref til Doft, DUNCAN, berattar vidare Dot. PERCIVAL^ at de Apothekare, fom icke fjelfve tilreda detta Lakemedel, kunna ganfka latt dermed blifva bedragne. Jag lag forleden Flores Zinci, fager han, fom blifvit hamtade fran en kopmans bod ; de voro endaft forftord Zink, och dem man med fa liten forgfallig- G '3 fact O ) 102 ( O het hade tilredt, at de icke en gangvorobe- friade ifran fin fyra eller edulcorcrade. Detta /kulle verkeligen varit et haftigt medel. Hvar- til jag torde fa la'gga den anmarkning, det en arfaren och ganfka trovardig Apothekare (fom forfedt mig med rikrige och med flit tillagade Floras Zinci efter Pharm. Svec, til foriokens anftallande) betittat mig, at man fom oftaft pa Apotheken brukar taga Nihilum album i ftallet for defle flores. Detra torde likval icke vara fa farligt, om Hr. HARTS mening ager fin riktighet, at Pompholyx eller Nihilum album pa intet fatt jfkiljer fig fran Flores Zinci, men rader dock, at man til invaVtes bruk tager de fednare, emedan man fallan miner den forra oforfalfkad pa Apotheken. Hr. HAYGARTH har funnit, at Flores Zin- ci altid vifa mer verkan, nir de aro akta^ det ar, nar de icke gaTa mod Vittriol-fyra ; nar de gul- na i elden och blifva ater hvita nar de kalnaj och Hr. HART fager , nar de(Fa flores aro be- horigen tilredde, hafva de en hvitaktig farg, kannas lena och likfom fapaktiga^ hafva hvar^ ken lukt eller fmat och aro Specific e lattarc n fjelfva Zinken. De uplofas af 'all flags fy- ra, men ej af vattn eller olja, ^ Fordenfkul, lika fa intereflant det fkulle vara at fa veta, om flere Svanfke Lakare for- fokt och] funnit nagon nytta af detta medel > uti de ofvannamde fjukdomar; lika fa nodigt blifver det at tilfe , hu.ru detta medicament tilla- ) io 3 c gas , pa det man ma kunna vara faker om ut- gangen och forfokens riktighet. I almSnhet bar man eljeft brukat gifva det mcd krSftfte- nar, eller focker, eller ock bagge tillika, Hr. GRILL bar ifran China medbragt na- turlige Flores Zinci, hvilka Hr. Bergs-Radet VON ENGESTROM chemice underfokt; ocb lar det til afventyrs vara defie flores, fom Hcrr RUTTY menar, da ban- under artikeln Zincum, kallar dem Indiciflores , famt gifver lof at bru- ka dem i borjan ifran I eller 2 gran ocb fti- ga til Scrup. I, Dracbm. I, ja, Inda til Dr. III. Defcriptio Anatomica canalis cujusdam in infe- rior? fubftantia, corporum ciliarmm oculi , nu- per obfirvati; exhibit a ab ADOLPHO MUR- EAT M. D. Anat. & Chir. Prof. Acad. Upf. etc. etc. (Finnes uti Nova Affia Regies Societ. Upf. V. III. p. 41.) Forran Hr. M. kommer til denna nya ca- nals befkrifning, gjer ban en noga afbandlinj om Choroidea, vifar huru den vid Sclerotica r faftadj famt ligger intil Retina, utan at med den vara forbimden; atfkiljer den fvarta fir- gen, fom ar pa yttre fuperficies af denna hin- na , fran den fom ar pa den inre , hvilken fvar- tar ifran fig, och blir omnigare famt fegare at framre dclen af procefTus ciliares och bakre fidan af Iris , fa at ofta vid ftarr-operation , ef- ter Cryftallens uttagande, fynes en fvart bin- Ha i ilrct^ hvilken, da den uttagcs bar /ka- G 4] pnad a ) >4 ( Gl Snad af f jelfva Iris ; men &r ej annat an den /arta farg fom Mr, likfom en fammanhan- gandering, affkildt fig. Denna fvfotans tjock- her, tros Sfven vara orfak til morkare eller ljufare farg pa Iris. Auftor anfor den me- ning Hr. KLINKOSCH bar, angaende Momner- nes fvarta (uti Difertatio de generations Cuti- tulci) at nSmligen : det fvart-fargande linnet af blodet, lattaft affondras uti Celluloia, och dSrfore hos Morianerne deponerns i det ia kal- lade rete Malpighianum , fom ej annat &r, an den filamentofa ytan af Epidermis, och icke nagon egen kropp, Pa famma fatt tros at i Choroidea, fom ar en 16s > blot och tun hinna, genomvafd af o- taliga blodror , fvarta fargen fran blodet af- fcndras. Denna fvarta 5r hos lefvande inne. iluren 1 fma'bl^ddror. De (a kallade Villi Chorioides vafculofi, iror Auftor nSppeligen vara vcrkeligej ej cl- ler beiHr Choroidea af 2:ne lam eller* Har anforas afven fkal, at fkilja Corpus Ciliare fran Choroidea , och rakna det fur en flrfkild hinna. Pag. hvilken Hr. M. kallar Canalis Fontance , emedan Stor-Hertigens af Tofcana PETER LEOPOLD'S Phyficus Hr. FELIX FONTANA forft upfunnit denna Canal i Florenrs ar 1774, och da anmodat Hr. M at befkrifva den. Den- na Canal loper omkring ogiit mellan Annulus Ciliaris, Cornece kant och bagge rotterne ni Corpus ciliare, famt ar trekantig, fa at bafis af triangeln Sr at fclerotica , men defs fpets inat foreningcn af rotterne til Corpus ciliare. Defs yttre (Ida utgjores af Sclerotic^ concava iidaj den bakre af annulus ciliaris^ och langa roten til Corpus ciliare , den fiimre fidan af den korta roten forent med Iris. Hvarje af defTa Facies befkrifves fedan nogare Inuti Canalen ar afvcn Cellulofa , famt mer i men- niikjo - ogon an hos djur. Auftor ar val ej forviffad , men tror dock pa goda fkjal, at den- na Canal ar hos djuren, afven medan de lef- va , oppen , emedan daruti altid finnes nagon vatfka 3 och ftundom ar den darmed aldeles upfyld ; man kan ej veta denna v^tflcas , ej eller hela Canalens, nytta. Oin ogat macere- ras i Spiritu vim, och genom et fint ror bla- fes luft i canalen , fa utfpannes ban rundtom. DI man vil vifa denna Canals l&ge och hefkaffenhet, mafte man uttaga ogats vStfkor , och (kara Scle- rotica tvirs af, ft at vid Cornea kommer at qvar- ) J 8 ( en tredjedcl af Sclerotica; fedanaf- tvattas val den fvarta faVgen, och gjores en incifion midrpa Corpus Ciliare, med et fkarpt inftrument, tils en droppa vattn vifar %, fom ar et tecken at Canalen ar opnad; federmera 6p- nas den latteligen , med en fin fax , rundt- oni , i fall fa aftundas. Man kan trada en fm fonde inuti Canalen, fom Sr hel, och bar ingen gemenfkap med ogats hala. Men oni man fran yttre fidan vil opna Canalen , bort- tages forft Tunica adnata , och den fenaktiga urbredningen ; Sclerotica bortikares lamellvis,. ofver denna Canal, och fluteligen genomilin- ges med en lancette-udd ganfka varfamt |:dels - Jinca fran Cornea? bradd. Hos flora kreatur iynes denna Canal ganfka \&\, men hos men- nifl<;jor, hvilkas hinnor i ogat aro blotare och (laddrigare, ir den ofta fvar at finna. Til denna afhandling bifogas afven , pa Tab. VIII. 2:ne vackra figurer af famma Canal ( i et ox-6ga. Utdrag af en Afhandling uti ROZIER'S journal de Phyf. for Nov. 1779 p* 384 etc. Cm en fjukdom fororfakad af Jkadeliga tousjlo rs (a) dianfe afMr. $. B. de BEUNIE. WERL- (rt) AuQor lar utan tvifvei forfta Mytilus edulis , (om hvilken VON LINN^, Syfl. natur. Ed. XJI. T. i part.. li:/'. 1159, fager frequeutius devoratusnocet in- terdum venenatus.) Ehuru man for defs likhet lat- teligen kan forblanda My tilus barbatu* , edulis och ungulinus. 3 ) I0 9 ( O USERLHOF,MENTZEL>MEIBO- Jlll Lf&med flere, anfora excmpel pa atfldl- liga plagor och f jukdomar , upkomne af det man fortart fkadelige, om cj forgifti- ge, musflor. Man har faledes lange vetat, at defid mus- (lor varit farlige, men giftets befkafFen- hct liar annu til var tid varit obekandt. En del hafva trodt, at fjelfva musflans iubftans vore forgifrigj andra, at den inneholl frna ra- kor , Spindlar etc. Anteligen mrkte man , at defla musflor endaft fkadade vifia arstider, {a- fom i Maij , Junii, Julii och Auguili manadcr. Hr. B. har denna tid en underfokt dem ganfka noga , man at rlnna nagot uti dem. Sluteligen kalladcs han i AuguiH manad 1769 til en af dels medb ruder, fom blifvit fjuk af denna fo- da och var nara doden. Hr. B. gaf hononi et krak-m^del, hvaraf han upkaftade et litet krSk fom kallas Sjo-ftjerna (ajteriar) (ti) af 3 liniers ftorlek, och ftraxt forgingo de forikrac- keliga fymptomerne, Foreftallande fig at det- ta kraket iSledes varit orfaken til hela fjuk- domcn, forfogade han %, til de ftallen car deila musflor fangades, och flint, at d5r var naihm fa manga fma Sjo-fljernor fom musdor. Han (/>) At' den befkrifning Auclor gj6r pa denna Afte- riij.s, knn man dock ej fe hvilket Species han ms- nar; fonnodeligen ar det nibens, ophiura ellw a* ultara. O ) II0 ( Q Han famlade en hel hop, for at gjora nagra forfok. Sjo-folket berattade at for AugufH-ma- nad fes ej andra an flora Sjo-ftjernor, men i denna manad framkomma deffa fma krak, fe- dan de blifvit alftrade af det flem, fom dc ftorre Sjo-ftjernorne flapt vid Maij , liknande grodram, hvilket afven ar ganfka fkarpt och forgiftigt, fii at det inflammerar ochfrater, u- tanpa huden applicerat. I Oftober manad a- 4:0 de fullvuxne. Da Hr. B. handterade defla krak, fvulnade och inflamerades hans hinder, Han gaf defla Sjo-fljernor uti litet kott at en medelmattig ftor hund, fom 10 timar dSr- efter dog; at en annan hund gafs afven, fom blef ganfka fjuk; man hallde i honom mycket attika, hvaraf han ftraxt hjelptes. Deffa forfok ikedde flera ganger; altid, da de ej krakte* up deffa krSk, felefvo hundarne fjuka; men om Sjo-fljernor ne forft kokades, upvalues inga fvarigheter. Sjukdomen, fom angriper de men- nifkjor, fom ata defia musflor , hvilka blifvit af Sjo-ftjernornas ungar och ram forgiftade, for- haller fig faledes: nagra minuter efter, fedan de giftiga musflorne blifvit fort&rde , kSnnes en brinnande hetta i fvalget. Strupe , mage , lap- par, tunga och fvalg, fvulna fa haftigt at, ef- ter en kort ftund , har man fvarighet at tala , och hela hufvudet fvaller. Ogonen bli rode, fvalde och brinnande fom vid raferie. Anre- ligen fvaller och inflammeras hela kroppen, fom blir rodare an vid Rofen, hvartil kom- mer S ) "i C mer et olideligt kliande och en hifkelig ftyf- het, fafom i Catalcpfis, med hindrad andedr%t, mycken oro , itundom convulfioner och en for- frn&ktande vaVk. Orfaken til denna fjukdom r, fom fagt, deffa Sj6 -ftjernors ram och ungar, fom fes deraf, at de inflamera hiiden utySrter, och, gifns at hundar, hafva famma (kadeliga verkan, fom om man denna tiden fort&r hela musflan. Ehuru fjukdomens tilfallen aro hafriga, do likval (Sllan nagra deraf, da tilborlig hjelp an- Vandes, och botas ofta inom nagra timar, om den fjuke ftraxt gifves et krak-medel; men om flera timar voro forflutne, fedan den fjuke fortaVt musflorne, och med dem delta fkadeliga krak, fa mafte forft aderlatning fke, for inflamations fkull, eljeft anftalles den efter, fedan krak-medlet gjordt fin verkan ; man later den fjuke lagga fig och dricka nagon laflcande dryck, famt 3 unce vinattika i timan, upfpadd med vattn; altfom patienten borjar fvettas min- fkas fymptomcrna. Man forvarar fig baft for denna fjukdom, om man ej fort&r deffa mus- flor under de manader de plaga fkada, eller at man Ster dem kokade, med atrika och pep- par til, hvilket brukas i Holland^ da de ej latteligen (kada. (Jag har trodt denna underrattelfe ej va- ra aldeles onyttig for ofs i Sverige, emedan bland vara vanligc oftron mercndels fangas ch ates d*n nimde musflan (bade mytil. Edu- QI ( lis och barbat:), och bland dem mines afven Sjo-ftjernor (aiterias rubens) famt en mindre fort (afterias minuta) , fom jag pa manga olkon, forde til Stockholm, funnit. A. J. H ) ITtdrag of et bref frdn Hr. Probften Dofif. P. OS&ECK til Kongl. Patriotifta Sdljkapets Forfta Secret. Hr. AD. MODeER. , Min Refe-befkrifning liar jag i ar fatt pa Angelfka, tiyckt i London^ 2 Tomer in 8'o. Dar ar tillagt EKEBERGS om Chinefi/ka hushal- ningen och en liten Faunula & Flora Chinen- fis, famt mit Intr. Tal. for Kongl Vet, Aca- demien* Et befynnerligt fatt at fanga infeler bar oformo- deligen blifvit mig btrkant, genom en bandelfe, fom kanflce ar fa ny, fom befynnerlig : Nar vintren be- gyntes, blefvo en bop rutne aplen utkaflade i Tra- garden , i tanka at nedgrafvas; men innan det blef verkftaldt, lag man joottals Pbalaner fvarma omkring, ocb en myckenhet fitta pa och in emellan Splen , ja under fno-yra ocb hagel funnos de afvren famlade. Den- na leken begyntes i m6rkninen och continuerode ^lera tiniar in pa natten i Hera veckors tid. Safbm fjuklig hindrade mig kolden at efterfe, om de fort liSgra agg pa aplen ; men parning blef ja^ icke varfe. Alle defle infecter voro Noc?i, och iblnnd dem en inangd af Meti^ji^ftj , fom jag bar aldrig tiiforene fwnnit. Om . > Om Botemedel mot Rafande hiindars bett af A. y. H. Frln Sldfte tidet hafva Lakare varit forg- fallige, at finna fakre medel mot den grym- ma f jukdom , fom af rafande hundars och andra kreaturs bett och fleckande fortplantas, ofta pa fjelfve menniflcjorne, och gjor dem lika, grymme och galne. CELSUS (Lib. 5 Cap, 27.) nyttjade mot den* fca fjukdom koppning ofver faret, Cauteria, bade aftualia och potentialia, aderlatningar, bader och fvettdrifvande medel famt hafs vattn 9 bade in-och utvartes , hvilket i fenare tider afven blifvit utgifvit for Specifift. Samma medel nyttja- des af alia de fordna Medici, ftundom med na- gon obetydelig tillaggning, fbm kan fes hos MERCURIALIS (a), J BAUHINUS (^), J CARAN- TA (r), J. DE AROMATARIIS| (d) , E GOEKEL (V), m. hvilka alia farfkilt afhandlat denna fjuk- NfS g H (rt) Trnctatus de maculis peftiferis & de Hydrophobia. Patav. ijo. (^) Dtnkvtfdige Hifloria der vtitenden rafenden Volfi^ undfehadenjofie urn Mumpelgard getbathMumpetg: i$$i. (c) De morfu-canis rabidi. Savigliani 16*3. Han nyt- tjar, utom Canteria aftualia pa iaret; i fynnerliet veratrum, ( mig vetterli- git, den forftej fom mot denna fjnkdom nyt^ tjade Mercure ; (ehuru uti Indien lange f6rut blifvit nyttjat et medel haremot, fom beflod af (V) Mechanical account ofpoijfons Loud- 1702. (h) Uti Recueil pfriodiqve d'okfervations de Med. Chir. PLnrtn. etc. par Mr. DE VAKDERMONDE S T. VI. p. 151. (Y) Method of prefer v ing and curing the mftdnefi coufed 1$ tbf hut of a mad dog. Loud. 1735* & ) us c m af cinober och 'Mofchuf, och kallades har Spec* faum Tunkinenje. Uti Memoires de 1'Academie des Scienc. i Paris for ar 1699, foreflas afvcri inercufii bruk hlrcmot, men endaft forilags- vis.) Hr. JAMES bntade i England bade folk och hundar med Turpethum miner ale , och anfor lyckeliga handelfer, Sfven da Hydrophobien re- dan pakommit. Han anftalte Sfveri friftiorieri och l&t de fjuka ordenteligen falivera* Sedan den tiden har denna rhethode bibe- hallit fig mad i bruk, Och har afVen ofra fla- git an* da den ftraxt blifvithyttjad> innan Hy- drophob. vifat fig. Hr. NUGENT (0) har vll federmera mot denna fjuka mycket beromt opium , famf i fyn- nerhet mofchns'j men man har ej funnit derri fortjena defs laford. I fenare tider har et af alder beromt , men i glomfka kommit me- del, blifvit ater fatt i bruk, famt et annat helt hytt uptakt, hvilka bagge tord^ vara ga- gneligit at kanna. Det genus bland Infefter, fom af VON LINNC Meloe kallas, har fiin aldfte tider va- rit beromt mot denna fjukdom. RHAZES ri- der at intaga hela cantharides-, (utan tvifvel Meloe cichbrU) forri man vet vara de gamk 6fterlandflce LSkares caritharides) ,- och det i flera dagar I rad. AND. BACCIUS (b) foljer derma methode, H 2 och on the Hydrophohia etc. Lotui De veneuis ^ antidotis , & dt Canis rtibidi friorftt ejus eurationt. 01 )' ( 01 cch P. BOCCONE, DE SYLVIUS kallad (a) , fSger-, at i Ungern ger man til g cantharides pa en gang* Veficatorier hafva afven fran aldre tider blifvit nyttjade ut^npa faret, at bringa det til fuppuration, Meloe majalis har och lange blifvit brukad invSrtes mot denna fjuka, fom man fer af Ephemer. Medic ; Phyf. i6gi Obf. 302, hvareft berSttas , at man gifvit at 2:ne gbffar , fom hade Rabies, hvarje znvermis majalis , hufvudct bort- tagit, famt at de daraf blifvit nSra doden, men fedan de urinerat blod, hafva de om nagra timar blifvit aldeles frifke ; dar berattas ifven at en pi- ga med forman nyttjat detta medel. Hr. DE SAU- VAGES, \ Nofologia Methodica , anfor vid kuren af Hydrophobia meloe majalis fafom nyttig. Den har likval kommit i forgatenhet, til defs H:s Ma:jt Konungen af Preufen kjopte for nagra ar fedan et medel mot galne hun- dars bett af en landtman i Schlefien, hvilket fornamligaft beftod af denna meloe majalis ; och Kongl. Preiifijfke ofver- Collegium Medicum har underrattat det almanna , om detta medel , famt defs litta bruk, igenom en tryckt berSttelfe darom, utgifven i Berlin d. 23 Junii 1777. Utaf denna underrSttelfe fer man, at fa val Meloe profcarabsas , (hvilken finnes h5r i Sve- rige. Se Faun. Svec. Ed. 2:a N:o 26^) fom M. majalis (hvilken finnes i Tyfkland ), kunna nyt- (fl) Mufco di Fifica c d'espcrimzc etc. a- ) "7 ( m nyttjas mot denna f jukdom. Defla infefter bo- ra famlas i et glas, man at man ror dem med fingrarne, emedan de da forlora den tjocka, feta, gulaktiga vatfkan, fom de utgiuta ur al- ia leder, hvilken 5r juft det fom verkar mor fjukdomen; hufvudet afklippes, medan de lef- va (utan at kroppen vidrores), ofver et glas, med honing uti, och bortkaftas, men kroppen l%ges i honings-glafet, fom federmera tiltap- pes och forvaras i tempererad luft; fkulle ha- ningen intorka, kan litet ny paflas, och pa det fattet kunna de forvaras 2 a 3 an Pa et fkalpund honing lagges 200 ftycken af M. pro] car ab. men 175 af M. maj. Da detta fkal nyttjas at nagon fom blifvit biten, blandac atikillige andra medel til defla krak och den honing hvaruti de ligga ; men bland dem aro theriac eller i defs ftalle flader-mos faint Ra- dix ferpentariae virginicae de fornSmfte och en- daft verkande medel. Man ma val forun- dra fig, at Kongl. Preufifke ofver-Collegium medicum utgifvit denna underrattelfe , (a no- ga efter detta m edicts agares forefkrift, at ej den farliga filfpan af bly, ej eller den kraftlofa Ebenholtzen en gang blifvit ute- flutne. Efter tabellen ofver dofes af denna blandning, fom afven finnes i bemalte Kongl. 6fver-Collegii berattelfe, fer man, at at en full- vuxen gifves fran et til 2 qvintin daraf, och at barn fran tjugu til 40 gran, Denna bland- ning innehaller ungefar lika mycket af detfa H 3 In- C^ ) U8 ( W Jnfefter och den haning de legat uti, fom af de andra fakerne. At kreatur ges af famma medel. En ko, oxe eller haft, far Fran et til 3 qvintin, alt efter defs alder ; et fvin-kre- $uur, fran et qyint. til 2 qv ? 30 gran; et far och get, fran 50 gran til i qv, 50 gran, fen hundj fran * qv- iQ g r * til 2 qv. Fjih derfl ger man fran 35 gran til i qv ; halften -if denna portion ges om morgonen och an- dra halften om aftonen. Sedan man tagit det- ta medel, b5r man ej ata pa 24 timar, ej el- ler dricka pa atminftone 12 timar; fkulle tor- ften efter dcnna tid bli ftark, far man ej dric- ka nagot annat an Flader-the. De forfta 12, timar bor den f juke halla fig i f^ngen at fvet- tas, famt far e j , under hela kuren ga ut \ iuften- Sedan man efter 24 timar har fvet-^ tats, orafar man fkjorta,, och den aftagna bor upbrannas eller atminftone lange hanga me i fri^ Iuften och tvattas; fangkladerna bora afven tvSt- tas och, vadras. Saret tvattas med vinattika eller phl-attika, hvaruti man fmalt nagot kok-fait, hvilket afven fl^ra ganger om dagen varmt flas omkring , peh f jelfva faret fqrbindes med Bafilic-falfva eller med bomolja, hvari man lagt Mel. majaL och ofverdeftillerat. Under kuren aktar man fig for alia hetfande. dryc- Jeer och finnes-rorelier. Denna I^ongl, ?reufifka 6fver-Collegii Me- dici berSttelfe finnes tryckt, tillika med va- beikt^fningar och bifogade illuminera- de de afritningar pa meloe profcarab* och jnaja* Us uti Hr. Doa. etc. J. C. SCHAFFERS Abtil- dung und Befchreibung des Mayenwiirmkdfert Regensb, 1778 4.0. Man vil ej tvifla, at ju detta medel ofta gjordt god verkan, men defs nyttjande bar ock ftundom medfort olyckor; Exempel der- pa fes af den hiindelfe , fom fmnes uti Gothe* horpjka Journalun lor Jan. fiftlcdne pag;. 28 > ofvcrfatt utur ABBC ROZIER^S Journal Phyfiqve, Men titom det, at detta medel, oforfiktigt brukadt, kan fororfaka doden, ochaldrig utan rnycken olagenhet nyttjas; fa ar det aTven et ganflca ofnyggt medicament. Det andra medlet, fom ar aldeles nytt mot denna f jukdom , lar faledes fnararc bora re- commenderas. Det omtalas uti Hr. Lif Med. m. m. Dr. RICHTER'S Chirnrgifchs Bibl. f E. 2 Jl. pag. 377 och 5 ft. pag. 557. hvareft detta medlets upfinnare Hr. Superintendenten MUNCH d5r om lemnar befkrifning, famt atfkil- lige lycklige cafus. Belladonna (Atropa Bel- ladona Linn :) ar det medel Herr MUNCH nyttjar, och det utan nagon tilfats. Roten ar mot denna f jukdom i fynnerbet vcrkfam , fa at Auftor forfakrar det tva gran af henne , gjor fa ftor nytta fom 3 och til 4 gran af bladerna. De rotter fom aro 2 a 3 ar gam- la , och intet tra-aktiga, 5ro de baita, och lam- ias innan bladen om varen fla ut, tvattas, de fmarre renter bortfkaras , de ftorre klyfvas och H 4 tor- torkas pa en vind eller i en nagot fvalnad ugn. Da rotterne ro fullkomligt torkade> rafpas dc forft til pulver, fom fedan i mortel rifves finare. Detta medel kan nyttjas fa val ftraxc cfter, da better ar fkedt, fom fedan Ra- bies vifat fig, Det verkar i fynnerhet ge- nom fvetten. Somlige fvettas dock, ej der- af, ehuru mycket Sn gifves, oeh da fvulnar gemenligen den delen, fom blifvit biten, den- na fvulft vifar fig fhraxt vid forfta dofis, gjer iig nagot efter den andra, och forgar aldeles cfter den 3:dje. Man fortfar at gifva Belladon- na fa lange det kliar i bitna delen , och til defs Ikorpan pa faret aldeles torkar och afFaller. Sa fnart efter fkadans tilfogande, fom mojeli- git Ir, ger man den f juka et pulver af Bella- donnas rot, efter 48 timar det andra, och 48 timar darefter det tredje; flculle efter den 3:0 dofis annu nagon fvulnad^ kliande och fuk- tighet i faret vifa fig, fa gifves efter 72 timar ater af detta medel, men da tages hvar 48^de tima et pulver > tils 5 bliivit intagne. Skulls det angripa patienten for ftarkt, kan man, ehuru ej utan i nadfall, gifva et pulver hvar 3:6 dag. Pulvret tages i tunn hafverfoppa, hvarpa den fjuke lagger fig; blir han mycket torftig, drickes litet kalt vattn eller mjolk; in- faller fomn, later man honom fofva, Om pul- vret blifvit gifvit om aftonen, dricker patien- ten om morgonen pa fangen et par koppar varmt the eller hafverfoppa, och ligger annu na- O ) i* 1 ( nagoc, for at val afbida fvettningen. I fall det forita pulvrct laxerar, bor man ej gifva dec andra innan Diarrheeri ftajanat. Marker den fjuke fvaghet i ogonen och at han fer obje- ierne dubbelt, fl haller han ogonen igan* Ar det bitne faret ftort och djupt, lagges tort linnefkaf darofver. Om Rabies utbryter under detta mcdlets nyttjande , eller redan for- ut vift fig, fa fkal patienten dricka fot mjolk, och laggas til fangs; kommer han i fvettning fa gar paroxyfmen ofver. Skulle fjukdomen, redan, innan man borjat gifva detta medel, bru- tit ut, och det forfta och andra pulvret ej minfkar den, eller om den darunder tiltager, fa opnas ader pa foten , och Belladonna gifves i ftorre dofis, efter den fjukas alder, krafter och fjukdomens haftighet; at en fvag mafte man ofta gifva et par gran mindre. Et ars gammalt barn gifves uti modersmjol- ken Rad. Belladonna? pulveriferad til et gran i forita pulvret, men i era och 3:e halftan- nat, och later det fa broftet nar det vil. Et barqt om 2 ar, gifves hvarje gang 2 gran. Tre ars gammalt barn, far i forfta pulvret 2 gran, men i a:dra och 3:dje tva och til 3 gran; 4 til 5 ars barn, ges i:fta gangen half 3:dje men fedan 3, 3 och J til 4 gran Fran 6 til 7 ar gifves forft 4 gran, andra gangen 4 och i gran, och 3:dje gangen 5 til 5 gran. Vid en alder afSa^ar, gifves i forfta pulvrct H 5 4 O ) 11 ( O 4 gran, i andra och tredje 5 til 6 gran. Fran 10 til II ar ges forft 5 gran, fa 5 och | och 3:dje gSngen 6 gran. Vid 12 a 13 Ir ges i forfta pulvret 6 gran, i andra 7 och i tredje atta 1 gran. 14 til 16 ars gamle, gjer 'man i forfta pulvret 6 *, i andra 7 och , famt i 3'.dje 8 gran. At dem fom aro fran 17 til 50 ar, gifves i forfta pulvret tjo gran, i andra 12 ochidet 3:dje 13 til 14 gran; frun- timer taga altid nagot mindre. Fran 50 til 60 ar ger man i i:fta pulvret $, i 2:dra 8 och i 3:dje 9 gran. Vid 60 til 70 ges forft 4 a 5 gran famt feflan 6 a 7 gran. At 70 til go ar forefkrirves i irfta pul- vret 3 , men i 2:dra och 3:dje 4 gran. Frun- timer, fom ammabarn, gifves i:fta gangen 3 gran, 2:dra 4 och 3:dje 5 gran. Om efter forfta pulvret den f juke fvettas mycket, eller den bitne delen fvulnur, fa ar det tecken at dofis varit tilrackelig, i vidrigt fall kan den, i a^dra pulvret nagot okas; men gemenligen verkar det forfta pulvret, ehuru tninft, ftarkaft. Sedan foljer nagre utfokte Cafus, fom al- ia bevifa delta medels nytta; det har altid blif* vit nyttjat innan Hydrophobien pakommit, hvii- ken ockfa blifvit borta; men ofta hafva dc fjuke rafat, innan man gifvit dem medlet , och afven under des bruk* och Indock altid da> igenom blifvit hulpne, Et- f^i } 1*1 ( n Jiv x ' - 3 v y**>& Ethundradq trettjo ana lycklige handeUer, pa hvilkas (anfaVdighet vi ej kunna tvifla, da Hr RICHTBR fvarar darfqre, tyckes kunna 6f- vertyga, at detta medcl 5r et fpeeificum mot Rabies; och jag vagar faga det enda annu be- kanra , emedan har ej nyttjas nagon ring utan- pa iaret tiliika. Vid alia andra methoder ater, ialivation ej undanrageii} maftc pa faret n/t- tjas retaode och fuppurerande mcdcl, for at pa ftallet evacuera giftet, hvilka jagtror gjordt der mafta, da de faker man darunder gifvit invartes, oforrjent fart hedern for kuren. Men(k- ligheten 5r Hr, Superinrendenten MUNCH for denna betydeliga uprakt fdledes ganika myc- ket (kyldig, och i fall nagon olycka hos ofs , af galne krearur ikulle upkomma, bor man. vift ej glomma at forfdka detta medeL Man kan Hkvil hoppas at fa 5nnu mycken uplysning om denna grymma fjukdom, fedan #:e larde falfkaper upgifvit fragor darom. KongL Parijijka Medicivjka Sosieteten har utfatt en be- loning af 1200 Livres til den, fom baft af- handlar Hydrophobien , och medel daremot, och fom tiden nu Sr, til fvarens inkomman- de, fprfluten, hoppas man fnan fa hortf, hvad nytta man diraf kan forvanta (a). Det Na- turforftande fdl/kapet i Berlin har Ifren utfatt 20 Ducater, at den fom baft befvarar foljande frigor: 1:0 FJuru lange kan Rabies, eller gif- tet aj Se TODE'S MedecimfdClirurgifi'be liibliotb. 7 B. a fl. p. 3*+ ) I2 4 ( tet fom upv&cker Hydrophobien, varaforbor- gadt hos djuren, och hvad tid fordras innan det kan communiceras med v&tfkorne? 2:0 Huru lange kan det utan at utbryta, vara qvar i kroppen? 3:0 Hvilka aro de kraftiga- fte medel at anvanda, flraxt man blir fjukdo- men varfe, innan den i raferi utbrutit, for at fulleligen bota denfjuka? Hr. OTTO, Sail- fkapets Secreterare, mottager fvaren, til mid- fommar innevarande ar 1781* (). Vaderleken och de mdft g&ngbara fjukdomar, for Jlftforflutne ffinnarii manad obferverade i Stockholm. 1. i Jan. 1781 morgonen 3 gtaderkalt, om aftonen to, lungt. % . . morg. i gr. blidt, Barom. 24, 98- mulct, fno, afr i gr. kalt. ^ - - morg. 4 gr. kalt. Barom. 25, 05. mulct, fno och urvader, aft. 6 gr. kalr. ^ . - morg. ii gr. kalt. Barom 25, 35. mulet, aft* ii gr. kalt. ^ . . morg. 4 gr. kalt Barom, 25 70. aft. 4,gr. k. 6 - - morg. 5 gr. kalt mulet. 7 . - morg. 2 gr. kalt, mulet, middag i gr. blidt aft. 2 gr. kalt, fno. g . . morg. 2 gr. kalt, klart. Barom 25, 45. aft. 2 gr. kalt. 9 - - morg. g g r k alt lu g nt Barom. 26, 14. aft. g g*. kalt > klait 10 - - morg, 10 gr. kalt, Barom 26, 25. aft. S gr. kalt, klart. ii 0) Utur ROWER'S Journal ?byf II middag 4 gr. kalt. 12 - morg. 6 gr. kalt, klart lungt Berom. 26 > 09. aft. 3 gr. kalt. 13 . - morg. 5 gr. kalt, klart, Barom. 25, 93. aft. 4 gr. kalt, mulct. 14 - - hwla dagen i gr, kalt, mulct, afton fno. 15 - - morg. i gr. kalt, mulet.Barom 25, 70 aft* 2 gr. kalt. j$ - - morg, 3 gr. kalt* mulct. Barom. 25, 66. aft, 3 gr. kalt. j^ . - morg. n gr. kalt, mulct, Barom. 25, 67. aft. 14 gt\ kalt, klart. jg . . morg. 13 gr. kalt, klart. Barom.' 25, 61 aft. 2 gr. kalt, mulct. 19 . . morg. 2 gr. kalt, mulct. Barom. 24, 96, fno, aft. 12 gr. kalt, klart. 20 - - morg. 14 gr. kalt, klart. Barom 25; 29, aft* 1 1 gr. kalt , fno. 21 - - morg. 8 gr kalt, fno ochurvlder, aft. i5 gr. kalt , klart. 22 - - morg. 15 gr, kalt, klart Barom. 25, og. midd. 10 gr. kalt, '- 23 - - morg. 1 6 gr. kalt, lugnt, dimba. Barom. 25, 26 aft. 16 gr. kalt klart. 34 - - raorg. 1 8 gr. kalt, klart, lugnt. Barom. 25, 36, midd. 15 gr. kalt. 25 - - morg. 16 gr. kalt, klart. Barom 25, 33. mulct, aft 4 gr. kalt, urvader, 26 - - morg. 2 gr. kalt mulct, fno. Barom. 241 62. aft. 2 gr. kalt, klart. 27 - - morg. 3. gr. kalt mulct, Barom. 24, 90 aft. 4 gr. kalt, klart. 28 morg. 9gr. kalt,mul. midd.2gr. kalt,flft.fno. 29 morg. 4 gr. blid'r, ftorm , rdgn, Barom 25* 1 5. aft 4 gr, blidt. 30 - . morg. 4 gr. blidt, mulct. Barom. 25 > 19. aft. 5 gr. blidt. 31 ) ( 31 - - morg. gr. blidt, mulet^ B fom ora omfat med to-vader, har, efter vanligheten, aftadkomriiit flufsfebrar, hoftaj peripneumonier> Rheumati- fke krSmpor, tandvark, rri. m. tnen i allmSiv het icke farlige. '- Qvartaher, fom och icke varit fallfynte, hafva forehallit fig ratt envifa. Bland b^ttre folk hafva flere , an vanligt , haft anfall af Gulfot , formodeligen af forkylningaf och indigeftionen Under rdtt elf ti JOH. yAC. FERBER New Beytrdge ' Zur Miner at -gefchichte verfchiedener Lander* I Band. Mitau 777^. #:o. Denne ftore Mineralog och Naturkannare ^ fom Sverige alftrat och upamniat til fin heder, men frammandes nytta , har uti detta verck gif- vit et nytt prof af fin lardoiii och upm^rklani- het. Hr. Prof. BALDINGER, i defs Neues maga- zin fur aefzte / B< 4 ft. 177$ p. 303 * nSrrinef foljande afhandlingar utur detta verk, i fyri- nerhet nyttige for Lakare, fafom : gron vitriols tilredning i England; vitriol ^ fyras defoliation af gron vitriol; vitriol-fyras forfardigande af fvafvel genom detonation med falpctter ; fvaf- Vel 8 ) "7 ( ^ vel-blommas fublimation i Amfterdam; fked- vattens, faltpetter-fp trims och faltfpiritus de- ftillerande i Amfterdam. De Europeilka Sal- miaks fabriqver; Borax's rafinerande , Cinobers fublimerande, mercurii corrofivi albi ellcr fra- tandc qvickfilrver-fublimnts tilredande i Am- fterdam; qvickfilfvers uplofandc i fyror af vlxtriketj Calomels beredande i Amfterdanr, liimt mere, corrofiv. rubr. tilredande dar fam- maftldes; fpanfkgronas tilverkande i MonrpeU lierj Bly-fockers - fabriqverne \ Beikrifning pa arfkilliga oljors och andra Apothek- fakers for- fSrdigande i flora partier uti Holland; Cam- phers rafinerande, och Lacmus- fabriqverne i Amfterdam; famt om Romerflc Pomada och rod: fmincks tilredande. fur die bey den Kdjferl. K6* nigl. Armeen und in den FddfpitAUrn angtftclt* ten Feld-Chirurgi. Vien 1779, Denna nyt- tiga Bok innehaller ej allenaft huru Faltfkja- rcrne i all Clatter, jfkola fina fy/lor forefta, utan och formulairer til alia nodige liflor och Tabeller ofver medicamenternes anvandande, de fjuk-?s antal, med mera, famt om KSjfer- lige 6fterrikiike Flit - Aporeket. Detta ar et bevis pa ote goda anflalter fom blifvit vid denna Armee gjorde til oldaternas fgr- plagning, fa hos frifka fom fjuka, (arnt Faldt- Hofpetalets formanliga inrattning; hvilket alt kari tjena andra Lander til Exempel. ( A LA- DING ER'S neues magaziri I B. 6 ft. p. 542.) Ny hete r* Uti London afted d. 8 fiM- Januar. Med* Doftoren KENNEDY, nagot ofver 100 ar gam- mal. Han hade varit Lakare i 60 ars tid vid EngeUka Faftoriet i Lifabon* Vcckan forut jQutade Med. Doft. FOTHEROILL fina dagar i en alder af 70 ar. Han var qvakare, och ha- de genom vidftrSckt pratik famlat bade myc- ken arfarenhet och flora penningar. Han har utgifvit atfkillige vackra ikrifter om koppym* pningen, och andra praftifka delar af Lakare- vetewfkapen. Om O ) 129 ( 13 (Dm SijnchoKdrotomien elhr Sec? to Sijinphyfeof ojjlum pubis, infrindt af en Anonyme til J. K. (i)* Nar man jamforer Accouehemens- Veten- flcapens narvarande tilftand med dels belagen- het i fornriden, blir ingen tankc billigare an den, at menfkligheten bar vara de Lakare mycket forbunden, fom, gcnom det> at de ticl efter annan upoffrat iig at en Verenikap> hvars utofning ar lika fa bef-vSrlig, fom den ar angelSgen och nyttig, hafva bragt honom til den grad af fakerhet, at de handelfer, fom> icke manga feeler tilbaka, medforde dods-dom for moder eller fofter, ofta for bagge, kun- na nu for tiden anfes utan beft6rtning> oni icke med kalHinnighet, ehuru en Lakare, fom vii vinna credit, bor akta fig for at lata mar- kn det fednare j ty ju mera beftSlfam man kan vifa fig, a'ntingen det behofs elier icke, defto mera tros man hafva utrattat til den fjukas N 9 I (i) Jag hade fjelf rankt {"krifva nagot i detta am- net; men Hr. AKONYME bar forekommit mig; och ehuru dcfs fkrif-art ar nagot hard, k-m man likv'Sl ia mycket mindre vagra denna afhandling et rum i Vecko-Skrifren, (om Aii- ftor icke tried fin (karpa penna tyckes lyfta pa Svenfka accoucheurer ^ an mindre pa nl- gon enlkild bland dtm. Safom noter jag, efcer Auftors aftundan, nllagga nagra markningar. J K* O ) *30 ( O fordel, faft ock beftalfamheten fkulle horrora af pure vilradighet. , Men fa fakert det 5r, at Forlofsnings-kon- ften, genom ftandige forbattringar, fom arfa- renheten och en fund eftertanka gifvit an- ledning til , bar upnatt en lyckelig hogd af palitelighet, fa onekeligt ar afven , at ingen del af Lakare-Vetenflcapen gifvit et mera be- qvSmt fait for (jag namner det ogarna) char- lataneriet, an juft denna (2). Fruntimren (den- na vetenfkapens enda foremal) aro ISttrogne ; de hora garna det fom later uriderligt och bar anfeende af mycken konft och beMIfamhet; det ar pa deras, ehuru fvaga, omdome, fom en Lakares^ i fyrmerhet en accoucheurs, cre^ dit och anfeende berprj det ar af dem fom vi mafte promoveras andra gangen; och hvad under da, om en Accou:heur later forleda' fig, at, dem til behag, iig fjelf til heder och inkomft, blifva charlatan, i fynnerhet> oiri han af naturen har d5r til bojelfe? Har af har handt , at en del denna konftens Idkare, drefne af aregirighet och vinnings- lyftnad, hafva icke kunnat lata fadane forbat- tringar, fom de eller andre gjordt, eller ment iig gora i viffa delar af vetenfkapen, bero vid den fimplicitet, fom med fakens natur aV c C of- (2) Jag har redan anmSrkt, at Auftor icke lar hafva affeende pa Sverigej f6miodeligen ock icke pa Dannemark. ) 131 c ofverensMmmande, emcdail da ingen ting dlr uti vore , ibm kunde farta okunnigt folk i for- undran ofver dcras hogt d rente, kunfkap och fardighct i Itohften framfor deras medbroder. Det blefve for vidloftigt at genomga.; jag vil ock faga: dct blefve brrtojeligt at k&nna alt hvad i denna vagcn paiferat, halfthvar och en prafticus af det geniet, bade behofver och forftar, at aitid prata om nlgot nytt; honom. alleni forbehallit pafund, och det for Barn- morlkor och ilna uplyfte pafieater, foni da latf begripa, at^ftaden eller orten ikuile varit olyckelig, om icke en fadah man komniit dit; antingen laiOrri utlanning; eller fed-an ban vi- ftats flera ar utrikes , dareil ban, folgt efter fa manga larde man (3); at han kun forfakriis om. alia lit linn in gars hogaktning (4); Af en eiler arinaii prbf-bit kan man i deri- ha vagen fluta til det ofriga, afven fom af Doftor SLOPS forhlllande (5); ] _ _ _ __ - 1 2 ^ ; _ ^ (3) Detra ar i-ke Svenfkt tak-fatr, i den me- nirig, lorn det bjr o6r tagas, neml. at haf- va begciffnat Jig af fadane mans widervifmn- gar. Auftor tyckcs faledes ijelf harva varit llnge utrikes > och glomt nagot af fit mo- dersmal. (4) Lycka, dhi egrie landsman vera at fatta vr- de dar pa! (5\La vie & let opinions de TRISTRAM SHANDT, traduites de fAnvlois de STERN'} par M. FRENAIS. Sedan PAREI tid har manScke haft ir- haga for at vanda foftret, nar fa behofts, och taga det fram til verlden med fotterna forut. Det var en lang tid, fom man gjordc detta pa et ganfka fimpelt fatt (6) Men kon- ften blef for alman. Da fordradc nodvandig- heten, om man fkulle kunna diflinguera fig, at hitta pa nya handgrep dar vid , och fa up- kom preparation , hvilken fedan blef fqradlad genom defs verkftallande efter utrakning af vifla grader 4 . Det hjelper icke at fadant aldrig later go- ja fig i en mycket contraherad uterus efter vattnens bortgang, at det ar et 6fverflods-ar- bete , nar della aro qvar eller uterus relache- radj at man orimmeligt foreftaller fig det boj- liga foftret, fafoni en ftang, hvars nedra anda begifver fig ned, nar den ofra fkjutes upp, halft det uti en hopdragen lif-moder icke ligger k- digt; nog af, at det gar an med en liten doc- ka i et tomt backen (7) , och at man for of- rigit kan med fannolikhet faga den accouche- rade, at faken, utom et fadant handgrep 3 (det knapt (6) Har rojer Au&or nagon okunnoghci : of- verflodigt konftlande vid vandningar, ar fa gammalt, (om fjelfva operationen, ehuru det mera torde fa tilfkrifvas briftande inllgter, an nagon ovardig affigt , at (kaffa fig anfeende. (7) Den afvcn (a f5rfarne , (om uprikrige Mr. SAXTORPH ( Theoria de diver fo partn etc) gif- ver ftyrka at defl'a Authors reflexioner, lorn dock torde vara nagot ofverdrefne. m ) 133 ( QI knapt nagon mer kanner), aldrig hade gatt lyckligen for fig. Forceps (Tdngeii) , dct fortraffcliga pafun* det, hade knapt af CHAPMAN och GIFFARD hun- nit framdragas ur Chamber lainjk a egennyttig- hets morkret, for an man borjade difputera om detta inftrumentets ratta ori'gine: om det fkulle kallas Engelfkt eller Franfyfkt, emedan man troddc fig afven finna fpar til det fedna^- re, ehuru de blifvit nagot iganfnogade (g)* Denna larda och vigtiga fraga torde ock al- drig blifva afgjord; men der arvift, at kSrin- gen aldrig fa jemkade barnfoten, (om man, i fynnerhet i England och Frankrike, varit be- iialiam , at gora fonindringar pa Forceps : an fkulle h^n vara krokig, an rak; an lang, an kort; an fkalle defs blad vara hela , an opna; an med, an utan ofverkladning; an med en, an med en annan charniere, och jag vet icke alt hvad man funnit nodigt at andra pa detta inftrument ! Hvar och en Aecoiicheur kundc likval gora underverk med fin invention, och det var nodvindigt at altid hafva en egen,for at med defs utropande kunna iitefluta andra och fkafFa fig f jelf foretrade i praliquen. (9) ' I 3 Med (g) At forfta detta , bor man 15fa BOEHMER de prcrftcintia & ufuforcipis anglicance , in MAN- NINGHAISI art. obft. compeiid. och LEVRETS af WALBAUM pa T'yfka utgifne Vohrnehmun- gen etc. T. i Abth. 3. (9) Detta ar for mycket iagt, om darmed fyf- O ) v 134 C - O Med grofva forandringar kunde man lik- yal icke lange komma fort; det blef faled.s; nodvandigt , at tanka pa fidane , fom gjorde, fig utmarkte genom fina utrakningar. Har mat- te det komma an pa fierdedels linier i lang- den och bredden, hogden och djupheten, tjock- leken och tunheten/ krqkningcn och ratheten af Forceps (i). Inftrument-Makaren ar den forftc, fom, befton .ofver fadan vifdoni och kt)nft, fadane fina utrakningar^ gifver opera- teuren rykte af en man^ fom, efter mathefens och mechanikens fublimafte reglor, kan nyt- tja fitt inftrument, ehuru han kanike icke fed^ forfta boken af EUCLIDES. SI kommer min.karl ut pa det praftifka faltet. Hvilka underverk! Sa manga befyn-. nerliga, fa manga oarhort fvara cafus , hafva dar pa orten knapt exifteratinom flera ar, kan~ jfke aldrig tilforene , fom nu mota honom al- lena en vecka. Man fkulle tro^ at han fka- pade handelfer, om icke man bore lira pa bans tas pa en Smellie^ Levyet och flere, lorn af verkeligif nit for vetenfkapen arberat pa for- cipis fqrbattrande t At hvar och en mcd framr gang nyrrjat fin invention, beyifar endaft, at den icke varit ofornuftig, och at narurens grantfor icke infkranka mojeligheten af inftru- menrets nyrta inom fma Omftandigheter , i hviika den enas invention kunnat vara olik den andras. i Har ikenar O ) 135 C bans ord, ehuru paradoxe defs berattelfer of- ta aro, och ehuru mycken bojdfe han vifar for Jag vil ej tala om dels fardighet i vn- dningar; Forceps ar hans vade-mecum. Med den gjor han underverk; ockfd ai den forme- rad efter fa granlaga utrSkningar, at pa den famma icke finnes nagon puncb, fom fkulle tala en harsmans forandring , uran at gora he- la inftrumentet forluftigt fin palitelighet (2)* Hvad gor han da med fitt fortrafFeliga inftru- ment? Han gor farmed forlofsningar , och det yore, i almanhet fagt, icke fa betydandej men at med forceps fatta follirets hufvud, da det annu ar helt och hallet uri ofra backenet, och fa- lunda lyckeligen abfolvera partus, det ar en konft, med hvilken han utropar fig maftare ofver alia fina medbroder i orten. Han ralar ock icke pm et ringa antal handelfer, fom bevifa den- na defs fardighet, ehuru inga paliteliga virnen torde varit med honom vid nagon (3). Jag ar ^ I 4 f I (2) Auftor lar ijelf dikta et fa ofornufrigt pa- ftaende. Jag har fagt mina lankar dar om i f6regaende not. 9. p. 133. (3) Om nagon fadan accoucheur funnes pa den ort jag vore vittande, och han i min och fleres narvara vilade nagra prof af, at kun- na fatta foftrers hufvud med forceps i ofra bSckcnet, och dymedelft g6ra forlofsningen lyckelig; ia ville jag pubiikr gifva honom den heder, fom defs mafterlighet billigt kunde hafva forrjenf ; men defsforinnan tror jag ic- fa driftig, at jag vagar anfe alt detta for et tomt fkryt, och det af ganfka mechanifke prin-r ciper (4), Com likvjl mot en fadan man vore fruktloft anvande. Men 3 fragar nagon, huru kan ban fa no-. ga veta, at forceps ar p&dvandig., da foftrets hufvud Innu jftar i ofra backenet ocji orificium Vteri ej ar fulkomligen oppen? Jo, ban bar ct annat inftrumcnt, med hvilket ban mater backenet fa noga, at dct icke ilcal fit honom fel pa en linie; ocb fedan raknar ban ut: om forlofsningen ilcal blifva naturlig och ISttj om, forfta, an4ra eller 3:dje graden af enclavement jfkal harida; om det ar en bandelfe for perfo- ratorium 3 operatio Crefarea eller -w ? For den ikull: om ha,n blifver i tid.kallad, finner han, ; cfter anfiaidmatningjftraxt, om backenets min-.. dre diameter i ofra opriingen fprebadar en fa- dan gra medan ope- rateuren haller pa , at, efter en utraknad mSngd IS -af- ) Man ar all tackfamhet fkyldig en LEVRET, SAXTORPH, STEIN m* fl. fom arbe- tat pa at bringa laran och utofningen af For- loflnings - konften til mechanifke principer* hvarvid grunden n5d.yandigt made laggas raed en redig kunfkap om de harda och mjuka, verkande och lidande delar, lorn uti qvinno- kroppen hora til denna forrattning^ deras for- hallande mot hvarandra och i affeende pa fo- ftret* men at darvid-juft fkulle ankomma pa en linie mer eller mindre, det lar man fa fatta pa rSkningen af Auftors diktande ima^ gination. Skaparen har haft mera nad for menniikjan , an at lata defs ingang i verlden, af en la liten omftandighet, blifva afventyr- lig. Darfore ier man , at backenets dimcnfio- ner naftan uti alia fubjefter variera , man at g6ra betydande fvarigheter vid f5rloisningar, nar dec icke konimer an pa raer an | turn, o > 138 ( m tf linier, determinera hennes omojelighet, an? norlunda, an med forceps; men fadane handel- fer, om de ock intraffade hvarannan gang, aro likval blotta anomalier, fom icke bora bedra- ga en Inftrumcntarius , at vanta pa Do&or NAT TURS ankomft. Man har ock ingeri fardeles hvarken h.eder eller vinft draf, at ban gjor arbetet (6). Det ar likval underligt, at man, med (6) Om Auftor har alfvare me^ detta, fa ma- fl:e jag iaga , at ban anfort et ganfka fvagt flea!. Hvilken fkulle vara fa {amyetslos at nyt- tja in(trumenter ? for at antingen fkaffa ffg heder eller yinft? Men det ar vift, at man- gen accoucheur torde tvingas at yaldfamt go- ra forlofsningen, blott darfqre, at den van-? dande huftrun, hennes man och j(l:agring3r ftandigt oiverfkrika och anmana honom dar til, ehuru ingen fara ar a farde, utan natu- ren (kulle enfam lyckeligen afgora (aken, om litet talamod brukades 5 och om fajlant folk trodde Lakaren mer Jn fig ijelfve. Fran dylikt tvang torde manga forceps - cafus forfkrifva fig; och jag vagar fafom troligt antaga , at en accoucheur, fom har ftyrka nog , at emotfta et ilikt okunnigt folks envifa paftaende , och kan- fke afven, at fatta fig ofver detberom, iom andre, pa bans bekoftnad, kunna forvarfva, fkal oftare hafva crochet-an forceps -handel- fer; ty defle iednare blifva gemenligen under bans hand af naturens blotta atg=lrd ? med ta- Q ) J 39 ( Ql ' rned fa mycken mathematik och mechanik, ej hunnit farta fig i f^kerhet mot dc furprifer , fom denna Doftor ofta gor? Jag giffar, at fkul- den matte, ligga daruti, dt man dels icke anna, fimnit pa konften , at med yifshet taga matnin- garne af foftrets hufvud i ofra backenet, och icke eller kunnat determinera til hvad grad det fkulle lata hopklamma fig; dels ock fa- knar uplosningen af det problernet : i hvad fori hallande (lyrkan af uteri contraftioner ar^ eller inpm fa minuter kan blifva, emot det motftand^ fom foftrets hufvud oj:h pafTagen genom b5c- kenet gor a hvarannan. Detta tyckes vara fa mycket angelagnare at kunna determinera, fom eljeil blir fvart at forklara orfaken , hvarfore et Hka ftort barn-hufvud,, i famma backen, dea ena gangen enclayeras och kommer icke ur flacken; men en annan gang flipper utan myc- ket oyanliga fvarigheter igenom. Jag giffir, at var-a ftore calculateurer oeh matare val ock- fa leda ofs ur denna labyrinthen. Annu en brift tyeker mig vidlada veten- {kapen, och hvars afhjelpande fkulle mycket bidraga til konftens fullkomnande. Det ar nam- ligen onckeligt, at operationens latthet matte mycket ankomma pa befkaffenheten af opera- teurens hand: om den ar liten eller ftor, for- fedd med langa eller korta, fmala eller tjocka fin- lamod och fornuftig fkotfd, lyckligen til an- ^a bragte. ffhgrar; nodvandigt hafva deffc, fafom. verke* ligen fafta kroppar, fina mitningar, fom icke, kunna vara indifferente vid operationen. Jag vil blott tala om flora, breda och tjocka hin- der; ty de fma hora ej til denna calculen, Jag gar ock fprbi de olagenheter, fom grofva flora bander vid vandningars forrattande med- fora; ty da kan operateuren lata en val qfvad ^- draga fig ur afFairen, gorande mine af at fjelf halla fig for god til en fadan operation, eller ock* at hafva forlofvacjt den. Men vid in- rtrumenters , och i fynnerhet forcipis bruk , gar denna undfSykten icke an; vil man patfera for accoucheur, an mera for flor accoucheur, fa podgas man applicera forceps med egna ban- der, och, fom inftrumentet icke ur-an fara kan infor as pa hazard , (flrdeles i pfra backenet och nar o(s uteri ej ar val oppen, fom vifTa ope* rateuren pafta fig kunna) utan fingnarne nod- vandigt mafte vara defs conduftores, fa ar det belt fimpelf, at grofva och flora fin^rar, mat- te, genom det flera liniers rum, fom de inta- ga, m la kommer val icke iardeles an pa handens ftorlek. Auclor tycke-s vara mindre forfaren O ) H2 ( . Pa accouchemens-Veten/kapen och de man, foni daruri med nytta arbetat, ; kan ingen fatta ho- gre varde, an jag, Det ar efldaft lojligheten jag velat viia ar den otidiga begarelferi, at ly- fa med fma-faker, nar mail icke kunnat gag- na; at fkaffa fig anfeende och praftiqve genom r prat for okunnigt folk om konitgrep och in- ventioner, fom antingen aro barnflige eiler orimlige; at i alia hus fkryta med handelfer, fom antingen aro allmanna eller diktade^ det ar fadant jag kallar charlatatierie , och med hvars utmarkande jag icke forebrar mig at hafva gjort vetenfkapen minfta vanara. Man ma ock icke iganfoka amnen til mina reflexioner hos konftens ratta. maftare; det aro deras omogne Elever, fom drifva darfkaperi langt pa fina Larares be koftnad , foregifvande > at fa ft den eller den Itora accoucheureri icke i fina fkrifter yppat nagon vifs. fortraffelig upnnningj (om de fkry- ta med, fa bar ban likval vid mundtelige uri- dervifnihgar gjort fina difciplar f6rtroende dar af, och hvarigenom de kommit til en fa lye- kelig kunflcap och fardighet i konften fram> for andra. Bland hyare upfinningar i Jorde- konften x fom tyckas fortjena bade aktning och upmark- famhet, ar ingen farfkare , an fynchondrotomien eller feffiiofymphyfeos bjjium pubis. Det ar den, fom jag egenteligen lofvat tala om, och lafaren matte bcnagit forlata naig det uppehall^ och kan- kanfke ledfnad , fom jag ' fororfjkat med en altfor lang inledning. (Fortfatrning en annan gang). Ndgre hinder, hvilka Hgga de tagne medicinal - furfattningar i vdgen, af G L. At gemene mans eller allmogens vidfkepel- fcr och fordomar, Mgga hinder i v&gen for Ofverhetens oma foHorg, cm defs och defs barns raddande medelft forfattningar vid pa- kommande fjukdorhar, antingen de'aro allmant gangfe eller ej 3 derom lar ej nagot tvifvels- mal vara ofrigt. Sjuknar han , bonden nimL hans huftru eller barn nagon gang,^ fa hafva de fadt fjukdomen antingen uti luften, eiler uti vattnet, eller af jorden, eller hafva de af nagon elak mannifkja blifvit fortrollade, eller, fom de pa fomlige ftallen kalla det^ forgjorde. Slllan glr hans kundfkap laiigre om invartes fjukdomars orfaker. Obekymrad faledes, om. f jukdomens vidare fortgang och flut, eller hvad medel och utv%ar til defs botande bora tagas , fagcr han: at den fom ar forelagd atdo, den dor, och den ; fom ar amnad at lefva, den kommer fig och blir vid lif. Nagra he'ta ol- jor, krut^ -peppar och branvin m m. fom an- nu mer, befynnerligen i febrar och hetfiga fjkdomar, gjuta olja ielden, och dem en be- ftallfam gumma eller klok gubbe racker ho- iiom > aro gemenligen de enda Ukemedel han aftun- ) 144 ( Sftundar , kommer da hartil , at nagori kari fp5 om ban i denna fjukdom fkall do eller ater komma fig fore> la ar han fulleligen fornogd* Jag vil icke namna nagot om matningarj ftopningar, fignerier, ofFringar vid kallor m. m t 6medan jag haller fore, at At nu for tiden ar$ mindre bruklige 3 an under Calmare-unions tiden; da, eniigt hiftorifke berattelfer> den he- lige Stapitins bdtadc for Podager, den helige Liborius for Sten> den heliga Petronella for feber, den helige Anaftcifius for hufvudvark, den .beliga Appolonia for tandvark o. f. v. men otvifvelaktigt ar det, at ibland allrnogetl annu torde finnas de, fom i ftallet at fortrd fig uti Lakares bander, den de, jag vet ickc af hvad orfak, likafom rned nagdn flags radd- haga anfe, haldre lata mata fig, ftopa 6fv 7 er fig, eiler antingen fjelfve, om fjukdomen det tillater, eller genom andre, forratta ofFring vid nagon kalla, fom en gammal fordom eller vidfkepelfe, gjordt likafom beiittigad, at pa et omedelbart fatt bota allehanda fjukdomar'; Huru mangen moder torde icke annu fin- nas* pa landsbygden , fom da defs barn blir- ver anfatt af EngeKka fjukan, kke anfer det for fitt, men tror det fnarare vara omb7tt> och nagot trollbarn lamriat i det zitta barnets ilalle? hSraf upkommer eh mindre omtanka, at i rattan tid foka bot for fit barn, ty hon haller fore, at det med tiden ater fkall blifva mbytt, i {ynnerhet am detta fa kallade troll- bath ) U5 ( barn handteras ilia; och hvad faranga konftet dcrril nyttjas , aro mera lojlige, an at de hlr- ftfides fkulle forfjena n&got rum. Icke ar min fSrefats, at harmed vilja ka- fta ringafte ikugga pa en annars fedig, idog och trefven allmoga, hvars vSrdc jag nogfamt kaaner; fanningen och dageliga Irflirenheten hafva varit mine foremah kunds derfore deflk med flera viddvepclfcr och fordoitiar rodjas ur vSgen, fa borde> efrer min tanka, tillika et betydande hinder, atminftone til en ftor del forfvinna, hvilket ligger och lagges de tagne medicinal -forfattningar i vSgen, Och faftan det icke kan vara nagon obekantj med hvad nit och ahaga Vare rattfinte Larare hvar och en pa fit ftalle budit til, at mcdelft allmogens grundeliga nndervifning uti en fann chriften- dom, forftora dc vidfkepelige fordomar, font et pavifkt morker med O mycken forgfallig* het fokt bibehalla, fa har det likval intil den- na dag varit omojeligit> at aldeles vinna det paiyftade Sndamalet^ hvilket Sr fa mycket mer beiynnerligit j forti hela faken mSft och egen- teligen pa dem beror, de cler til ftorre delen 5ga allmanhetens fulla f6rtroende> nch kunna formodeligen icke nu, fom for llngre tid tilba- ka, hafva nagon fordel af den fenares vid* {kepeiiga morker. Fordenfkull, likafom. deft cna fjukdomsn ftundom botas genom en an- nan, (a torde ock den ena fordomen genom en annan, lattaft ochutan koflnad kunna N& 10 K B ) 4 ( 531 Det bar blifvit mig ber&ttat , at fedan en vifs Provincial - Medicus i 6fterG6thland vid den derftades for fa ar fedan 'gSngfe rodfoten, med all mojelig flit foranftaltat om allmogens och defs barns raddande; hafva de dock icke velat gifva deras fjukdom tilknnna, eller nyt* tja de forordnade medel, otktat de, enligt for- fattningarn.a, fingo dem fdr intet, innan kyr- koherden i forfamlingen gaf dem at 6rftS, det alle dc, fom ickc i rlttan tid och pa vc- derborligt iHlle gofvo deras fjukdom tilkanna , pa det de matte undfa och nyttja de af Pro- vincial-Medico forordnade medel, fkulle, vid timande dodsfall , pa et affkildt Mile i kyr- Icogarden begrafvas: da, men icke forr, gaf- Vo de fjukdomen tilkanna, aftundade hjelp> och fingo den pa et fatt, fom nogfamt ofver- tygade dem, at lakemedel af naturens Herre icke blifvit forgaives fkapade. Jag vet icke hvad folgd en dylik anftalts vidtagande, bade vid gralferande och el j eft forefall-ande fjukdo- rnar, pa andra flallen kunde hafva; men det lar kunna medgifvas, at allmogen, fom ftun- dom af en ringa ting kan forvillas, genom en ringa ting atcr ftun^om torde kunna ftl- las til ratta. Kunde afven et (kaligt och ringa arfvode beftas den eller de, fom, i Provinaial- Medici ftalle, bland allmogen utdela frie mcdicamen- ter vid forefallande farfoter, fa vore formo- deligen alia tilfalkn til egennytu betagne; erne- Q ) 147 ( Qj dan bonden hos ofs, lar vara af famma lynne fom annorftades; och vid tilfalle h&ldre va"- gar nagot for fin fjuka hSft, fin ko eller far, &n for fig f jelf, fin huftru, barn eller tjenfte- folk, om ban icke af obchorigt folk far emot- taga , eller efter eget begrep och godtycko til- handla fig Lakemedlen. ( Fortf&ttning en annan gang)* Om 2:ne Medicivjke Doffors-Promotioner > * Lund och Upfcila,f6rt. dr 1^80* Utorn Academierne markas manga vara af den tankan , at man borde afrada fran ftudium medieum, och det med mera fkil nu, In Doftor BI.OCK hade i fin tid, da han under d. 17 Oft. I7o8j uti bref til Hr; Profef. LARS ROBERG, falunda yttrar fig: ffag kan intet underldta, at bggdra of Herr Profefforen widerrdttelfe , hvar- fore han ftyrker fd mdnga til medicine? ftudium , hvarutaf dnteligen hdnda Idrer, at fiorre delen af elands varda under gctende Songez y je vouf prie. Sal DROSSANDER , MICRANDER och ODELSTIERNA radds flera af, dn til thet Jludium och thet icke utan vicktiga ftdhl ; mig dngrar, at jag theras rad icke dtlydt haf- mr (i); Men fom det i var uplyfta tid Ir it formoda, det dc, fom utvSlja ftudjum medi- eum, gjora det, mera drefne af hag for ve- K a ten* (i) Se Hr. Prof* BERGII Tal om Stockholm' 200 2i Isdan etc. p. 169+ 8 ) '48 ( Q| ^sn/kapen, 5n af egennyttig uuikning; fa flail- le et ilikt afradande vara et brott mot menfk- ligheten , fom , m mera nu , an i forntiden , -Sr i behof af manga och (kickelige Lakare, hvil- kas ft6rre antal ock icke, mot det mindre i aldre tider, bor gjora et fa betydande afbrack- i hoppec om den frukt, fom man billigt vn- tar af fit pa vetenfkapens larande anvande ar- bete, da medicinfke fyflorne aro, genom Re- geringens vifa fofforg^ fa anfenligen i fedna- re tider okade och med loner forfedde. Af fadane grunder harlcder man den ange- jiama nodvandigheten, uti hvilken Medicinfke Faculteterne i Lund och Upfala forl. ar fun- nit fig, at til Medicine Doftorer famfalt pro- movera 14 flycken Herrar Licentiater. Uti Lund fkedde denna hogtideliga Afc d. 6 Maji 1780* til hvars firande Facultetens De- canus och da varande Promotor, Hr, Lif-Me- dicus och Chemiae Profefforen m. m, Dolor CHRISTIAN WOLLIN, dagen forut, efter vanlig- heten, inviterade genom etvackert Programm, daruti Hr. W. forit upbygger och fornojer Lafa- ren med morahfke reflexioner ofver et var- digt och gvardigt, falikt och paliteligit fatt at beframja fin lycka, Han vifar hyru ilia det matte tilga i de Lander, hvareft ungdomen ieke upmuntras, men hoppet forqvafves, at gjora lycka genom blotta fortjenfter, m. rn. Sadant hander ick bos ofs, hv^eJJ en nyt- tig 8 ) '49 ( 91 tig arbetfamhet har motfvarandc beloningar at forvSma. Sedan kommcr Hr. W. til de Herrar , fom fkulle prydas med Do&ors-Hatten. Deffe vo- ro 3'ne til antalet: Herrar JOHAN HENRIC EN- GELHART, CARL CLEMENS FLODIN Och ANDREAS CHRISTOPHERSSON, Hr. W. gjor fig en /kyldighet af at utmSr- ka defTe Herrars fortjenfter. Salunda anfores om Hr. ENGELHART, at hanir fon afHr. Lif- Medicus ENGELHART i Gotheborgj en vordad man, fom Hr. W, ej kanner af blotta ryktet, utan af langvarig och beprofvad arfarenhet. (Man fruktar, at genom ofverfattning mindre lyckligt traffa behageligheten af hvad har f5- ges om bemalte Hr. Lif-Med. E. och utbeder iig fordenfkull tillatelfe, at fa infora fjelfva Larinen). Salunda heter det: Quanta probita* in ore ? Quam pari libra gravitas , comitasque ? Quod Jludium liter arum? Qnod judicium? qua pietate cum fimillimo filio vivit ? Hie virtutes natnra exercuit , fcientia ornavit : quamque Ji- bi recondite nature, fublimitatem felicijjimi in- genii lumen aperuerat, illius fibl jidem confir- mationemqiie a nervofa, Medicorum difciplina pe- tivit. Sonen, fin Fader vardig och defs ful- komliga aftryck bade I phyfifka och morali- fka fidan, ar maftare uti at tala och fkrifva en prydelig och angenSm latin; har defsutom larc iig Tyflca , Engelfka och Franfyfka Spraken hvilkas bade grunder och behageligheter han K 3 med mycken latthet fattat och i fakert minne tehallit. Om defle utlundfke tungomal, har ban i fynnerhet i den affigt vinlagt fig, at han flculle vara i ftand, at ur flere Sprak - kSllor hamta medicinflce och Chemifke Vetenfkaper- ne. Aret forut hade han redan med almSnt bifall prafiderat for en difputation de Cceru- leo Berolinenji , och i anledning dar af funnits ikickelig at blifva Chemiae Docens vid denna Academic. Hr. FLODIN , Son af en vordig och Apo- ftolifkt finnad Praftman, under hvars vard han cj mindre blifvit upfoftrad til dygder, 5n be- fordrad til den mognad i frudjer, at (Latinert blir Iter hSr behageligaft) in fnigiferum mufa- rum campum immijfiis , fpatiofa liter arum viri- daria magnts emenfus Jit paffibus. Hr. CHRISTOPHERSSON, hvars Fader SrRad- man, har ej gjort hailiga fprang pa ISrdoms- vSgen, hvareft han ingen ting lemnat orordt, pi det icke Jyckan hos honom fkulle finnas i 6fvcrvigt mot defs fkickelighet och fortjenft (2). m. m. Pro gradu Doftoris hafva difputerat :^Herr EN- ,(2) Mycket fagt i fa ord; men icke mer, Sri hvad alia de, fom kunna pr6fva faken, och fom kinna Hr. Docl:. CHRISTOPHERSSON, m5t- te fafora fanning medgifva* Han ir ofver det ber6m, at vara fnall i Larinfka, Tyfka, Engcllka och Franfjfka Spiaken. ) 151 ( ENGELHART de Podagra, d. 15 April 1780. Hr. FLODIN, de Entomotogia Medica,. d. 22 Mart. 1780. H. CHRISTOPHERSSON, de Ccr- to in Mcdicina acquirendo, d. 26 April 1780 (3). (Om Promotionen i Upfala en annan gang) Utdrag af Provincial-Medici i Upland Hr. yONl P. HALENII til Kongl Collegium Medicum infdnde Ambets- Relation for dr 2-j$o. L T^dderleken. yanuar. Myckcn (ho, och urvSder; men ftrang kold har i fynnerhet varit de fju for- fta dagarne, och iedan dels lindrigare kold, dels to vader och nagot ragn. F'inden variera- de mellan W. och N. utom d. 8 10. 17 19, da den var S. och d, n 6. Febr. Strang koldd* i. - 6. 15 - 17. 23. 275 For ofrigit lindrigare kold och 2:ne dagarto- vader. Mycken fno, dels med dels utan ur- vSder, ofta vat. linden var lika manga dagar N. och S. utom d. i. 5. 24, da den var W* 12 dagar ftarkt blasv&der och 8 dagar en- daft klare. Mars. 6mfom, afven pa et och famnia dygn , blidt vader, to , kalt, klart mulct och ragn. _ K 4 _ d> 28 (3) Om Herrar Auftorer , fa val til delFe , fora andre Academifke Lardoms-prof , i vart am- ne, behaga af dem infanda recenfioner, (ko- la de med noje blifva har inforde, O ) '52 ( O fom Hvita, nyttjande famma ord, med hvilka Herr WINTERBERGER befkrifvit den. TINCTURA XERjriNO.TONICA FLAVA. Recipe : Pyritis vulgaris fulphnrei vel loco fjus Sulphitris caballini librat fex , Mereurii fu- blimati corrofivi iibras duodecim. Hocc ivgredi- entia in mortario jafpideo fubtilijjime Iccviganda & trituratione contmuata intime commifcenda. Probe mixta maffa in duas dividatur paries (Equates, quarum pngula ex alembico vitreo fu- blimanda. Sublimatio fexies vel offiies iteranda^ at omnis expdlatnr mercurius. Priores fubli- matlones ignc modcratiore inftitu endce ; in fequ- entibus' fublimatiGnibits ant em fewjim augendus ignis gradus. Sublimatum quavis vice enatum feorfim fervandum. Rvfidua maffa antequam fit- blimationi iterum fiibjiciatur denuo trituranda. Quumque in pqfterioribus fublimationibus fMi~ matitm parca tantum quantitate obtineatur, re- torta jam uHimis laborious infervire poterit. Poft omnes illas peraffias utranmqiie pa- fthim fublimationes quce remanet majja in vitreo vafe ampliore affundendo triplum pondits aqua? puriffvmce coquenda; interimqite fpathula lignea continue agitanda. Dein decoffium fcrvidum per ehartam bibulam Jlatim transcolandum. Diwan- te tiquoris filtratione jam cnjftalli falince for- mantur* Cum recenti aqua tails operatic co- ffiionif decoffiique tranfcolationis bis repetenda. Li- ) J57 ( Liquor es filtrati cum orhni fale ex retort a vitrea lente dejlillandi ad jiccitatcm; quo faffio cideo augendus ignis gradus , nt Sal mart if fpe- cie cryjlalhrum obfcuri coloris in collo retorta fublimetur. Qui fa obtimtur Sal martis cieri humidiori exponeudus, donee usque delicuerit. Liquati drachma tres admij'cendce fmgulis Uhris , unciarum dnodecim ponder is mcdicinalis , fpiritus vini Gal- lici optimi reEiijicatiffimi. Pojl aliquam moram here mixtura rubrum iiiduit color cm; verum enim vero in obturatis phialis foil expofita fenjtm evadh limpidijflma al- ba. Qiiamprimiim timpidus hit faffius liquor, qui a fole remotus , fucceffu temporis aureo feu intenfi flabo tingatur, vet in aliam phialam col- lo angitftiore prceditam transfundendus > vel non mutata phiala , demto fohtm obturaculo , per bre- ve tempus aeris accejfiti expvnendus* Color ta^ men hicce flavus totus evanefcit , quoties nimirum linffura foli expofta fuerit. LIQUOR NERFINUS ALEUS feu, TINCT. NERV1NA paratur: poft ultimam, qua fal martis edu&us fuit > fublimationcm -, reji- ducc ab acre hwniditatem at-tra$& majfc? affundendo libras duodecim fpiritus vini Gallici puftffimi & rtfiific at ijfimi , atque, praterlapjis aliquot diebus Qmncm fpiritum lenta deftillatione abftrahendo. Mnfjrfa Hr. RANGE A^D om et /or- ) 158 ( O giftande, fom medelfl Champignoner blifvit urorfakat. (Se L Efpit des Journ. p. 316). En man med defs huftru, hemma uti byn Coutardiere i Provincen Maine , hade pi aterva- gen fran Angers^ plackat Champignoner, dem de vid hemkomften tillagade med fmor,. fait och peppar, och ato. De fafvo godt om nat- tcn; men dagen darpa i mafran> fick forft mannen ganfka ondt; huftrun folgde ho- nom ut , och b5gge matte naftan vid hvart fteg ftadna for kr^kningars fkull, fom beledfagades mad mycken fvett och haftiga magplagor. Mjolk och olja, fom man fkyndade fig .it gifva dem', jemte de medel en fnall Chirurgus anvande, voro oformogne at rMda deffe olyckelige. Hi^- ftrun dog 3:dje dagen fran f jukdomens b6rjan , och mannen folgde henne dagen darpa i lika ode. B%ge plagades intil fidfla ognablicket af eh olidelig torft; dd blefvo blyfargade uti munnen^fom omgafs af en fvart coagulerad blod. De elaka champignoner , fom haft en fa be- drofvelig verkan , fagas hafva varit af det fla- get, fom d^r kallas Potirons eller Couronnes, hvilket fednare fpecies difFererar fran det f6f- ra: genom ftorleken affit hufvud, fom 3r bre- dare och mindre convext; genom hvitheten af defs concava fida och genom en flags ring, fom delar ftie-lken i 2:ne olika delar (i). _ ^ _ Nou- (i) v. LINNEI namn pa defla Svampar , Ir ej ur B ) '59 ( B Nouveaux Element de la Science de /* homint par Mr. BARTHEZ. T. /. Montpeltiar /77 Auftor bar fXrefatt fig, at grundeligen re formcra Phyfiologien. Han lofvar &nnu en praftifk del. - 1 forfta afdelningen handlar ban om ftyrkan af Principium Vitce (Lifs-kraft) bos mennifkan. Detta namnet fkal ej vara i in- fkr&nkt, fom Q*tei\irritabilitaS)fenJibilitaf,impf- tumfaciens; dct 5r et aflfondradt vSfcnde , och ic- ke en blott kroppens modification. Han tilftar at man ej kan faga annat, an negativt d^rom. Pa bladen af CaJJia chamcecrifta tror ban fig haf- ra uptSkt rorelfe, nar de blifvit mycket reta- de. -- Uti Bly-coliken bor man icke efter dc beromdafte Lakares rad , foka til at ftarka un- derlifvets nerver, eller bafva lamheterna, u- tan man mafte bemoda fig, at bortfkaffa or- faken. At hjernan hes djuren fkulle til fin ftorlek vara i forhallande mot nervernas ftor- lek , &r aldeles falfkt , och kan veder!5ggas ge- nom en enda djurhjernas underf6kning, Se- dan ban talt om atfldlliga meningar rorande . prin- (art ; man far faledes balla befkrihiingen til godo. BSft Ir at icke vara Franfyfk i imaken at ira champignoner, la flipper man at du a deras verkan, fom 5ro gifriga och litteli- gen kuuna tagas f6r dem , fom icke Sro (ka- deliga; men ockfS v51 kunna umbSras, nar man icke vil vara 6 mini, E* ) **> ( O princlpium vita?) fa utreder ban defs natur; gar igenom dcfs kanflo-och rorelfe-formogen- her, i hanfeende til kroppens fafta och flytan- de delar; talar om Lijs-vdrman > om fympa- thier, eller lifskraftens befynnerliga farSindel- fe i atfkillige organer; om lifskraftens fym- pathier i hanfeende til blod-karlen ocb nerver- na; om den relation, foni functions vidmagr- hallande af et organ bar til vidmagtbaliandet af hela Syftemet; om fnrjfkildte organers fym- pathie med hela kroppen, om de vSfendtelig*- Ite forandringar, fonr kunna forcga i det he- la af lifskraften; om temperamenrer, lorn bero af fyftema virium principii vitalis. Sluteli- gen om lifskraftens uphorande. Auftor tyckes hafva fkrifvit med en akta belafenhet (2). (Se Gotting. anzeligen etc. 2 ft. den 4 Jan. 1781.) ( w 2)Man onfkar ockia til Verenfkapens verkeliga forbatt- ring* Hypothefer och toma fpeculationer hofva vi no^ 9 Ny heter. Medicin Doft. Hr. ERIC THURLIKG liar under d. 7 innevarande Februarii arhaUit nadig Fullmagt at vara Stads Phyiicus i Sahla Stad. Den i4tde famma manadj afled Kongl. Hof-Apo* tbekaren Hr. JOH. CHR. GEORGII uti en llder af 59 ocb ar. Sjnkdoinen fkal med de tydeligafte tecken hafva utmarkt fig vara den nu fa kallade Agina Pe* cloris. Hv. EVERT GEORGII ar redan i fin Faders ftalle antagen til H. Kongl. Majrt Konungens Hof-Apothe- kare; men hos Hen. Maj:t Enke-Drottningen bar Hr, Apothekaren SCHUI.Z HENRJCSSON aihaHit famma be- fordran. Q ) i* ( H Obfervationes circa RADICIS GET U&BA- N I five CARTOPHTLLATJE vires in ft- bribus pracipue intermittentibus aliisque mor- bu, ivflituf* a RUDOLPHO BUCHHA- VE , Med. Doff. Scciet. Med. Havn. membr. Haj'nice 1781. 144 fdor in 8\o. Uti foretalet anfores forft korteligen de mcdicamenter man nytrjade, innan kina-barkcn blcf kunnig , mot fraffor ; federmcra huru man varit angellgen at finna nagot inhamflct me- del , fom i verkan kunde med kinan jamforas ; haribland namnes roten af GeumRivale, nar- mafte flagtingc af den Auftor nyttjar, til hvars bruk VON LINKC gifvit anledning i Cenfuria Medicam. ofKcin. p. s>p; men Hr. B. berSttar at den ej funnits tilrickelig da HEUERMAN for- fokt den, jamte atfkillige andre medel, mot intermitterande febrar. Auftor bar irfarit at Arnica, fom af COLLIN beromes, ej bar nagoc fpecifikt mot fraffor, utan verkarblott genont (in bafkbet, Uledes ganfka langfamt^ Likvil tror ban det ej vara omojeligit, at finna et medel, fom kunde vid defla tilfllligbeter vart jamngodt med kinan. Efter arfkilliga forfok med hvarjebanda vixter, har Hr B. plfunnit en inhamfk rot, hvilken ej allenaft 5r lika god fom kina- barken, utan Sfven ofvergtr den, hvilket ban med flcra forfok (ager fig vifat. Geum urbanum Sr VON LINNC'S namn pa denna vaxt, hvilken fores til den Clafs, fom kallas N u L ICQ. 8 ) i och hafva en fardeles krafi mot de f jukdomar fom af delarnas flapphet upkomma; hvarfore de, fom nyttja den> kSnna en ftyrkande och muntrande verkan. Safom Alexipharmaca, ar den refolverande och antifpasmodi/k > och han har Sfven forfarenhet , at den ar antifeptifk i hdgre grad an nagon annan vaxt. Men genom hvil- ken, af de anforde egenfkaper, ,den botar In- termitterande febrar , &r afven fa obekant, font huru kinan f6rtager dem. Hvarken defs vis adftringens eller antifeptica> utan alexipharma- ca, tror Aufto^ likval, vara den mot febr. intermitt. verkande egenfkapen; emedan den- na rot , genom en egen flyktig verkan pa ner- verne, botar fraffan. At den Sfven Iger vo- latile delar, flutas dSraf, at da hon, for at Mtt kunna pulveriferas , en gang torkades i het ugn, forfvunno defs aromatifke delar, och med dem all defs verkan toot fraflan. Sedan fe- bern af detta medel blifvit botad, har Au'&or aldrig behoft repetera hvarken detta, eller bru- ka andra medel, och Sndock ingen glng fedt nlgot recidiv dSrefter , om ej af nSgot betydeli- L 2 git 8 ) 164 ( Q git fel i patientens lefnads-ordningj eller af orenligheter i mage och tarmar. Til denna rots berom lander afven, at man , efter defs nyttjande, ej behofver iakttaga f$ noga diet, fom vid kina-barkens bruk. De flafta fom nyttjat den , hafva varit bouder och fattigt folk, fom ej kunna Mlla nagon diet; utan i kalla luften maft gjora fine utfyflor, {amt Sta allehanda fet , hard och fait mat* Kle- nare oeh omtaligare patienter bora likvil no- gare akta fig. Pa forfok har H. B. gifvit laxativer at dem, fom kort forut^ med detta medel, flup- pit fiiflan, utan at de verkat Recidiv. Aldrig har detta medel gjordt patientcn olagenhet, utnn altid'nytta. Auftor har forft gifvit TEiTents af denna rot, fa decoft, och federmera afven for- fokt pulvret, med lika god verkan. For at hindra en frafla, ges gemcnligca -* unce, fallan 2 unce; denna dofis tages pa 3 a 4 ganger, de frafsfria dagarne med litet kalt vatten. Den verkar lakrare da man tar mycket och fallan, an da man tager litet och ofta. I de- coO: har en unce torr rot altid borttagit fe- bern, men farfk behofves 3 a 4 unce; ty om 4 mice torkas blir blotf en unce qvar. I pnl- ver behofves ej mer an 3 drachmer hogft \ mi- ce, for at hindra paroxysmen ; af 2 drach. blir den altid drageligare; men vid 3'dje dags fras- fan {Qvartan), i fynnerhet om den lange va- rat, B ) i<& c m rat, fordras ftundom nagot ftorrc dofis, om fcbern fkal aldeles ofvervinnas. De fmarre rottcrnc , fa val fom de hvilka om hoften och vintren upgrSfvas, hafva ej fa ftark verkan, fom de ftorre och de fom om varen eller fommaren blifvit famlade. Uti an- dra f jukdomar gjor denna rot afven god ver- kan, {a fom vid ilappa inalfvor, efter diarhee och rodfor, vid hvita fluiTen , vader-colik, och kalla fpasmodiflca och hyfterifkii krampor ; den ftillar blodfloder, okar krafterna, fom af an- dra f jukdomar blifvit forlorade, och har at vcn vift god nytta i kikhofta. Auclor tror at vi nu i det nlrniafte kunna vara kina forutan, och upmanar alia at forfo- ka rad* Cariophyl. faifraflor, fom andr a f juk- domar, d5r kinan forut blifvit nyttjad. Denna Rot kallar H. B. altid Gei Urbani radix , for at undvika mifsrag, emedan de al- dre gifvit namnet Caryophyllata at flera vaxter. P. 31 anforAs de Formula, fom han haraf nyttjat fafom: ESSENTIA. R Rad. Gei urban, unc. quatuor. confc. contuf. infund. in Spirit, vin. Gallic. Libr. II. M. digere in Balneo arenas per VI dies & cola. DECOCTUM. Re. Radic* Gei Urban, unc. imam, confc. coqv. in aqu. fimpl. libr. un. ^, dimid. L ad ad reman, libr. un. Colatura? adde Syrup, Commun. qv. v. PULVIS. Re. Rad. Gei urban, unc. dimid- Det. Pulverifat. ELECTUARIUM; Re. Rad. Gei Urban! unciam dimidiam Mellis qvantum vis M. F. Eleftuarium. molle. Pag- 33 folja Hijlorice morborum> och St- tatjo Cafus bevifa denna rots nytta i fraffan, fa vil hvardags (qvotidiana) fom andags (Ter- liana) och Sfven 3:dje dags (Qvartana , ob-. ferv. 55) ; ej mindre da den varit ordentc- lig, n oordemelig och hemlig famt med an- dra fjukdoraar blandad (fe obferv. 29, 32 , 37, 44, 47> och 73); fa vSl hos urgammalt folk, fom hos barn, Sfven dem fom legat vid broftet, och amman faledes nyttjat medlet; (fc obferv. 12 dar amman tog tre drachmer pa en glng af Efientia Gei urb.); hos barnfangs- huftrur (obferv. 27, 63 > och 74); dar kina forut blifvit tagen och ej hulpit {obferv. 44* ^3> 70 > 74 > 75) & mt ^ Recidiv efter ki- mn (obferv. 2). Pag. 8 1 borjas Cafus mixti> ofver denna rots nytta i hvarjehanda andra fjukdomar, fa- fom : da med urin gitt blod (Hiematuria , obf* 8i) Vid Hypochonder och moderpaffion (obf. 104, ( i7 ( 01 IO4) 107); vid blodfpottning (obferv. fallandefot af vifs orfak och fvindel (obf. iOi> 105 och 1 06); vid blod-gang, (Menorrhagia. & Haemorrhagia uteri (obf. 84, 85 > 36, 87, 88> 89, 90.) vid hvita fluflen (Leuchorroea, obferv. 91 , 92); omot flapp mage, Diarhee och Rodfot (obf. 93, 94, 96); vid colik (obf. 95, 98, 100, 1 02). Uti defTa upraknade fjukdomar har den ofta gjort nytta, da kinan flagitfel, font ies af obf. 84> 9* > 94* ^oo> 102. Au&or har vid vifTa tilfallen blandat pul- vret af denna rot med Crcmor Tartar! (obC 97), ftundom med opiater (obf. 99, 107) Uti kikhoftan har han fluteligen afven funnit defs nytta (fe obf. 108 123), da emetica och ftundom laxantia forut blifvit nyttjade, farm mcdlet merendels tagit fafom Eleftuarium. P. 121 anfores 2:ne forfok fom Hr, B. anftalt, for at utrona dcnna-rots antifcptijka egenfkap. Uti 3:ne glas-karl lades litt kjott med vattn, i det ena glafet kiua , i det andra pulver af Radix Gei Urbani > och det 3:dje lamnades utan all tilfats. Af dcfla forfok fant H. B. at denna rot ager en ganika flor antifeptifk ver- kan, ja ftorre an kuian; emedan i det glafet fom kinan var, fyntes 6:te dygnet et fkinn ofvanpa^ kandes unkcn luktdet 9:de, och tec- ken til forutnelfe det I2:te; da daremot det glafet, hvaruti Gei 'Urbani Radix var lagd, gaf forft tecken til unken lukt det 24 dygnet, utan at nagot fkinn fyntes ofvanuppa ; och forft L 4 den 01 ) '68 ( Q| den 29 dagen fag man en flack moglad, fom langfamt okte fig til den 42, och den 48-de dagen borjade der forft lukta rutir. Deffa ron> jamforde med dem H. COLLIN anftalt med Ar- nica, vifa afven denna rots foretrade. Har- af flu'tar Auftor til defs nytta vid Rotaktiga och maligna f jukdomar. Pag. 132 anforas de obfervationer Herr Arch. AASKOW med detta medel anftalt. Den forfta han gifvit dec at, hade qvartan, och vid hvarje paroxysms convulfioner i ena fidan; efter emeticorum och laxantium bruk, togs 6 qvintin pulv. Rad. Gei Urbani, pa fria da- garne, med den foljd , at bade febern och con- v lionerne blefvo borta. Den andra hade af- ven qvartan, haft flera recidivtr och blef har- igenom aldeles frifk. Den 3:dje Mndelfen, Ifven vid qvartan fom varat 10 veckor; efter tjenliga emetica och digeftiver, togs 2 lod af roten s pulveriferad , hvaraf paroxysmen blef mycket lindrigare; men genom et fel i dieten blef den dlrpafoljande ater fvarare, och fedan jiyttjade man andra medei. Sluteligen tror Hr. Arch. AASKOW, at denna rot, famlad i fin rat- ta tid och efter Auftors fltt torkad, fa at den behaller fin kryddlika lukt, mafte aga en fa faker fom varaktig verkan, Pag. 138 Herr Profeffor m. m. CALLISEN har forfokt detta pul- ver vid Kongl. Sjomans-f jukhufet , och gifvit det at 3tne Danfka och 2:ne] Ryfka fjomSn , fom hade annandags fraffa; hvarje fick 5 qvin- tin > c m till, fedan de forut blifvit laxerade, hvaraffe- bern forgeck; fedan togo de en fcrupel 3:ne ganger om dagen, och blefvo aldeles friflce. Bland de f juke i egen praftik har Hr. CALLI- SEN forfokt detra medel at 2:ne manner, fom, hade qvartan, den cna redan i 4 imnader, och hade nytrjat mycket kina, utan hjelp, men fe- dan han hvaran tima tog en half unce af det- ta pulver, blandadt medlika mycket kina, for- drcs fcbern ; icke deftomindre vifte den fig ater 3:dje frifsdagen; men fedan man ater gaffam- ma medicament, blef den aldeles borta. P. 139 imygar Dr. BANG,-/^/?^. vid Frederick Ho~ fpital, detta medels nytta, vid en remitteran- de Feber; fom af kinas bruk blef en ordente- lig Tertian, hvilken ej med kina-decoQ: kun- de botas, men haraf bief patienten aldeles til halfan aterftald. Afven vid en Tertian efter rotfebcr, hvilken med kina blifvit botad och nu recidiverat. En annan man hade en ma- nad haft Tertiana dupplex, fom, efter kina- barkens bruk, blef helt oordcntelig, men da detta medel togs, verkade det en omnig fvett, hvarefter patienten atervann halfan. Dr. BANG anfor annu en handelfe af Tertian fom , efter kinans bruk, recidiverade, men hjelptes med detta pulver. Han fager fluteligen at det hvar- ken laxerar eller gor forftoppning. Hr. Dr. SCHOENHEIDER har nyttjat Eleftu- arium Rad. Gei Urbani, et helt ikedblad fyra ganger om dagen , at et g ars gammalt barn L 5 ) *7 C fom i 5 veckor haft kikhofta , och daraf fun- nit mycken nytta. Profefforen m m. Dr. TODE, anfor enhan- delfe om en tredjedags fraiTa , fom varat i 6 inanader, och blifvit h&r med botadj en an- nan dSr detta medel fortagit en tre ars gam- mal tredjedags froffe, fom kinan ej hulpit; famt anfor annu en, af dctta medel botad> Qvartan. diimdrkningar vid detta medels bruk af A. $. H. Foregaende obfervationer , anftalte fa val af Hr Dr. BUCHHAVE fom flera beromde Dan- jfke Lakare, bora npmuntra ofs, at med detta medel anftalla vidare forfok; och det fa myc- ket mer, fom vixten ar allmSn i Sverige och kallas nejlike-rot (LiNNe Flor. Svec. Ed. 2:0, N^ 460). Den finnes afven pa vara Apothek (en- ligit Kongt. Medicinal-Tax an 7777 och Phar- wac* Svecica i:fta Edition} , under namn af Ra* dix Cariophyllata. Som Herr Dr. B an mar- ker, har tilforne denna vSxts narmafte flagtinge, Geum Rivale, varit mot intermitterands febrar mycket beromd, men ej altid gjordt onlkad verkan, hvarom med nytta och noje kan la- fas Hr. Profef. BERGII forfok, uti Kongl. Ve- tenjkaps Acad. Handl T. XVIII. p. // i7 ( ftik botad, men at den bar mifslyckats vid qv-arraner, fom varat flera manader, tyckes ej vara underligit, halft 3 til 4 lod kina ej det minfta pa dem utr&ttat, ocb underlifvet, efter la langfamma hoft febrar, fSllan plagar vara i r5t godt tilftand. Da man nafta var med nog- granhet f ar famla och torka de(Ta rotter, torde man blifva fakrare om medlets vcrkan. Na- got ftorre dofis an Hr. B. utfStter torde be- hofvas. ' Jag liar ofta gifvit denna rot i pul- ver, men fom den intet i vattnet uplofer fig, fa ar den ratt befvarlig at intaga i ia ftor do- fis. Eflentia cller Tinftura Radicis ater, bar en praktig bade lukt , fmak och utfeende , bvar- fore den llttare kan nyttjas. Om detta medel blir Srkandt for fpecifikt mot fiifTan , Sr det val en af de betydeligafte uptackter; fa v51 for vetenfkapen, fom for hvarje mennifkja i fynnerhet ocb flaten i all- mSnhet. Et lod haraf koftar, enligit Kongl. Me* dicirial-Taxan , 9 or. k:mt; men af kinan , 6 fkil, och ofta mer; faledes en ganlka betydelig difference* Sa fort tilforlatelige handelfcr hinna ftad- fSfta nagot vift om detta medel > fkal man ej fpara underrittelfer dirom. Sdtt at tilreda det fa ballade Engetjka Mou- che -plaftret. Detta plafter, fom vid fmarre farnader, balft flcurne, gjor fa oforliknelig god tjenft, och ar ft O ) '72 ( O fi fnyggt at nyttja, bar merendcls blifvit for- (krifvit frail utrikes orter. Deis confumtion bar varit tammelig anfenlig, dels til deffa ver- kelige behofver, dels til dem fafangan uphit- tat, Atfkillige f5tt at tilreda det hafva bhfvit kungjorde, men intet liar varit formanligare ocb bSttre, &n det Mr, BAUMC i defs Element de Pharmacie Thcoriqvc & prafiiqve befkrif- vit, och kan fes i Ed. 4:e Par, 1777 p. 847 (a). Man tager 4 lod Husblafs (Icbtbyocolla) , fonderfkjar det belt fmatt, fedan lagges det i en panna med 2:ne qvarter kokhett witten, denna blandning lamnas ftilla 10 a 12 ti- mar, til defs husblaffet val 5r uprhjukadt, fe- dan later man det . koka tils alt ar fullkomligt uploft, da filas det genom linne och utkfamas v51. Emedlertid tager man en aln turn taft, omkring hvars kanter fys tra-band^hvilka medelft nal och trad fSftas i en fyrkantig bage , bvaruti tafcet fpannes vSl hardt. Sedan ftrykes dar- pa med en malar -penfel af det uplofta hus- blaffet val kokhet, och later det torkas for lag- eld; da det r val tort, paftrykes det a nyo lika hett, och torkas pa famma fatt, Saledes fort- (i) Detta vackra arbete af den flcickelige Herr -, BAUMC Sr upfylt med manga nyttiga ron och afhandlingar, hvaraf man ej fkal forfumma limna vara lifare de betydeligafte. Boken finncs eljeft pa Hr. DireBeur BERGS Boklida. o ) 173 c m fortfares tils all husblafs-folution 5r Stgangen.. Til flut ofverftrykes det 2:ne ganger med Bal- famum Peruvianum uploft i fpiritus vini. N3r tafte.t 5r v&l tort , klippes det i rimfor , unge- f&r 3 | turn breda och 5 f turn langa, och hoprullas. Da det flcal nyttjas fucktar man det litet, och lagger en lapp efrer farets ftorlek pa fkin- net, hvarvid det ftraxt ganfka ftarkt fader fig, hindrar fran luftens verkan , forenar farets kan- ter, och faledes laker det ganfka fnart. Primitia Flora Ho If at if a , qvaf Prccfde Dr* 3OH; CHR. KERSTENS defendit AM. FRID. HENR. DIGGERS. Kilov. 1780. I J2 fid. in 8:0. De fom alfka orte-kundfkapen lara med mycket bifall mottaga denna upfats pS vaxter, hvaruti innom tranga gr5ntfor, manga vackra anmarkningar och forb^ttringar, {aval om vax- ternas k-Annetecken , fom deras namn och indel- ning, finnes. Au^lor har merendels foljdt v. JLiNNes fyftem och nyttjat dels egna , dels Pro- feffor VEBERS, anmarkniugar. Bland nya Ge- nera markcs : Valdfcfanidia (Menyanthes Nyrn- phoides Linn.), Ehrhartia (Phalaris oryzoides Lin. fom Auft, forer til Gynandria) och fejflia (Bryum ftriacum L.) Defs uptakter pa Peloria och Lemna aro i fynnerhet artiga. At forfat- taren tviflar pa fanflrdigheten af Hr, HEDVIGS ron om Maffarnas fruftification , ocU anfer de ) ^74 ( pa detta flSgte uptSckte ban och hon-blommor , endaft for nya ikatt eller naringsror; torde blott bevifa, at ban ej nog efterfinnat och betrak- tat de ron Hr. HELWIG anfMlt. Hela den Clafs , fom Cryptogamia kallas, bar ban omarbetat och i andra /l>er indelar Svamparne bar for- fattaren anfort fom etbibang, och ar ben%en, at halla dem for djurvaxter (Zoophyta.) Alia i detta verk befkrefna orter aro 1166. (Se All- gemeines verzeichniff neiter Biicher. 1^80 J -ft / ft. pag. 33.) Ny heter. Kong!. Frcwfta Finance- Miniftern H. NEC- KERS Fru, rord ofver de Franfka Hofpitaler- nas elaka forvaltning och inrattning, bar pa forfok inrSttat et Hofpital fur etthundrade tju- gu fjuke> haiften af hvart kjon* Om denna inrSttning ar en liten bok kallad Hofpice dt Charite in 4:0 tryckt, faint en ofverfattning daraf pa Tyfka i Leipzig utkommen. Hvarje fjuk harfin egen fang;, och 12 Nunnor betje- na patienterne. En Medicus , en Chirurgus och defs medhjelpare, en Prait, en Klockare, 2 pigor, 3 : ne drangar, en Tradgardsmaftare och en dorr-vacktare 5ro h&rvid tjenftgjorande. Det halles en noga upfikt pa tidens i^rkttagan- de til alia fyflors forrattande, och i fynnerhet pi renhallningen. Alia utgifter och de tjenft- gjorandes loner tilfammanstagne > kommer in- rSttningen ej dyrare &n fjutton fous (mellan 6 och 6 och 7 Skil. Svenfka pengar) , for hvarje f juk , om dagen. Flere bifogade Tabeller gjora he- la inr&ttningen ganfka tydelig. En af Nunnor- nc foreftlr Apothekar-fyflan, och tilreder de medel , fom Medicus anordnar , da han , atf61jd af henne, pa viffa timar befoker de fjuke. Apo- thekets fimplicia &ro fa, De dodas antal, e- hurn ej liter, ar likvSl mycket mindre aii uti Hotel-Dieu. Hn GALATIN, en ung Medicus, fom man forfta aret vid detta Lazarett nyttjat , har ej emottagit nagon Ion, fom ir utfatt en- dait til 600 Livres om areu Ibland Tabeller- ne finnas afven et utdrag af Ukarenas jour- nal, jamte en kort anvisning, til den lampeli- gafte f jukdoms-Hiftorie , med f jukdomens be- fkafFenhet ochkur, ibland deffa finner man 5f- ven et botadt fol-ftygn. Antalet af hetfiga febrar ar ftorft. Innom 30 timar har man 5 ganger opnat ader. Man har sifven befkrifvit hum aftrades-rummen blifvit anlagde, f6r at hindra elak och ofund flank. De fjuke fom endafl behofva foppor, fa fadane 3:ne ganger dageligen, och daremellan brodfoppor och Ti* faner, famt en anrattning af frukter med foc- ker. Kjottet kokas 2;ne ganger, och det 6f- verblefne tjenar til mat for honfen; fa hus- halsaktig ar man dar. Den ofrige Confumtion fin- ner man af Tabellerne, och bocker hallas darof- ver ordenteligen. De tilfrefknade fa en f jettedele Bouteille vin om dagen* Hofpitals-hufet ar be- vid Barriere dc Sevrc, och man lagar at Q ) dJr altid halles frifk lufi. (Utur Ertangifche Gelehrte anmdrkungen und Nachrichten III ft. 16 yan. /7

voro nodigt at> j>a hvad f5tt fomMlft flee kan, Mmna,om ic* ke i ailmOgens , atminftone i nagre omkrin'g dem vafande kunnige perfoners hinder. Och om det i alimanhet Sr fant, at da en fjukdom I? k&'nd, kunna medel latteligen finnas, fa fes ock klarligen , hvad nytta hSraf flcuJle tilflyta allmogen, om de fimplafle och friaft f6rfokte medel j fom for den elier den fjukdorrien &ro brukelige, blefvo utdraget bifbgade. Hande da at Provincial-Medicus vid fvarare tilfallen blef anlitad, fa vore vifferligen l^ttare for honom at forordna medel emot fjukdomen, om dels tecken nagorlunda riktigf vore angifiie ; funnoi da af berattelfcn nagre ovanlige och ok&ide omftandigheter > hvaraf flutas kunde } at fjuk- domen var obekant och cj tilforne utront, fl vore fakert Provirtcial-Medici hvar och en i fin ort angelagne, at fadant utrona, antekna och til Collegium infanda, och pa ladant fatt kunde Kongl. Collegium Medicum fakraft mcd tiden vara i ftand at verkftalla hvad ofvannam. de del's Inftruclions 4:de . bl-and annat det alaggen Vid g;angbara fmirtodimina, fa vJl fom el M 2 8 ) '80 ( %$ jeft forefellande fjukdomar och krlmpor* ha- va Svenfke Lakare med icke mindre berom- melig flit hos ofs > n andre pi andre orter , bu- dit til, at Underratra allmogen bade om for- varings-och botemedelj och vife nyare tider hafva harutirinan vifat emot de gamla en mSr* kelig fkilnad. Vi kunna nil framte , hvad KongL Collegium Medicum i Stockholm , hvad en VON RosENsTEiN , en VON LINNS $ en BAck> en AF DA- HELLij en HAARtMAJjmed flere, ch vare Pfo- vincial-MedicI pa atfkilliga Mllen i Riket,- uti detta amne fkrifvit, latit trycka och utgifva> ^t fortiga hvad eljeft medelft ofverfattninffar af utlandfke arbeten blifvit kumiigt gjordt. Of- ver brift pa {krifter 1 och Lakare-bocker til all- mogens underrSttelfer, kan faiedes irigeri fka- ligeri klaga; ftorfta fvarighetgri ligger derutin- nan, huru dylike underr^ttelfer, matte* til all- niogens nytta baft och lampehgafl kunnri an- vandas; hvartil ingen anna'n utvag fynes vara mojelig an den, at Prafteiikapet, Stlnds-^perfo- ner och andre .kring allmogen varande kunni-^ ge perfoner, font hafva bade vilja och hag at gora godt"/ fig dylika arbeten forfka'fFa, all- manheten derutinnan underratta, och, vid fva- rare filfalleff med f&rfarne Lakare bre'fvSxla; ty at geriom Medicinrtce" /krifter vilja omfkapa en allmoga til fine egne % Lakare', vore flkerli- gen et arbete man hopp om framgang ; och det Ir hugneligt at fe, huru ofvannSmde per^- foncr nu, mera an tilforne, af flike utkowvne f $^ V &S trbcten begagna bade fig och allmogen, titan annan vedergillning , 5n det lugn , den tilfreds- ftallelfe, fom et y&lgorande och godt hjerta altid mcd fig fprsr, en annan gang.) KongL Vetenjkaps Academienf NTA HAND" LINGAR / Tom. 4 quart. Pag. 2fy. Om mjdlk-ffrker-fyra; af C. W, SCHEELE. ar et fott fal effentiale , fom i mjolken finnes uploft; det gifver i deftillation famma Imnen, fom annat facker^ dock luktar defs EmpyFeumatifl^a olja nagot efter Sal Ben- zoinum, En blandning af 4 unce mjolk facker och 12 unce diluerad faltpeter-fyra, kom i varms^n uti en hSftig gSfning, gaf mork-roda Jngor och anfenlig myckenhet luft-fyra , (a at fprfpk^t bpr ike i tilrackelig ftor retort. Salt* peter -fyran afdeftillerades fcd^n. Efter 2:ne dygn, da inga Cryftaller vifade fig, flogs an- nu 8 unce faltpeter-fyra, dartil, och Retorten fattes ater i fand - Capellen ; fa fnart bl^ndnin- gea blef varm gaile det anyo, Saltpe.ter-fy- ran afdrefs ater , m^ffan uplpftes i g unce vattn och filtrerades , da i filtrum afflcilde fig et hvitt pulver, fom efter cdujcoratipn och torkning vlgde 7 drachmer. Uplpsningen evapore- rades til fyrups tioklek, hvartil flogs 4 unce faltpeter - fy ra och afroktes ; da efter affvalnin* gen funnos ima, aflanga, fura Cryftaller^ med M 3 aa* O ) 18* ( Q[ nagot hvit fiht pulver. Cryftallerne afifkildes och pa reftcn af fyran flogs ater faltpeter-fy- *a och afroktes; favarmed fortfors til Hr. S. feck 5 drach*. fadane Cryftaller. Detta fait ior- holl fig i alia forfqk fom Sacker-fyra. Det vid filtreringen afflcilde pulver, bran~ At i en glodande degel fafom olja > och lam- mde ingen afka. Kalk-vattn verkade ej dar* pa; af 60 ganger tner kokandc vattn an fal- tet, uploftes det^nteligcn, afroktes, cryftallice- jades i nyo, och fants vara et fait af foljandc cgenfkaper : en half unce uploftes i 30 unce icokhett vatten, affvalades och filtrerades; fo- lution hade fyrligfmak> gjorde Lacmus-Tinfl. rodaktig och gafte med krita. Da detta fait deftillerades i glas-retart } fublimerades et brunu fait, fom luktade fom al Benzoin > blandadt med fal fuccini. Atikilliga forfok', fa val med fal- tet, fom med det fublimerade och reciduum^ vifa at detta fait ar bland vegetablifka fyror,, och bor kallas Mjolk -fdcker -fyra. Detta fait ger med vinftens-alkali fma Cryftaller,. fom for- dra til fin uplosning 8 ganger la rnycket vattn fom defs egen tyng-d. Med raineralifkt alka- li forhSller det fig lika ,, men lofes da i 5 ganger mer vattn. Med flyktigt alkali fas en fur falmiac. Med jord-arter ger denna fyra faK ter fom i vattn ej kunna lofas, afven fa med metaller; men den praecipiterar fig pa atfkil- ligt fatt med defla faker;, efter deras egen natur. Pag. ) J 83 ( Pag. 275. Lufffpringarc GaZellen, af Cotoni- Jlerne Springbock ballad, ifr&n fodrafte dekn af Africa, bejkrifven och afritad of A.S PARR- MAN. Denna fr den fkjonafte Gazell, och troli- gen den, fom MOSES (Deuter. 14) kallar Di- ichon; ar mycket allmann i ftora hopar; har dock ej forr blifvit tilborligen befkrifven och afritad. Hojden 5r 2 ~ fot; fran nofens fpets til hornen ar 7 turn; fran hornen til oronen 2 turn ; fran oron til fvants 3 fot och 3 turn ; fvantfen ar knapt en fot lang; oronens langd 6 | turn j Kornen 7 turn langa , vid bafis 2 -| turn tjocka, en turn fiin hvarannan, aro ungefar midrpa m^ft atfkilde , ga fedan ater mer tilfam- mans; dp variera nagot pa en del, til fio ftailning; men aro pa hane och hona lika fto- ra; til fargen -aro de fvarte och hafva pa ne- derfta halften uphojde ringar. Fargen pa kre- aturct ar blek brun , utom bakre halften af ryg- graden, fom til en a 2 turns bredd ar hvit, afvenfa inre fidan af bak-laren, under buken, en del af frambenen, broftet och bringan och en fnial: rand langs framat halfen; mork-brun farg har en fmal rand fran mundgiporne til hornen , famt en annan fran fram- til baklaren ; fvantfen ar innanpa bar, men utanpa luden> med langa har.nederft; oronen Sro afk-grl. Defla djur kunna gora hopp 2 a 3 famnar hoga, ofta flera ganger a rad, da de gemenli- M 4 gen m > gen utbreda de hvita hareq pa ryggen. Be Ira mycket fnabbfc^ide, men ej rnycket fkyg- gt. Kjottet r val frqakand?* Capry Oervi* capra LINNET tyckes ej vara dettt* djur, mei> Hr. PENNANT och PALLAS anfpra det, den fer nare under n^mn af Ant Hope Pygnrguf. Pag. 2 $2. Pr cecipitat ionr -forfok med Ptatina, Nickel , Cobolt och Magne/iiim; DefTa metaller hafva pa detta hur^dradetal blifvit uptakte och fprft i Sverigej til dcf cgeji/kaper, utftakac^e; lierr BERaMAN 5r deq forfta fom forfokt dem genom praecipitatioix pa vata vageq t Utaf de forfok I-Jr. B. pa'at- fkilligt fart, i denna vag, gj or dt med defla me- taller, drager han foljande flutfatfer: i;o At Platina, ej beftar af guld. och jarn ; ty fom guld file's af Zinck, men jarnet ej, fa fkulle Pla- tina da af Zinken decomponeras , hvilket ej Ikedt. a:a Son} Nickel, Cobolt och Magnefiuin icke i och for fig fjelfva fallas af Zinck, hvii- ket likval aUg andra bekantQ metaller, utom jlrnetj gjora, fa tyckes at defja, tre halfrmetal- ler, antingen aro viffa forandringar af jam, el- ler ock aldeles far/kilte fran alia andra me-. taller. Nickel- regul us innehaller altid j5rn, och iu renare den blir, defto mer vifar det fig. Cq- m ) IBS c Cobolt och Magnefium halla Ifven jarnet en- yiit qvar. Man har likval ej Snnu af rent j&rn kunnat frambringa nagon af defFa metaller > fa- Jedes kan meningcn ej fu]lkomligt bevifas. Na- gon annan merall mafte aTven yara tned, iom hindrar deify metallers forbrannipg, gjor deni fmidiga, hardfmaltare och tyngre an jarn, ftar emot calcination och fSllas ej af Zinjc. 3:q Nickel^ Cobolt och Magnefium aro jilla ftrangfmalte, da $e Sro friade fran arfenik; forenas JDegjarligt rned arfeniken , oah lyda ej magneten nar den i vifs mangd Jr nSrvarande; de kunna fvarligen frias fran jari> ,, (a yida in- gen annan metall drages af magneten ; aro mer och raindre fm;4iga; och falla mattade filfver- folutioner. De kunna likvil genom atfkilliga egenfkaper latteligen fkiljas fran hvarannan. Magnefium fkiljes genom fin gravitas fpecifica, 6^850, fran de andre. Nickel och Cobolt aro fvarare at fkilja fran hvarannan, halft de afven pftaft aro med hvarannan blandade. Da de blif- yit fran hvarannan renade , gifyer Nickel a!4rig med ren arfenik blatt glas ; aldrig fympa.theti(kt blkk; aldrig rod folution med fyror, ej eller gjer Cobolt gron j renad^ nickel kan hopfmal- tas med filfyer, men ej Cobolt; at pnecipitera uploft filfver behofves dubbelt fa mycket nic-^ kel fom Cobolt, och fa yidare. At/killiga nyare hafv^ nekat at Cobolten flculle vara nagot riktigt metallifkt amne , erne- dan den Saxifka fa kallade Cobolt- Mulm j(kal M 5 ej cj gifva regulus. Cobolt-glas gifver dock med fvart flufs regulus, ehuru ganfka litct. Mat- tad blod-lut praecipiterar -Sfven Cobolt-folutio- ner, och af nederflaget fas regulus, hvilket alt klarligen bevifar Caboltens metallifka art. Pag. 2#f. Ron om Skiffer-gangarna i Fin- land och Tak-ftiffer i dem; of PEHR ADR. GADD. Haraf fer man at fkiffer-gangar fin- nas pa atfkilliga ftallen i Finland, atfoljande i fynnerhet den flora Landtryggen , font ar con- tinuation af Sevebergs Ryggraden. y\t(killiga forter ikifFer uprlknasy med de Mllen dar den trafFas, Pa nagre flallen finnes Ifven fflfjjis , fa vil fargad, foniTvart; af den fenare tilvar- kades i forntiden de fa kallade Vafa Balaltica. Pag. 303. Berdttclfe om Nack-benetf anfen- liga brott och intryckn'?iig<> lyckligen hnlpit ge~ mom trepanation; af ,JOH. THEOPH. NAT- HORST. En handJande foil af en vagn , /log hufvudet mot en ften, men formadde likval ftiga upp och blef af en tilkallad Lakare, fom genom fondering gjorde fig underrlttad om huf- vudfkalens brott, forbunden* Patienten blef ymnogt aderlaten; kylande laxativer och emol- lierande Lavemens gifne; kalla badningar pa hufvudet ftillade hufvudvarken. Vid 2:dra for- bandet, dagen efter kadan, kallades Hr. N fom fant et fnedt far bak pa hufvudet af | turns langd, och en gas-pennas breddj ungefar of- ver e ) is? c m ver {utura lambdoidea. En anfcnlig fra&ur kjandes med forrden dar under, eluiru inga fva- ra fymptomer ellcr klen puls mcrktes. Saret dilateradcs och man uptakte: i). En fpricka fran medlerfta delcn af nack- benet tvars utfore fran hoger, en turn lang och af en honspennas bredd. 2). En fifTur fran den forras nedra kant til (pin a cruciata. 3). en depreflion af 8 liniers diameter fran i:fti fprickans ofre kant til futura lambdoidea. Patienten madde val och hade inga fvara fymptomer, hvarfore trepanation upfkjors; en ny adcrlatning fkedde likval, I 4 dagar var pa- tienten annu valmaende, men da inftalte fig klenare puls, mer hufvudvark och fkymning for ogonen, hvarfore man ftraxt, i Hr. Ge- neral Direfteuren m. m. och Riddaren AF A- CRELS (amrad, applicerade Trepan, ofver den forfta fprickans ofvre tredjedel. Intet vahr utflot, och yttre hjSrnhinnan hade naturlig farg; faledes uplyftes endaft benets nedtryck- ning ; hvarefter patienten dageligen battrade % och var pa i3~.de veckan maft lakt* Varets fria utfly tande genom den flora fprickan , och at det ej kunde (lunka djupare an pa tentorium, famt den ftranga diet patienten altid fort, an- gifvas fom orfaker til de lindrige fyinpto- merne. fag. f $* v S3 Pag. 313. Vdderleks anmdrkningar i Vermdo $kdr-%&rd for 7 dr , gjorda af SAMUEL, QDMAN, Auftor paflar i fynnerhet at de tccken til en annalkande var, fom tagas af Blomftrens ut- fpricknmg, ej aro fa paliteliga, fpm' de Jiyilka hanvta ifran djur-riket i fynnerhet af flytt-fag- larne* De handelfer Hr. 6- i fynnerhet an- inarkt deffa 7 ar aro fpljandej Rakar pa ifen t 13 dags tQ, vindyakarj kullar bara af fnons luinfkning, prmar fra^rame, Orkan fjunger^ prren och tjadern fpelar, papilio urtica, knip- unden, (anas clang: ),flcrackan (Mergus .merganf.) Jiarfang (ftrbt flrid.) later hora fig, Dufvans ^terKomft^ Gras-anden (Anas Bofch.) , inre, ikarglrden ren fran is, Irian (Motacilla alba.), Grodan (Rana temp.)> Blafippan (anem. hepat.), ^lyran i rqrelfe, Morkullan, (fcolopax ruftic.) Gladan (Falco rnil.) papilio rhamni, fifl^mafen (Larus cavus), Qxlaggar (primula veris), hyit- fippan (anem nemorof.) ftenfiqvattran (Motac, oenanth.)* fvalan (hirundo ruftic), Gjpkengaler, Har^fyrtn (pxa^lis acetofella) , korriet (as 3 mor- ten (Salrrio rutiUis) leker ? Ragen i ax, ilatter- tid, Ragen fkjares, Fgrfta. hoft-natt-froft, forfta Ifka, den fa Icallade Baggarsfiarden tilfruflen och oppen. Hr anforas afyen en hel hop ortens egna marken til pafoljand^ vaderlek, hvilket alt ar ganflca ISsyardt, Pag. 320 Om en blodflod utur Lifmodren (Ha- morr- fit ) J89 c m i rriorrhagia Uteri) > font fororfakades' af en mjolk-kaftning pd tarmarne hos en huflru , hvik hen n&gon tid forut i fortid f6dt barn} af C M. BLOM. DS itfjolken hos barnafoderfkor antingeti Jntet fran bloden affondras och til broftcn fo- tes, eller af nagati orfak drifves fran broftert til bloderi ater^ kallais de oredo^ och fjukdo* Hiar fotft d^raf upkottima Mjolk-kaftnirigarj rnjolk-fartilingar , eller injolk-ftocknirigai 1 . VAN- *VIETEN> PUZOZJ CE SAUVAGES och Tissor hafva i fynnerhet upljft Llkare om derina f juk- dom, forti yttrar fig pi flerfaldigt fttt; Detti tros dock yara riytf Och forut icke befkrifvit, Denna huftruri fodde i g mlriaderi af fit haf- vailde tilftand^ hatte tamelig l^tt forlofsning^ irieri nagot mer In 8 dagar dSrefter^ feck hon haftiga vlrkar> blodglng och feber. Nitrofa^ diliieritia, LaVemens, omflng> opiater, iiytt ja- des fruktloft* men fma prifer af lika mycket kinkina och Rhabarber 1 farht nagra* grart C\* ftoreuni hjelpte henne; da urin iarte te'getfar- 1 gadt fedinient och hon feck furt lucktande mjolk- lika fedes. H^raf anrriSrkes ? i:d at et fpcci 3 es Menorrhagise puerper: gifves, fom kommer af mjolk-ftockning. 2:0 At ofta torde for of- Verflodige Lochia hafVa famma t 6rfak och for- lika kur. Utdrog afit bref ifr&n Hr. Paftor STROM i Nor- O ) 190 ( & Norriqe til KongL Pat riot ijka Sdll/kapetf fvf Jta Secreterare Hr. AD. MODeER. Sa vidt jag kan foreflalla mig, lirer det ic- ke vara obehageligt at kanna det Norfka fa JUlIadeS^-^ eller Rod-Aat, i fynnerhet for 1 ' fil-fi(keriets fkull, fom for Srerige ar fa betyde- ligt, och~dock af detta lilla krak kunde lida anfenlig minfkning och fkada, otn det i Svcri- gc Sr fa almant fom i Norrige, Hvad jag der- om har nimnt i Sundmors Bejkrifning ar ful- ler en gifsning, fom dockj mot min vilje , blif- vit foljd af andra,ockfa af den ftore LiNNe,hvar- emot harjemte (Tab. i) framlagges i tekning det- ta kraks varkeliga flcapnad: Fig. i i naturlig ftor- lek, Fig. 2 nagot ftorre gjord, Fig. 3 et af ban- 1 nens fprot (antennae) med en del krokuga un- gvieuli fafom frantfar, hvilka pa honan pa langt nSr icke Sro fa tydelige, och Fig. 4 ftjert- fpetfen med fine tvannc rorlige blader pa fi- dome. Det ofriga fes n^gorlunda af Fig. } nemligen de ovale blader under ftjertfpetfeni de fern par korta bladfotter under ftjerten , af hvilka hvarje flutas med 2 floffade> eller med tata fina har i kanten kringfatte, blader ; de 6 par langa fmala och floflade fotter under Tho- rax , de 2 framtil fittande kramme har failade vid et aflangtblad, och Sndtcligen dgonen, fom Sro de markvSrdigafte f inunder fv r arte och cha- grinerade fom fluge-ogon famt hafva lika rod inuti % foin de , hwaf hinder at dettt krlk, ) '9' ( krSk, fom annars ir hvitt, far en blekrod farg nar det tillika med ogonen fortSres i fillens buk. Nlr deremot detta krak utgar genom fillens anda (anus) i f jon , fkoljes f&rgen af och det far fin naturliga hvita mjolkfarg fom for- ut. Det endafte roda fom fes pa krlkcts kropp 5r blott nagra hogroda ftjernor hvarmed den ofver alt Sr bcftrodd, (om fes Fig. 3 och 4 dock icke utan under et ftarkt fpnglas. At detta &r detratta Silde-Aat , faller latt at bevifa, da jag bland manga tunnor fill, icke bar kunnat finna en enda fill, hvars buk icke var full och prop- pad deraf. Det fa mm a har jag ock obferve- rat pa Seyen (Afellus vire.fcens , Grafiken) , fom. ater detta aat lika begarligt, och af den anled* ning flngas i myckenhet pa hoga iankar i haf- vet, hvilket alt jag langefedan utfurligen har vifat i en afhandling til Trundhemfka Sallfka- pet. Detta aat ar fvart at fa fullkomligt erne- dan det fom oftaft ar til halften ja helt och hallit fortart. Foregaende beflcrifning pa det i Norrige fa kallade Rod-aat jimte famma kraks afritning, kan ej annat n med all tackfamhet emottagas af Natural - Hiftoriens alfkare , emedan man ftatt i mycken ovifshet hvad detta varit for flags krak. Herr STROM har forft i fin S6d- mdrs bejkrifning p. 160, namm dejta lilla djur, men, fafom man haraf fer, ej gifvit d^rpi faker och fullkomlig bc/k;nning t Uppa dcn- nt fa denna anledning har var VON LINNC kailaf det Scolopendra marina (Syft. Nat. Ed. XII. T. i p. 2. pag. 2064)1 hvilket namn afveri FABRICIUS (Syftetri. Entom. p. 430) behaller. MULLER ater (Prodrom. Zoolog. Dan.) forer det- ta djur til Verities och det genus fofn afcarif kallasj men ar ovifs om fpecies; fa at hari an kallar det aftar. rubra N:o 2/^7. an verjipellif N:o 2596. Saledes har ritan tagif vilfe ej al- lenaft om defs befkrifningy utan aniiu mer om defs afritning.' Troligt ar at den Scolopendra inarim, fom VON LINNC fjelf fedt och i Vejl- gjot/ia Kef an $. 191, famt S. N 1. c befkrif- vit, och atfkillige aridra Aufltbrer anfora, ir et frart Rod aat farfkildt djur. Efter denna Hr. STROMS beflcrifning och ritnirig fes at detta krak bor foras til fifta af- delningeri af Cancer y nift efter C. Locufta i LIN.- S. N,,* eller til det -Genus Hr. FABRICIUS kallar Gammarns. Denna nStta afliandling med- delar ialedes mycket .ljus i Natural - Hiitorien, hvarfore man fit Hert STROM flcyldig all fir- kanfla. Nyhetef; Medicina? Licentiateri GABR. I-tARf MAN har tinder d. 26 fiftledne Februar. blifvit befor- drad til Profeftur och Medicinae Adjun.ft vid Kongl, Acadenuen i Abo. ) 193 C flera cafus har Hr. SIMON ibrgfSlIigt lamlat, och ifven nlmt var beromde Prof. OL. RUD- BECK Den Aldre , fom lyckligen forrSrrade derma Operational fin egen Fru. Man har filed icke anledning at anfe fectio Cxiarea for fa dodande , om icke a tilflllige orlaker, fom troligen Sro flere nu, dn i forntiden, emedan Operationens lyckeliga utgang ar mera fSlfynt nu, n di. Dock har fednare half ten af vart kculum Sfvea en qvinna, pa hvilken dennt O ) 194 ( Ir nodvSndigt dodande for foftret; men at 6- pna Isbenens fkarf , anfag ban fafom en lin- drig operation ril bSgges rSddning. Hans forflag fyntes underligt, fick nagra anhSngare, men mSnga motfagare. En Com- miffarie (Hr. RUFEL) utnamdes likval, fom /kul- le nogare granfka faken. Han blef icke den- na operationens gynnare; men Academien up- fkor fit omdome, tils ^rfarenhet kunde blifva lagd til grand. Det kom alrfS an pa for- fok hos en lefvande qvinna, ochj Hr. SIGAULT proponerade, at det fkulle fke pa en, fom for brott blifvit domd tildodeia^ ocli forn for den- na fin behjertenhet borde fran ftraffet fri- kannas. Uti brcf af d, 9 Marti 17^9 underractade Herr operation blifv;r J ganger lyckeligen fonar- rad (5>e journal de Mi'd/'clm etc. par JIT. A. ROUX etc. luillrt-Drc. /77/. T.XXXVL), at forriga nagre enkla handelfer, bland hvil- ka afven torde fa rlknas den feftio Cccfarea, fom Hr. -Art-hint. SCHUTZERCRANTS och Hr Affifloreri ELFF, binidde med rad och hj^lp af Hr. Gen. Dir. ocli Ridd AF ACREL, Hn Prof. MARTIN in. fl. ,46riattade har i Stock- holm pi en Dv^rginna ar 1758) fom troll- gen hade fbgit ganfka val ut^ om icke pa- tienren 4:de dogen efrer operarionen iligir upp ur fngen och Legatt alieh;mda oordcnrclighe- ter. (Se K. Vet. Ac. Handl. Vol XXIX.) ) IPS ( Herr Profef, Louis Hcrr Profcf. CAMPER i Am- fterdam om derra projeft; men flger tillika: Au ft or lofvar Jiff /lor re fordelar af denna ope- ration^ anhanfannnliht kan vinna, och han har ieke nocr ofverlavt farliqheterna m. m. Hol- landarne plaga icke vara ISttrorde af nyheter; jag vet ock icke vift om Hr. CAMPF.R ar til fin harkomft af denna nation; men det fer jag, at han icke varit fa likanogd , an mindre ia oben-^gen i hSnfeende til Hr. SIGAULTS projeft, torn fjelfva Frarifoferne uti L'Acad. R de Chir. vifat fig; kanfkc af partie-f juka? (2). Hr. CAMPER var den forfle, fom verkeli- gen forfokte operationen, icke pa nagon lef- vande mcnnifkja, utan pa et lefvande djur, pi en [uffffa , med den lyckeliga framgang, ar hon 8 dagar dar cfter var fulkomligen likd, kun- de Sta, ga och fpringa^ fom forut. Hlraf hor- de flutas, at operationen icke vore farlig; men defs verkeliga nytta fordrade andra forfok td fit bevifande. Herr CAMPER forfummade fig N 2 ock (2) Til denna fraija 15r Aulor hafva tagit fig anledning af Dol. LEPENTIN , fom vander buk- fram pa fiken och (ger, at LE Roi Operarat huftru SOUCHOT och SIGAULT adiflerat honom ; men l^ngre ned far man fe vederfpelet oeh til- lika ofvertygas, at Hr. LEPPENTIM mifsragic fig, dl han pi denna grund velat befkylla L* Ac. R. de Chir. for partie-fjuka i fit ogil- iande af fynchondrotomien O ) *9* C O ock icke i den vSgen: Han opnade Symphy-' Us pubis pi qvinno-Cadavera och fant Backe- ners vidd anfenligen okas; men cj nog dar med: han anfade et dubbelt tag omkring Ilia och, medelft defs ftarka famnvandragning och knytning, forenade Isbenen Ster pa det noga- fte tilfamman; uterus o-ch vefica urinaria to gos bort, och darpa lade han et dodt, nagra dagar gammalt fofter uti ^Backenet, tvingandc dels hufvud fa in i B^ckenets ofra opning, at det blcf likiom inkiladt faftfittande. Med ROONHUYSENS vefitis (3) loflade och uttog han fedan, ickc utan moda, detta hufvud. Dar (3) Detra afvcn fa fin^pla iom nyttiga inflrument Ar naftan aliedadcs for.ikradr, urom i Hol- land och ill nagon del bar i Sverige, hvareft Hr. Profefforen v. SCHULZEKHEIM de fednare aren ia forftatt at nyrrja det, at forceps va- rir honom fa godt fom aldeles umbarllg. Yo- re jag af nagon iadan Auccoucheurs.fega prin- ciper, foni forl^krar, at om lun ock (age en forlofsning goras med vcffiiS) ville han likval icke rro mojeligheren d5r af, fa (kul- le det ick'J blifva mig nngot (kal, at bade jag och fl.-ra ofta haft det nojet at ie namde Hr. Profeflor med afven la mycken flrdighet , icm framgang nyftja detta inftrument, > de handclfer, lom eijc(t fordra forcipis bruk 5 dock ej for an hufvudet varic til -* eller | nedrifvit i nedra Br.ckenet. ) '97 ( pa aflufte han taget, ock flraxt arfktldes Isbe- ncn ganflca mycker. Sanima hufvud inlades ater i Bfckenet) Com forut: ban fattade det pi omfe fidor med blgge fina bander, och drog det, utan nagon fvarighet, fram (4). Anna llrtare gick derta experiment pa en i barniang dod qvinnas cadaver, Tom ban fedan bade til- falle at forfoka. Men defs bag gick langre: han ville ofverrygas, at operationen icke vo- re af fkadellg pafolgd for lefvande qvinnor, och til den Sndan utbad ban fig af Regerin- gen, at fa gora forfok pa en da under dods* dom fangflig fittande barna-morderflca, med lamma vilkor, fom forut Herr SIGAULT bade proponerat det; men han fick afllagi oanfedt det ftarka af honom anforda fkalet, at et fa^ danc forfok, kunde gifva anledning til flere icoo:de modrars och barns raddning (5). N 3 Eg- (4) Det var at nyttja naturens forceps , och man fkuile hiraf fnart kunna falla pa den tankan, at intet Backen kunde vara fa rrangt, fom ic- ke , cfcer Isbenens (kiljande , matte gifva rum at ct matteligit hufvuds genomgang ; man on- fkar , tils vidarc , at det vore fa lyckcligt ! (5) P^ nuru ^ n S framtid manne da Hr. CAMPER har utraknat verldenes alder? Ty de hdndel- fer, i hvilka modren fkulle nodvandigt do oforloft i brift af denna eller ock den Ceefa- rifka operationen, 5ro, Gudi lof, hog(t fal- (yntc, for andra an dem, fom af en yrande O ) 198 ( JS3 Efter Herr CAMPERS exempel hafva Herr SAULT och RIPPING ofta opnat Symphyfis pu- bis, ej allenaft pa doda qvinno-kroppar, utan afven pa lefvande djur, och funnit , at den genomikurne fymphytis , hos defle fcdnare, val utan mycken fvarighet ater hoplakes; men til- Jika, at lilla diametern i Blckcnets ofra 6p- ning, darig^nom foga eller aldeles icke for- langes, hvilket Ifven Hr. BAUPELOCQUE, i {tod af atfkilligc egne forfok, velat bckrafta. Andteligen fick Operationens Auftor, Hr. SIGAULT, fjelf et onfkeligit tilfalie, at, ar 1777 d. i Oftobr. om natten, anftalla forfok pa en lefvande qvinna, Soldat-huftrun SOUCHOT. Denna qvinna , 39 ar gammal , 3 fot 8 turn hog, rachitiik och rnycket vanfkapad, ha- de 4 ginger tilforene blifvit accoucherad af Hr. S i falflcap med flere ambets-broder; al- tid onaturhgt och olyckligt for foftret, fom ej med lifvet kunde flippa igenom trangfeln af Backenet, hvilket, enligt Hr. LEVRETS gjor- de miming vid 4:de forlofsningen , endaftholl 2 J turn i fin lilla diameter, fran Promonto- rium oflis faeri (korsknvlen) til Isbenens fkarf (6). Hon var nu ^:te gangen i forlofsnings- ar- hag:, a r iynas hafva gjorr (lorverk med en bcfynnerlig operati'on , rycka fig air jamt traffi i&mkansvirdc amnen ffir fin hjeipfamma hand. (6) Der ar nog befynneriigr 5 at foftrsts hufvud vid de 4 f6rutgaogne forlofsningini:, modo O ) 199 ( O arbetc, och Hr. S. forrattade pa henne Seftio fymphyfeos, bitradd af Hr. ALPHONSE LE Roi. Sa fnart integumenterne och fymphyfis blif- vit gcnomfkurne, fkilde fig Isbenen 2 f turn ifran hvarandra. Handen infordes, hinnor- na braktes och en lefvande gaffe uthSmtades medelft vandning. Hcla operationen och for* lofsningen paftodo ej ofver 4 eller 5 minu- ter. Atfkillige mindre gynnande omftandig- heter gjorde, at Hr S. rakade genomfticka uringangen under operationen; en handelfe iom eljeft lltt kan undvikas. Sjukdom hindrade honom fedan, at fjelf vidare befoka denna patient, Com for den fknll ofverlemnades Hr. LE Roi, bitradd af HIT. GRANDCLAS och DE- SCEMET, hvilka Faculteten utnamt, at fa val un- derfoka fjelfva operationen, fom bivifta hela kuren. JEnligt deffe Herrars til Faculteten inlemna- de berattelfe, har huftrun SOUCHOT, utom en ^incontinentia urinae, under kuren inga betyde- liga olagenheter haft, fom kunnat anfes for pafolgder af operationen 3 utan mera'haroran- de fran forutgagne eller handelfe-vis tilkomne opafsligheter af andra orfaker. N 4 Den praeternaturali , andock kunnat komma hell fram genom en iidan tra^igfel ? Anringen htr man funnit lilla diametern i eller | turn min- dre, an den verkeligen var, eller ock matte barncts hnfvud varit af dc ovanligt {mi O ) ^oo ( O Den 9:de dagen efter operation Var phyfis aldeles hoplakt, fom man flutade dar af, at hon, liggande pa rygg, kunde f jelf fttta fig up i fangen, utan at kanna nagon imirta. Den 32:dra holl hon fig i fittande {^lining en hel tima. Den 34:de lade man bort for- bandet, fom altid varit ganfka fimpelt, befta- ende af en plumaceau pa (aret och en com- prefle, fuktade raed en blandning af agghvita och brSnvin. Ibland, och nSr urinens afgang varit for fttrk, har man drupit nagra droppar Baume de fiorauenti uti (aret, eller en folu- tion af Maftik uti fpiritu vini, hvar med af- ven litet Charpie befuktades och lades ned i iaret. Isbenen hollos for ofrigit tilhopa medelft en dubbel ferviettc, an'agd omkring Backenet. Ben 35: te dagen laxerade hon med 2 unce mmna. Den 3^:te: At Oret pa urin-gangen matte lakas iufordes uti honom en bougie creu- fe? genom hvilken urin flot ut. Man anlade omkring Backenet en cireulairerbinda hvars Sndar forenades framtil vid Isbenet och qvar- holts mec? 2:ne, fom gingo under laren, SS tilruftad fteg hon up och gick ganfka val fran fin fang til fpifen, utan at klnna minfta fmar- ta eller nagon rubbning pa operations- ftallet. Den 49.de dagen lade hon bort bandaget, e- medan det bcfvarade henne. Ifran den tiden har hon kannat g^ med tilhjelp af en kapp, och ofta utan ftod. Andteligfen d. 3 Decembr. famma ar 3 pre- fen* ) 201 ( fenterade hon fig for Mcdicinfke Faculreten i Pa- ris, fedanhon, hallande fin man under armcn, digit trapporna upfore til Facuttetens Sammafc- trdes fal, hvareit hon, fig fjelf lemnad, ftod pi fotterna en eller 2 minuter, hvarefter man lat hennc fitta och befvara foljande fragor: Om hon hade god hdlfa, matlujl och matfmdlt- iiing ? om hon 11 jot l&tt och rolig fumn ? om hon Mr.de ndgon fmtirta, ddr operations blif- vit gjord ? om hon kunde halla fit vaitn , vch ickejldpte det ovetande tiller mot fin vi/ja? Pa deffe fragor har hon fvarat hogt och re- digt: at hon hade ganika god matluft, fmalte rriaten val, gjorde alia ilna funclioner med le- dighet, noje och ordcntelighet; at hennes fomn vore roligj at hon markte fig, med krafter- nas tiltagande, ciageligen vinna mera latthet at ga, itiga up och utfor, at hon kande ingcn fmarta, icke eller nagot tvang i den delen, fom blifvit opercrad; at, nar hon vore iittan- de, kunde hon halla vatnet, fa framt urin* blafan ej vore for full; at urinen ej ginge bort droptals, eller mot hennes vett och vil- ja, oftare an hon vore gae^de eller flaende; men at denna involoneatr* nrinens afgang min- {kades dagcligen. Vidare fade hon fig val kan- na en fvar vark langs efter vlnilra laret; men ock, at hon dar af varit haftigt plagad alt fe- dan fin forfta barnfang, da hon fatt en meta- ftafis laftea i famma lar Hon ber^ttade ock- fa , at hon forfta manaden varit fjelf arama at N fit ) 202 e fit nu arhall ic lefvande barn; men at Herr SIGAULT, LE Roi och Commiflarierne arradt henne at fortfara dar med. Earnet madde val och framviftes afven nu for Faculteten, fom d, 6 i fa mm a manad ater fammantrSdde och fattade, i afleende pa denna handelfe, foljande bcflut: 1:0 Skulle en utforlig berattel- fe harom tryckas pa Franfka. och Latin, och gratis utdelas , ej allenaft bland Facultetens Do- ftorer, Franfke och utlandfke Medici , utan ock mcreras Konungen, Printfarne, Miniftrarne och Magiflrats-Perfonerne, i afiigt, at detta nya fatt, at radda moder och fofter, matte blifva almant bekant (8). 2:o Skulle Hr. SI- GAULT och LE Roi anmodas, at meddela Fa- culteten, och Defs profning underkafta fina ob- fer- (7) Ndr et flort ocb rcfpecieradt Sdljkafr nf Larde mdn t hvilke man h6r anfe fdfom palitelige Down re mi en fak , ut an all infkrdnkning antnger och giUar et riytt f&rjlog i praciiken, ocb hringar dct i rop ocb anfeen- de genomfitt vitsord ocb de are-betygelfer t jom det he. vifar upfinnaren, da likvdl en ny metbode med mycken varfambet Jkulle for ft nnderfokas och fedatt defs verke liga nytta efier mangfaldig arfarenbet afgoras \ fa kan detta aftadkomma en ftor ocb ebotelig fkada , emedan man ddrigenom fipnar dorren fit de Jkadeligafte med. lemmar af Samhdllet : okunnige ocb tiltagfne practici. Det dr at gifva all den upmuntran ocb protection fit fddane de eldndas kdnJIolSfe plundrare , fom de kunna onfka fig. (Se WILL. HUNTER'S Reflections accafioned by a Decree of the Fac. of Med. at Tarts; relative to tbe' t operation of cutting the Symglyfis of the ffn O ) 203 ( O fervationer rorande denna operation, fina ut~ figrer at kunn-a gora honom fulkomligare, och fit omdome ofver de omftandigheter , fom a modrens eller foflrets ficla gora honom nodvan- dig; hvarjemte alia i den vagen L&rda (kulle invireras, at gora finaarbcten, fina forfok med denna operation bekante. 3:0 Skulle huftrun SOUCHOT och hennes man , ej allenaft ftrax fa en liten furnma af Facultetcns egne mcdel til nagon lindring i deras tryckande fattigdom; utan Facultetcn utfafte lig sfven til all moje- lig. tjenftfardighet, och at hos Konnngen, Mi- niilrarne m. m. anhalla om en beloning for denna hurtiga qvinna, fom lemnat fig at en ny; ochaldcles oforfokt operation, hvarigenom hon uti qvinnors hjertan, fom finna fig i likaolyckelig belagenhet med henne, upvakt den Ijufva och billiga fortroftan, at undvika dodcn och fa gla- dja fig af moders-namnet. 4:0 Skulle en Silf- ver-Ictton blifva flagen, pa hvars revers fol- jande infcription komme at fattas : Van nt#, M. SIGAULT, (Doff, en Med. de la Fac, de Paris) a invent ~e & propofe la S eft ion de la Symphyfe des os pub'u; an 7777. il fa pratique's avec faeces. M. ALPHONSE LE ROI, Doft. en *Mcd. de la Fac. de Paris, fa aide'. Af denna Jetton fkwlle gifvas Hr. SIGAULT IOO och Hr. LE ROI 50 flycken (9). (Slut^t en annan gang). Om (8) Denna Au&ors beiittelfe ar et urdrag ur Me- } 2O.1 ( * &w Medicivjke Doffiors-Promotionen i Upfala , fork ar 1780- (Sc om den i Lund p. 147 151.) Den 14 Junii var dagen, pa hvilken denna promotion med brukelige hdgrideligheter verk- ftaldes af Facultetens da varande Promotor, Anat. och Chir. Profefibren Hr. ADOLPH MUR- RAY , fom Sfven dagen .forut til defs firande in- viterat genom et ganflca larorikt Programm, hvilket afliandlar en befynnerlig cafus gefta- tionis ext ranter in ce imperfeffia. Sedan Hr. M. i allmanhet talt om de f juk- domar, fom Ovaria (Agg-Jldckarne) aro under- kaftade> fifom Scir-rhi > concretiones cartilaginece & offea , m. m. hvarpa mSnga cafus ^finnas hos v. HALLER, MORGAGKI> m. fl. och afven en befynnerlig af var beromde Herr Profef. ROL. MARTIN inford uti K Vet. Ac. Handl. Ar 1771 p. 199; fa gifver Hr. M, berattelfc om en, fom nagra manadcr forut af honom fjeif moire d- M. SIGAULT etc, lu nux AjJembUes dii $ & du 6 Decembre 1777. ur Rapport de A/. M. CrRANDCLAS & DESCEMET, tin fiijet de Id fiction de la fywpbyfe des os pub i s ,* fait e par M. SINGAULT etc. la nun du Her Ociobre 777, och u r Res gefttf in Saluherrima Fac. Pnrif. circa SeciiQ- nem Sympbifeos offium puLis fupra muliere dicta SOU- Cf/OT, celebrntnin, eller Recit de cc qui f, eft fas- Jf a, la Fac. de Med de Paris , tiu Jujet de la fection dc la Jympbyfe des os pubis , prnttiquee fur la femme SOUCHOT. (Defle aro de Handlingar om opera- tionen, fom blifvit gratis utdelte). ) 205 ( O fjelf blifvit obferverad pi Anatomic -Salen i Upfala, och gifvit honom tilfalle, at med fine, Anatomien ifrigt itudenmde difciplar, halla nyt- tige famtal om dct, fom rorer famma amne. HSndelfen var denna: Uti et utmSrgladt qvinno- cadaver fants liogra ovarium utgora en (tor tumeur, fom H noga upfylde nedra Backenet, at emellan lim- bum pelvis och den updrefne maflan, ej en gang tunna fkaftet af en fcalpell kunde info- ras. De kringliggande delar: inteflinum reftum, colon finiflrum j caecum, fjelfva peritoneum och en del af omentum, voro af dcnna tumeurs tryckning fa flcadade, at de hade flora, helt fvarta , gangrenofa flackar, och voro likfom up- lofte af en ruten, flinkande vat(ka. Hela ova- rium liknade en blafa, af 3 Librers rymd, nS- got eftergifvande . for en flarkare fingrarnes tryckning, fom efterlemnade gropar, likfom om man tryckt uti n^gon mjuk talg. Defs bctackning var ej tjockare an pericardium, utom pa nagra ftallen, fardeles in fundo, fom den fants bra/kaktig. Fiin hinnans inre fu- perficies utfkuto en del laminae,' fom forme- rade nagra cellule, upfylde af famma materia, med hvilken de utomkring voro omgifne, och fom ofveralt var af lika befkaffenhet , neml. fulkomligen fadan, fom mjuk talg^ -och, n5r den fmaltcs vid elden^ blef klar, 5fven fom fmalt talg, om man undantager nagra kring- flytande Hocculi lymphatic!, l/ti denna 3 ) 206 ( Q cia voro ofver alt en hop ISngre och kortare har, af hvilk-a de lngfta hollo I aln,i inblan- dade; men ingenfMdes "faftade vid hinnorna. Storre delen at defla har formerade en ganflca traflig knur uri cenrro tumoris, hvareft afven fantsenmembranos cxcrefccnce af 4 turns langd , 2 turns bredd och 4 liniers tjocklek, fom med SCHUTZERCRANTZ (K. T 7 ". Ac. Handl. fjtf) , LE RICHE (Mem. de VAc des Sc. 1743 p. 88}* RUYSCH (Adverf. Med. Anat. Dec. i p. 6 Thef. /. T. 3. f. /. 2- Adverf. dec. 3. p. 2. T. 2. f. 4. f.) uti Philof. Trcmfa&'wnerna och flere fH- des ; hvareft kakar > tandcr , har och andra re- liquier af fofter omtalas fafom fundne uti ova- riis , tubis* och cavo abdominis. Da Hr. M fedan (kail forklara flftct, hu- ru det tilgar, at tinder, fundne i aggftacken, d^r til af manga goda {k^l foranl^ten j fafoni: at ibland flyfva ganfka langa och fvarta, ibland mjukare> krufiga, hvita och pa atfkilligt fatt hopvickladt har hafva af manga funnits uti fet- och holfe- fvulftcr, fom varit af en textura laxiori> uran at omgifvas hvarken af cutis eller cuticul-a; vi- dare hafva de funnits utiovario, magen, tar- marne , omento , m. m. Ibland hafva de va- rit faftade vid nagon hjnna, men ibland ockfl legat lofe uti fjelfva fettet fpridde. Ej eller har man kunnat uptacka porer och fpar til en forut varai>de vidh^ftning uti fjelfva holian, eller bulbi uti harens Sndar. Hvad harens bulbi angar, fa Sr Hr. M. ofvertygadj at den fom bortlagt et envift fo- kande efter analogic hos v^xterna, och icke af den grunden vil affkala flera involucra- ikal finna, at defla buibi intet annat lro> In nagon nodulus af en tela ccllularis moljio-r, utanpa faftare, men innantil full af . fa ft och mycket rik pa vafa , foljaktejigen ganfka fkicke- % til en beftandig utveckling. Men fafom O 2 hvar ) * ( hvar och en hinna, beftaende af atflcillige ftra- ta cellularia, fins imellan fammanhingande , kan delas uti flera genom konftig diflefiion, fl li- ter det famma Sfven gora fig med harens bul- bi. Harens egenikaper, i allminhet betrakta- de, finnas oclda ofv^rensftammande med te- lae cellulofae; ty ju compaftare denna Ir, de- fto fegare och hardare finnes hon afven; hvil- ket ock galler om haret, fom &r jftyfvare och ftarkare, ju flera filamenra i det famma aro f6renade. NSr cellulofa blir irriterad^ fa evol- veras den och utvixer, och fornyas, da den blir deftruerad : ju narmarc vid roten haren af- flcaras, defto haftigare atervaxa de. Nar ha- ren ryckas ur en cutis mollioris texturaej fa gifver den ofta nya, al deles lika de forra ha- ren.. Harda arr fl vil inga har; men de mju- kare och flappe framalftra dem ibland. Tela cellulofa, af hvad orfak fom hSlft rerad, ut- vecklas fa, at hon fran hela fin fuperficies ut- gjuter en faft, fkjater ut rodaktiga vafa, fom likna et anikjutclnde kott, och inofculera inbor- des med fina oftia. Men af deiFa fins imellan forenade, upkommer tela och formerar mem- braner, fom icke arhalla flera vafa, an fom Iro nodige til deras fodande. Det ar bekant , at tvin- nedrade delars fuperficies, da de nakas, vaxa lat- teligen tilfamman, och det fker medelft de vafa, fom formera den atervaxande tela cellularis, hvilket afven hander vid plica polonica.. Neml. uti denna bcfynnerliga f jukdora retas tela cellu- laris , O ) "3 C O laris, fom utgor haren, af nagon fldirpa, hvar- igenom capillamenta upfvalla, fyllas ,af en rod- aktig faft och blodkarl, fom fororfakar, at ej allenaft har-knippet fammanvecklas i en maffa, uun vaxer Sfven til en anfenlig ftorlek (moles). Tcla cellularis, fom har fibrer af fit flag, an- tager aifkillig form. Ty efter en determine* rad difpofition af vafa och fibrer, formerar den an areoke polygons, fom latteligen utfp-Sn nas af luft, an producerar den membraner, rcndines, ligamenter och aponeurofer, ja if- ven klofvar, naglar och fjelfva benen. Hvad hindrarda, fragar Hr. M. , at vijufkulle kun- na til^gna tela cellularis den formogenheten > at formera har? Haren fordra en mjuk och pulpos Cellulofa, fadan, fom den finnes uti panicula adipofa, och detta tyckes vara orfa- kcn, hvarfore haren hafva fin uprinnelfe un- der ch ej uti det fegare hudens yttre ftratum,. och hvarfore de til afventyrs fornamligaft ta- ga fit fate uti glandulse febacese^ Salunda kua- na Sfven har genereras uti hvar och en fet- ivulft, hvareft cellulofa ar mjuk, och ar ej nodigt, at de fkola fla rotter uti den almSnna hinna, fom omgifver fvulllen* At de flappa, och ofverflodigt nutrierade filamenta, fom ofta i fjelfva fettet af dylike fvulfter aro kring- fpridde, aga famma formogenhet at utveckla fig> dar om Sr ingen tvifvel. For den fkull deriverar Hr. M. haren ifran blotta cellulofa uti flere tradar fins imellan fammanlimade O 3 och ) 214 ( O och af dcnna telx framflcjutande blifva de Sf- ven ftandigt irfatte. Sa llnge vi lefva kunna haren ftlndigt tilvaxa, anringen da de fitta flU ftade under huden, eller hafva fatt fina forfta ftamina uti fetfvulfters longomor. Sa langt denna vackra afhandltng. De u Herrar, fom blifvir til Medicinae Doftorer promoveradc , voro f61jande: HIT. GIDEON HERM. DEROGIER (Phil. Mag.) CAIVOL. NICOL* HELEN iu (Ptu Mag. Demonft. Botan. Acad. Aboenf.) ANPR. LAUR. SANTHES- SON. ~ JOH. WESTRINQ. JAC. ALM. ERIG THURLING. CAB.OL. NORELL* - LAUR. BRAN- 3DELIUS fPh- Mag.) PETR. GRILLSSON. DAN. WICKMAN (Notar* Reg. Col]. Med t & Demonftr, Stockh.) och NIC, APPELBAUM, Nigre kinder, hvilka tigga de tagne MedicinnU forfattningar i vdgen, af G, L, (Fortfitt- ning fran pag. igi.) Til forekommandc och Mmmande af ve- perifka fmittans utbredande , Iro fa vil i Lands- orterne, pa de ftallen deraft denna f jukdom Ir Uiritad, fom vifle ft&der, fadane anftalter vid- tagne, fom kunna gifva anledning at f6rmoda denna flcadeliga fmit-as, om ickealdeles utodan- de , atminftone forfvagande ; och det korta och latta fltt , hvarmedelft dylike f juklingar nu bo- tas, torde icke liter dertil bidraga. Fri tilgang til LSkare , frie Medicamenter for den torftiga all- ) j ( tllmog^n gora , at i den vSgcn ingen ting tycks fela; men a de fjukas (Ida, torde ofta driftig- her at uptacka fin f jukdom , ofta mindre om- tanka at i rattan tid foka bot, vara hinder til fmirtans forekommande och f jukdomcns tilbor- liga afhjelpande. Allmogen bor i denna del handteras ftun- dom variamt, ftundom med mera alfvarfam- het. Den b^r, fafom derom okunnig, ora mo- jeligt Ir underrittas, at en Medicus aligger> enligt defs aflagde Ed , for ingen ehvem det ock vara ma , uppenbara nagot , fom angar defs brackligheter eller annat, fom den til nala el- ler blygd l&nda kan, hvarigenom en Lakar^ hos den famma formodeligen vinner mera for- troende. Men om nagon upfateligen trefkas, om hlgon af fn vilja doljer fin f jukdom, bor den famma med nagon lindrig afgift til kyrkan, fattighufet eller narmafte fjukhus belaggas-, hvarifran jag likvll onfkade dem undantagne^ fom, okunnoge eller af enfaldighct, Icke f jeUva veta af hvad fjukdom de aro befvarade, Alt detta torde likval vara fafSngt, och en ren omojlighet blifva, at uti denna fmittofam- ma fjukdom kunna vederborligen och, fom man glrna onflcade, ga allmogen tilhanda, in- nan de tiltinkte fjukhus i Landsorterne blifvit inrittade : och det ar undrans vardt , at denna ohyggeliga fmitta, fom fkadar icke allenaft de nSrvarande, .utan 5fven tilkommande fligter, cch ihjand dem fom oftaft upvicker et omkans O 4 vardt Q ) "<5 C d vardt tilfland, icke ISngt for detta rordt veder- b6rande til medlidande, at, uppa hog befallning, med fine forflag inkomma, til dylike fjukhus- inrattningars vcrkftillande i Landsorterne. . Da jag vidare vander min upmarkfamhet til Fattig-Medici-Inrattningcn i Stockholm, fa fin- tier jag den, jarnte flera andra , bra et tyde- ligt vitnesbord, om en Mild och nadig Ko- nungs oma forforg for Defs nodlidande och fattige underfatare , och om et tidehvarf, fom hedrar manflcligheten; ' men jag nodgas tillika nlrnna, at da en ratt ufel och fattig mennijfka uti fin fjukdom, blott blifver hugnad med frjc Medicamenter , Sr den foga ofver halften hul- pen. Honom felar fkotfel, mat, dricka, var- ma m. m. utom hvilket alt med Medicamen- terne, ehuru gode och val-anvande, man icke kan komma langt, eller fulkoml. arna andama- let, fom ar den forlorade halfans ateHMllande. Om derfore Ofverhetens omforg ftrSkte fig af- ven darjiln , at for verkeligen ufle perfoner > fom med bevis om fin fattigdom voro for* fedde, (dem likval fattig-Medicus, fom under fjukdomarne narmafl kan fe deras behof och tilftand, efter famvete borde fa forkafta e.ller antaga) fans tilgang til mjolk, brod, gryn , kott och ved, endaft under den tid, och icke langre, an fjukdomen varade, pa det en i f a matto njuten godhet, ej matte gifva anledning til lattja; kunde oemotfajeligen mera godt ge-= nom denna inrittning forvantas. Med m ) "7 ( Q Med ct enda exempel beder jag fa uplyfa ech vidare beflyrka fanningen afhvad jag nyfs anfdrdt: En fattig huftru,, blef affm man fmit tad.med Vcneriflc f jukdom , och fokte hjelp' af fmig-Medicus i Forfamlingen , vid borjan ?.f forledne vinter Sa langc vaderleken Innn var blidj nytrjade hon med god framgang de af Lakarcn forordnade medelj men da kol- den infant iig med nog flrangher, mafic hon j brift af varma uphura mqd IJkemedlen. Och fom defia annu icke hunnit fullkoml. utrota dec onda hvaraf hon befvaradcs 3 fa kunde icke annat handa, an at ijukdomen, under den ticj Jion maft halla up, a nyo tiltog med fatnma, om icke fvarare tilfallen an tilforne. Hade nu, clenna huftru haft tilgang, til de nodvandiga^ fte bchof under fjukdomen, och faledes pa en gang och oafbrutit kunnat fortfara med Mcdi- camentcrnas nyttjandc, fa hade atminftonc koft- naden i anfeende til ieffe fednare kunnat be- fparas , emedan hon eftcr nagon tid mafte bor- ja a nyo^ fom hade hon tilforne ej det ringa- fte brukat. Haraf fes faledes, at om til eh verkeligen fattig mennifkas forplagning under defs f jukdom, ikulle fordras nagon rjnga koft- jiad, blefve den formodcl. arfatt, dels genom jbefparing uti Medicamcnts-fonden, dels genom det arbere, fom ftaten genom en fadanperfon yinner. (Fortflttning en annan gang), O 5 Be- m ) 8 c Betrachtunven ilber die Gebiirths- Theile des Wrib- lichen Gejchlechts. Vorgekfen in dei- Kuiii^i Akad. der Wiffenfthaften zu Berlin von yd- HANN GOTTLIEB WALTER, Med. Doft. Anat. , Hift. Nat. & Art, Obft. ProfeC etc. Berlin 17/6. 42 fid t in 4:0 utom 3:ne Tabeller och deras uttydning. Trenne falfynte obfervationcr hafva gifvit Hr* W. anledning til detta arbete. Den for- fla betrafFar en uterus , fom varit delt i 2:nc caviteter medellt en ftark fkllje-v%g; det var llledes en uterus bijidas f 4 bicornis. Vagina var enkel. Tubae opnade fig hvar pa fin fida i denna tveklufvna uterus; men deras yttre niynningar, voro, jemte fimbris, ganfka raft hopvuxne med Sggftickarne. Denna obferva- tion ar den forfta i fit flag, fedan Anatomifka Theaterns inrattning i Berlin. Den andra Hndelfen var en onaturlig hinna, fom naftan aldlees tilflot odium vaginse, och hade likval bak om fig hymen aldeles ofkadad; fa mycket tmderligare, fom de ofrige delarnes befkafFen- het gaf tilkanna, at perfonen nagon gang matte varit gravida eller atminftone fodt en mola. Tredie obfervationen rorer en qvinna, fom btirit fit fofter 22 ar uti underiifvet> hvareft barnet, man placenta, utan nafvel-ftiing och utan hinnor lag aldeles ledigt, men naflan fui- komligen til ften forvandladt. Ofver denne fe- are hSndelfen har^ Hr W, Sr 17^8 i Berlin ut- titgifvit en fr(kild Academiflc Afhandling : Ge- fchichte eimr frau , die in ihrem u-utcrlribe ein VerhArtctes kind 22 Inhre getragen hat; 35 fid. in 4:0, mrd 4 Tabrllcr. Dct ar den forftnSmda afhandlingen, fom nu blir van: forcmal; dock fkona vi billigt en del lafare for en hop raifonnemens om Signet Virginitctfis etc. til hvilka Au&or tagit anled- ning af fin 2:dra obfervation. Dar uti fages ock ingen ting fardeles nytt. Auclor tror mojeligheten af en Lucina Jine concubitn, fom atminftone kan lagga grund til barrnhartige ex- plicationer. For ofrigit bekraftar Hr. W. fi- na fatfer med flere obfervationer, och alt It* ganfka artigt at lala pa jit ftalle, nar man en- daft .bar fa god gafva at fjelf tanka, fom Hr. "W. at gora Anatomifke uptakter. I anlcdning %f i:fta handelfen (uterus bhor- nis} fr^mftaller Hr. W. 3:ne fragor , af hvdlka ban hSr endaft befvarar denna: Fimias mnjkel- fibrer uti Lif-modren , fom vid forlofsningen atdrifva foftret, eller hafve vi andra kr^fter^ fum formd utrdtta dfuen det famma? (Dcfs fvar en annan gang.) Ut drci(> af etbref Ifr&n Hr. Dot?. ^OH. WE- STRING til' J. K. dab Norrkdping d. /? Mart. Det , fom ir infordt orti Geum urbanum Cp- 161. feq.), ar ratt artigt. Jag fant dock bland mina Annotate Academica nagot, fom bevifar , at Dod- O ) 220 ( O Doft. BUCHHAVE icke 3r den forfle, fom fun- nit denna vara er fuccedancum Chinee* Det berattas, it Gsi Urbani rot jfkal almant nyt- tjas i Canada i ftSllet for China -Barken. I olika climater ined vart torde ock alia Amara , litet aromaiko-adftringcntia, vara fpecifica mot febres intermittentes , da de aro fa mycket lin* driga mot vara febrar (i). Denna rot har ock blifvit forfokt med nytra mot rodfot, hvareft hon berommes ofver Torment ilia ^ fom forr bru- kades. Nagot vigtigt ar det, at Rot en bor up- tagas innan bon gar i fljelk. Jag nimde nagot i rpit forra bref om en huftru, fom trod- des vara gravida extra uterum: ty Barnmor- fkan hade fonderat henne flera ganger; hon fjelf kande rorelfe i buken. Saken blef up- takt pa i2;te manaden, da hon, efter flarka v^rkar, lika de dolores ad partum , fom hon vid fina forra forlofsningar haft, i ftailet for barn, blef af med en myckenhet flinkandc vann och vadcr. Vattnet {teg efter hcnnes tycke til en kanna. Det befynnerligafte var, at hon under hela denna falfka grofleffen va- rit ordenteligen menftruerad, ehuru omnigare, an eljeft. Sam- (ij Denna explication, eburu vll grundad, tor- de dock vara otilrackelig, i fall rotens ver- kan icke (kulle har fvara mot hvad Herr BUCHHAVB upgifrit. ) "' ( Samling af Ron och uptdkter etc. Af denna intereffanta Gotlieborgfka Jour- nal innehaller Februarii Manads Haft (Sc om Jan, Manads p. 63.) foljande amnen i var vag: I. Slut af dremnnet ofvcr Arch v. LIN- Ne. 2. Om Luft'Syra (Fortfatt. af SIGAUD DE LA FONDS afhandl.) 3, Refer if ning pa en Luft- Eleffirometer , af TIB. CAVALLO. 4. Ele&rijke forfuk med Barometer-R6r , af den famme. 5 FSrfok, at medal ft ehffirmtet upvdcka djur, font blijvit qvafde af kol-os^ af NICOLAS. 6. Om en befynnerlig metaftafis laffea, af BERTHELOT* 7. Om en tyckelig opersrad medfodd obturatio re- ti. Pa en detta haftet bifogad Tab. i vifa fig. i. 2, 3* 4. Hr. SIGAUD DE LA FONDS och &g- 5 & & ^ r TIB. CAVALLOS nyttjade inftru- menter, fom uti deras Aftiandlingar belkrifvas. fraderkken och de mdft gangbare fjukdomar , ob- J'erv erode i Stockholm Jidft I edne Februar. mdn. d. i Febr. 6 gr. kalt, klart,, lugnt. 2 - r - morgonen mulct, 7 gr. kalt, Barom* 25, 25. klarnade ater aft. 6 gr. kalt. 3 - - - morg. II gr. kalt, klart, Baroni. 25, 68 midci. 6 gr. kalt, lugnt 4 - - - muler med fno och urvader, midd* 4 gr. kalt. g - - - half-klart, u gn kalt, Barom. 25, 52. midd, 8 gr. aft. ix gr. kalt. 6 r f m ) "* ( m ct 6 - - - morg. klart, 14 gr. kalt, Barora. 2 5 > 55 fe.dan. 10 gr. kalt. 7 - - - morg. 10 gr. kalt, klart, Barom, 25, 56. midd. g gr. kalr. g morg. 10 gr. kalt, lugnt, dimba, Barom. 25, 70. fno, 2 gr. kalt* p morg. mulet, 3. gr. kalt, Barora, 25, 39. midd. gr. blidt. 10 - - - mulet 2 til 3 gr. blidt, Barom. 25,10* 11 - mulet 2 gr. blidt, 3 gr. blidt. 12 - - - morg. mulet i gr, blidt, Barom. 25, 26. duggragn. afr. kla. 3 gr. blidt. 13 - - - morg 2 gr. blidt, mulet, F*irom. 25, 06. eft. m. fnoblandadt ragn. 14 - - - morg. mulet, 2 gr. blidt, Barom. 24, 40. aftonen klarnade. 15 - - - morg. mSft klart , i gr. kalt. Barom. 24,79. mid. I gr. blidt , aft. 2 gr. kalt. 1 6 - - - morg. klart. 7 gr. kalt, Barom. 25, 10. midd. 2, gr. kalt lugnt. j^ . . - morg. klart^ lugnt, 7 gr. kalt, Barom. 25 , 30. mid. 2 gr. kalt aft, 5 gr. kalt. !g -w - . mulet, fno, morg. 7 gr. kalt, midd. 3 gr. kalt. 13 - - - morg. mulet 6 gr. kalt. Barom. 25, 45. midd. 5 gr. kalt, fno. ao - - - morg. halfklart, 9 gr. kalt, Barom. 25, 79* fedan 6 gr. kalt* fti - - morg. mulet 3 gr. kalt, Barom. 26, 10. fedan 2 gr. kalt. 33 - - - more, mulet, 7 gr. kalt; B*rom. 25, 73. O ) 223 ( O 73. fedan 4 gr. kalt, fnogade hek eftermiddagcn. 23 - - morg. rnulet, 4 gr, kalt, litet fn&. Barom. 25, 30. 24 - - - morg. mulet, 8 gr. kalt, Barom, 25, 2,6. 25 - - - Mart, morg. 16. midd. 8 aft. 13 gr. kalt, lugnt. 26 - - morg. mulct, 8 gr. kalt, Barom. 25, co fedan 4 gr. kalt, fno, 27 - - - morg. mulet, dimba, 2 gr. kalt* Barom* 24, 97. fno 2 gr. blidt, 28 * - morg.mulet, lugnt, Termom. pi fryspunft. Barom. 25, 13, om mid- dagen 4 gr. blidt. I hanfeende tiP f jukdomar har det maft forhallit fig lika fom i Januar. manad (p. 126), utom det, at nagr-a fa barn haft St ryp -fjukan och afven d5r af haftigt dodt, famt, mot flu- tet af manaden , Flufs-hals-fjuka borjat blifva tammeligen gSng,fe, och ibland fordrat aderlat- ningar eller Iglar. Nyhtter. Hcrr JOH. ADAM HOFFMAN, Prof. Med. i Herborn , afled d. 7 fifth Januar. uti en al- der af 73 ar och 8 Manadet*. Han blef Med, Doft. 1740 och difputerade ds Viribus Corti- sif Ptruviani uti Heidelberg, bvarifran hari . 1743 blef kallad til Erlangen lfom en- bland de f6r(ta offentelige Larare i Lakare-konften , och 1747 komhan, uti den afledne Prof. PHIL. MAX. DILTHEY'S Mile til Herborn, hvarifran han 1749 gjorde en lard refa til Holland, hvar- eft han ingick en nara och. fe dan ftandigt bi- behalien vanfkap med HIER. GAUBIUS och JAC. SCHULTENS, gjorde % nytta %( Bibliotheken och BotaniJfke Tragardarne i Leiden och Amfter- dam, och tog med fig fron af frammande vax- ter, afven fom han fedan ftandigt fick fadane fron fig tildnde fran WILH. STOYE i America, och f jelf updrog i fin tragard* Han var ofver hufvud en ftor alfkare af Natural - Hiftorieti och har lemnat efter fig et ikont Natural-Ca- binet. f Uti Konigsberg har Med. Doft. och Hof- Apothekaren HA GEN blifvit Profeffor Medici- nee Extraordinarius. Herr Direteurcn och Bokhandlaren FYR- BERG, fom har fin Bok-Lada uti hufet N^ 130 pa ftora Nygatan, har nu latit trycka en Ca- talogue Gener aides Uures Francois , quife trou- vent chez tui, och lofvar fnart en lika fa full- fiindig Catalog pa Tyfka, Latinflca, Italienflca, Engelfka och Hollandika Backer, fom ock hos honom ar forrad pa> uti allehanda Vetenfka- per, Sfven dem> fom intereffera Likare ocb Naturforfere, B ) 225 ( EX Vermifchte Chirnrgifche fchriften , heramgegt* bm von yOH. L. SCHMUCKER, Kdnigl. Preuf. erflen General-Chirurg. etc. 2 Band. Berlin imd Jletin /77^ 3^Jid. och 2 Band, ibid 777^ 302 fid. #:o. B%ge med kopparftick. Denna famling af Ron och uti Praftifke Chirurgien; ar ganfka lasvkdig, och fkal man ej forgata at har begagna fig; daraf. Til en borjan vil man utur / Sand.. p. 22$ anfora: Tvdnne, genom halt vattns ut- v dries bruk> hjckeligen helade Ledfdrnader (vul- nera articulationum}; meddelads of Hr. Rcgp~ ments Chirurgus HORN. En mufqveterare fkadade fit vSnftra knS, med en hvais trad-krok; farct geek nara til knSfkalen pa vanfhra fidan, fnedt nedifran up- at, genom ligamentqm Capfulare, in i fjelfva ledhalan; brafken, hvarmed indarne af de ar- ticulerande benen voroofverdragne, var Sfven flcadid och ledvattnet utflot mycket, Hr. HORN lagtde at patientcn fick ligga ftilla, forenade farets kanter med haftplafter, lade en tunn Comprefs dlr ofver och faftade alt med en circulaire-binda , ofver hela knaet lades mang- dubble linnelappar doppade i kalt vattn, hvil- ka omfades fa mart kylan forgeck. Patienten opnades ader och tog nitrofa, alt i affikt at hindra inflammation, fom harvLd r det for- nemfta hindret for llkningen; darfore fortfors . P " bt- o ) 226 ( 13 bade natt och dag med kalla omflagen. For- fla dagen utflot mycket ledvattn, dock min- fkades det efter hand. Pa 8 : de dagen borjade {aret vid b&gge andar lakas , och det ut.flytan- de ledvattnet minfkas. Man fortfor med kal- la omflagen tils det var aldeles heladt. Patien- ten matte ligga pa ryggen och r5tt utftracka det {arade benet. Pa 4:de veckan var det lakt, och, mom h&ftplafter ochkalt yattn, var alde- les intet nyttjat, ej eller har nagon inflamma- tion vifat fig. En liten tid efter Mkningen kSndes nagon ftyfhet i knaet, men den forgeck fnart aldeles, fa at pacienten ater kuade for- ritta fin tjenft fom tilforene. En annan foldat ftack et langt, hvaft och fpetfigt glasdycke, vid den inre fotknolen, in- uti fotleden, fa djupt, at han mafle med magt draga det ut igen. Da han blifvit ford til La- zarettet och foten aftvattad, figs et far af nier an 2 fingers bredd, och da fingret daruti infor- des, kande man at det geek in i articulation och at brafken pa ftora benpipan afven var iflcuren. Hr. H. nyttjade endaft kalt.vattn til omdag , aldeles fom i foregaende handelfe. In- gen inflammation infant fig, ehuru farets he- lande geek nagot langfammare Sn i f6rra Ca- fus. Efter lakningen beholt han en tid nagon fmartfam fpanning i farade leden , hviiken lik^ vai federmera forfvann, la at han fnajt atar kunde gora tjenft. n 13 ) **7 ( En underofficer fkadade vid famma tid fin fotled med fpetfen af en hvafs flcomakar-knif, och blef Sfven botad genom omflag af kalt vattn. Det ar bekant hvad fkurne 0r i lederne, i fynnerhet i knSet, pllga hafva for farlige och befvarlige foljder, och Hr. HORN Ir ofver- tygad at vid fadane tilf&llen fkola omflag af kale vartn utiitta mer an nagre andra faker. Uti 2 Bandet p. 13^ lafes foljande Anmdrk- ning ofver dderlfitnings mifsbruk vid hdftige marcher , famt i het och qvaf vdderlek. Det ar en fordlrfvelig vana, at vid for- ccrade marcher i hett och qvaft vader, ader- lata de Soldater, fom af moda och fvett un- der fine f^lt-bordor forfmSkta och nedtryckas; och andock ar denna fkadeliga fedvana fa all- mant antagen , at man darom ofta utaf de be- falhafvande anbefalles. Auftor hoppas faledes, at de fa anmSrkningar och handelfcr> hvilka ban , ofver denna i fanning betydande omftan- dighet, forfattat, ej utan nytta ikola lafas. Den foldat, fom vid het och qvaf vlder- lek hSftigt marcherar, kftad med fina Mt-fa- ker, och f6rn6ter alia fina krafter genom en beftandig fvett i 8 til 10 timar, fi at alia def klSder blifvit genomblotta, bar utan tvifvel fnarare brift 5n ofverflod pa blod; detta gSl- ler Sfven, om man ock villq enligit Theorien P Z an- & ) "8 ( O tntaga , at , for den beftandige varman , bloden i de yttre r6ren vore utvidgad; emedan Phy- fiologien vifar at all fvett ej -lr annat Sn blod uplofd til ferum. Da Konungen af Preufen i fSlt-taget 1760 gjorde med Armeen en haftig marche, had* Auftor tilfalle at ofver detta tiftand g6ra at- ikillige anm^rkningar. De 2*ne dagar fom mar* chen paftod voro ganfka varme och vadret al- deles lugnt. Armeen upbrot bittida oni mor- goncn, och mot middagen borjade foldaterne itupa af matthet, hvilket fkedde 5nnu mera eftcrmiddagen, tils Armeen anteligen mot af- toncn kom i fitt ftand-qvarter. Som Anftor da befant fig vid efter-tropparne , fag han man- ga.^t' deflii utmattAde.- En del hade en blek-rod aniiktcs farg, andra voro aldeles bleke, ogo- nen voro flinna och roften ganfka matt? fom- lige lago fafom litloie utan all andedragt och putfen var knapt kanbarj manga ralade, och af dcm dogo de flaftc ; nagre ropade at alt fyn- tes gront for dcras ogon ; andra hade haftige convulfioner och rorelier af fallande-fot, hvil- ka dogo gcmenligen ftraxt. De fl^fte af de f juknade och dode voro ungt folk. Har fpa- radc man ej eller aderlatning; ftraxt da opnin- gcn gjordes fprutade blodet i ftor baga, men afftadnadc ganfka fnart, och rann fedan blott clroppvis ur idem; hos mSnga var hjertats och jnilsadrorncs kraft fa forminflcad, at bloden, du adcrn opnades, afven endaft flot ckoppvis. Pul- O ) 22 9 ( O fen var hos de fl&fla ganflca litcn haftig och , ' hos manga, fa lag, at den knapt kandcs, til tecken, at hjertat och pulsadrornc af brift pa lifsandar voro pa det hugfta forfvagade. Man- ga klagade ock ofvcr en i'martiani vark i det innerfta pa lirpipornc, likibm margen blifvit fonderfliten. (Hos djur fom i hctt vSder blifvit jagade, och i fynnerhet hos haftar fom blifvit ridne til dods, bar man funnit rcn blod i de ihali- gc benen, famt margen fmSlt). De fom ader- latos, dogo gcmenligen. Man har utrSknat at vid denna marche omkommo pi detta fatt, 300 foldater; men Aulor kan ej utgifva na- got fSkert dilrom. Utan tvifvel aro de afven raknade , fom, ibrift af vagnar, ej kunde med- furas, och falcdes folio i den ficnteliga Ge- neral LASCI'S bander, fom forfoljde dem. Ko- nungen utgaf ftraxt de ordres at alia vagnar fom funnos daromkring ikulle famlas, for at fortfkafFa de utmattade foldaterne; men for myckenhetens ikull hunno de dock ej til. Vid den Grenadier-Bataillon fom Auftor var, do- go ej flera n 2:ne. Alia de fom kommo under defs hinder fkjottes pa f&ljande f5tt: Fodt borttogos kla- der och bordor, hals-duken bortikaffades, och, om tilfalle gafs, lades de med broftet och hufvudct nagot hogre, pa et fkuggrikt ftalle cller >under na at vafe foldater fylde fine falt-flafkor med 5t- tika i ftallet f6r branvin. Da defle fjuke fa- ledes fkjottes , kommo de fig fore fortare el- ler langfammare, alt efter fom de voro mer eller mindre kraftlo'e. Hos manga forekom- mos defla anftoter, da de fom fyntes mycket qv^fde och gingo med ftyfva leder tillatos g& utur marchen och hvila, fani.t blefvo med fyr- lige drycker upfriflcade. Om detta foregaende forhallnnde ej vafr tilrackeligit , utan patienten andock lag finnes- 16s eller hade Convulfioner och fallandefot- like anftoter, fa matte de ik;jotas fitfom vid flag (Apoplexia) ; ty utan tvifvel beftod da or- faken diruti, at ferum til nagon myckenhet utgutit fig i hjern-hilorne , och genom fin tryck- ming upvSkt fymptomeroe. Men fom i f51t-tig, Vid ) 2 3t C vid fadane marcher, i fynnerhet da en fiente- lig Tropp foljer nSra efter, deiTa elSndige/ menniikjor cj kunna, for brift pa vagnar , med- foras, fa bfifva mange cr off :r for doden, hvil- ka el j eft kunnat blifva fralfte. I borjan pa kri- get ar 1756 hade Auctor en fadan patient un- der defs vard, Com lag aldeles (innes-los och utan all kanfla , och kom fig forft fore pa an- dra dagen med haftig yr/la; dock blef han S'.dje dagen genom tjenlige medel til halfan SterftSld, Af detta forut omtalte, tror Auftor kunna bevifas , at alia defla tilf^llen hlrflyta, dels af lifskrafternes uttomning, dels af brift pablod, fom fororfakas af det myckna fvettande, el- ler ockfa af blodvattns utgjutande i hjernans ha- lor , hvilken &r den farligafte orfaken. Han fin- ner det Sfven ofverflodigt at uttryckeligare be- vifa, det aderUtning vid alia deffa tilfillen Sr hogft fkadeljg. Auftor tillagger nagre anm5rkningar om dem fom kylt iig, hvaraf ofta doden fororfa- kas, pi et fitt fom 5r tvjrt emot det nyfs omtalte. Vid vinter-Campagnen 1761 forlorade Her- tigelige Wiartembergfke Corpfen mycket folk vid Colbcrg, och i fynnerhet tromade mange under marchen den 12 December, efter fkant- fens Srofring vid Schieviele, for den ftranga kolden och Nordanvadret, och emedande, for da varande omftlndigheter , ej kunde medforas, P 4 fa a ) =32 c a fa mafte dc utan all hjelp fryfa fig til Den haitige kolden gjorde at blodet i Extrc- initetern likfom ftdnade , den ftockade fig kring hjertat och i de ftorre roren, och da bio- dets omlopp i de yttre ddarne forhindrades > drefs den i fa ftor mangd at hufvudet, at in- teligen flag och doden foljde* SI val vid den forra fom denna fenarc am*- ftSndigheten ar narmafte orfakcn til doden dert famma, ehuru de bidragande orfaker aro gan-, fka atfkilde; ty i forra fallet blir blodet a^ den ftarka hettan i blodvarm uploft, och af. defs forluft forfvagas hjcrtats och rorens lifs- krafter, och blod-vattnet utgjuter fig uti hjern- kamrarne , hvarifran det for karlens fvaghet ej kan tilbakaforas. I fcnare fallet ater itockar blodet fig i yttre delarne, och famlar fig kring hjertat; pulsadrorne fora aivcn iner blod rii hjernan an blodadrorne hinna aterfora, hvaraf doden nodvendigt^ om ej iivar hjelp kommer, mafte folja. Uti LABBe ROZIER'S Journal de P'hyjt- qve, Tom. XVI ^fntii 1780 p. 59 , fer man 2:ne hdndelfer fom bevifa den nytta valnot-ol- ja (oleum Nucis jnglandls) vijat vid Leiicomn ellerjlchkar pd ogonen* Den ena handelfen var en flicka fom vid 4 ars alder fadt koppornc , hvilka Mmnat ef- ter fig en flkk pa hvarje oga, fom aldeles iortogo fynen f Sex manader efter denna akom- mas 8 ) '33 C mas b6rjan, drop man nSgra droppar af val- not-olja uti ena ogat, holt tillammans ogon- f ocken och gnuggade dem fr.gta utanpa , for at udprida oljan ofver ytan af held ogat. Uti trenne ar har hon nyttjat dctu medel tidtals. Innom et ar borjade flacken klarna , fa ar hon kunde Itfkilja obje&erne; fedcrmera kundc hon vSgleda fig enfam, utratta do fyflor man vid hcnnes alder kan fordra, och fc ogat pa en fy-nal. Fa hogra ogat aterftar nu ej mer Sn en litcn hvit flack, fom Sr nagot ogcnomikinlig mot inre iidan midtpa Cornea ; och pa vanftra, ogat blott en lindrig hvithet vid nedre kanten af Cornea. Den andra h-Sndelfen var foljnnde: uti Oclo- ber 1777 kom et fruntimmer med fin 7 Irs gamle fon, fiin en Had i Spanien til Paris; detta barnet hade vid 3 manaders alder f6rlo- rat fynen pa hogra ogat, och da det var ct och | ar gamraalt fick det kopporne, fom gjorde denna gaffe aldeles blind, genom ct arr eller flSck fom betakte hela klara horn-hinnan pa vnnftra ogat. I detta tilftandet har ban for- blifvit blind i 6 ar. Vid ankomften til Pan6 Mmnadcs ban til en fnall Chirurgus, hvilken anVande retande pulver, Spanfka flugor etc. utan all forman ; tvartom den rodnad och varck i ogonen de forordikadc, gjorde at modren blef mifsnogd och barnet afflog alia jflags medel. De voro firdige at vlnda om hem, P 5 dl ) *34 ( da man f6rfakrade dcm, at genom lindrige medcl kunde fynen, atminilone pa ena ogat, atcrilallas. Nagot fimpelt ogon-vattn och for-* bader nyttjades da, for at lindra ophthalmkn, hvarpa kuren foretogs. Den ringa underrattelfc man kunde fa om orfaken m. m. til blindheten fom pa hogra ogat borjades vid 3 manaders alder, gjorde at for- fokcn endaft fkedde pa det vanltra, Cornea pa detta ogat var cj alienaft ogenomfkinlig, utan afven ganlka tjock och urftigande. I an- ledning af den Phyfifke kundfkapen , at opaca kroppar hafva mer eller mindre genomfkinlig- het alt efter defs tjocklck, fa at villa genom- fkinliga faker blifva nSftan ogenomfkinlige nar mnn fordubblar dem, (a beilot man at bortfkS- ra fa mycket af Cornea fom mojeligit var, f6r at gjora den genomfkinlig. Mr. PELLIER (Ocu- lift, hvars 2:ne foner for nagra ar fcdan be- fokte Sverige), blef tilkallad , flftade ogat och borrfkar 2 f jSrdedclar af Cornea? tjocklek. Bar- net klagade ej ofver nagon fveda och ingen blod viftc fig , man nyttjade endaft linne-com- prefTer i Rofenvattn fuktade, och pa 6:te dyg- net opnades ogat, da barnet fag dagen, kunde atikilja nycklar, fingrarne m. m. Som man Sf- ven vet at papper, pergament etc blirgenom- fkinligt af olja , och Cornea pa ogat bar myc- ken likhet med defla faker, ft vlntade man med ik^l kurens fullkomnandc utaf valn6ts-ol- k. Ds fin?o ifven en Bouteille dlraf med % ^ ) 2 35 ( O pa refan, och hafva genorrt bref fedan berSt- tat, at barncts fyn mycket r6rbartrats. Deffa lyckelige obfervationer gifva detta medel foretntdc for atfkilliga andra, fom dels iro fvare at fa, -dels ikadcligc eller onyuige at bruka. Utdrcur af et !>n>f fran Mr. L'ABBe HEM- MER, Profeffeur de. Phijfqve a Manhrim, a Mr. DELOR, Orn mitallcrs Elttffricitet. (dBBeROZIERSy&urn. Phijf. folii ngo. P- jo.} Jag tog en vl polerad meflings-fklfva (h\-arpa hornen afrundades) 2 och 4 turn i fyr- kanr, | linea tjock; pa 2:ne motfvarande fi- dor upvckos en lincas hoga kanter ; drunder faftloddes en ring, en och | turn i diameter och en rum hog, hvaruti med maftick eller harts 0ftadcs et fkaft af gront glas, 6 turn langt , fom ilutades med et tra"d-handtag, Med blgge mina bander fattades fkaftet af denna lilla machine, hallandcs fkifvan r5tt upat; en medhjelpare tog et filkesband uti bagge andarne, drog det hardt 3 a 4 ganger ofver platen, af hvilken det, for de upvekne fidorne, ej kunde halka; jag forde fedan denna fkifva til en liten ku- la, af kjSrnan pa Flader, ftor fom enSrt, han- gande pa en filkes-Snda, hvilken kula drogs och tilbakaftottes ftraxt ofver en half fot. Ef- ter flcra forfok har jag funnit: 1:0 At oni ban* bandct Sr nytt och rent, gjor ofta et cnda drag tilfylleft for at Eleclricera fktfvan. 2:0 da man med hanclen kommer mot fkifvan , ger den en ganfka tydelig gnifta, om bandct flera ganger guides fram och tilbaka. Efter defla lyckliga forfok med me- tail, trodde jag at af- ven andra Condu&eurer . fafom djur til exem- pel, Jara genom gnidning Eleftricera fig. I denna tanka ftalde jag mig pa en Eleftricitets* pall , ocri ftrok med min hand nagra ganger pa et katt-ikinn , at famma direftion fom haren lago, hvarefter jag forde handen at et ftycke metall, da en ftarck gnifta vifte] fig. Jag har Sfven latit forfardiga en ihalig Cylinder af tunn mefling, en fot lang., och 2 turn i dia- meter, val rund och polerad; vid ena andan fiftades et fkaft af glas; med denna Cylinder gneds et katt-fUinn utlagt pa et bord, hvaraf Cylinderns ele^lricitet blef ganfka ftark, fa at gniftrorne blefvo fa harde , at de af mine aho- rare, fom voro langft bort i en ftor fal, horde dem lika vll fom de nlrmafte. Sdllfkapets Handlingar I Dc n. Atilcillige llrde Svenflcar hafva redan 5r 1772 forenatfig, at i Lund inratta et Veten- fkaps-Samfund, famt tilkallat manga for Ve- tenikaper ochj Patriotisme kSnde ut!5nrangar Detta Samfund har blifvit kallat Phyfiographi- flca ) *37 ( flcaSSllikapet, qch har af fine Handlingars forfta del, utgifvir 3:ne ftyckcn. Det r.fta tryckti Stock- holm 3776; det 2:dra ianit federmera nu nyligen dvt i:djeJ?ycket,\*rQ afven mkomnc, tilfamnrans 2 1 R parr, in #:o maj. med 3 Tabeller. Detta Sall- fkaps fornamlhi furcmal ar val Oeconomicn och Natural-Hiftorien , men det emottager dock af- ven Bcikrifningar pa Kreaturs f jukdomars botan- de, iamt Chemiilca och Phyfilka underfokningar. Hr. Prcfef. RETZIUS Sr Sallfkapets Secreterarc, Det torde ej mifshaga at hx^r Mmna nagot ut- drag af de afhandlingar fom kunna anga den- na Tidnings amnen. Uti Kfta Jfyckct horer det mafta til Skan- flca Landt-bush511ningen, men p. 38- laTer man Miner alopifk Bejkrifning ofvcr Andr arums Alun- Skiffer-broit , af Hr. MALMSTROM. Alun brottet 2r belagit i en b-ackig och oj^mn, af hvit och rod fand iamt klapur beftaende jordman. 6f- ver fkiffern ligger merendels hvit och rod fand; pa et ftalle Icra; drunder ar et lager af 3 tit 6 qvarter Jord , blandad med fkifFer , iamt darunder rena fkiffern. Foljande carter fore- komma i denna fkifFer. 1:0 En fa kallad klip- pa, fom af 2 til 5 qvarters tjocklek ofverftry- kcr hela fSlten och beftar af en fjallig jam- bunden kalkften. 2:o Et lager affvartgra kalk- Iten, ftundom af 3 alnars m%tighct, hvilket har fkiffer fa val 6fver fom under fig. 3:0 Kies- bollar (Arfcnicnm Schifti lenticular is atri, Lin. Skdnjka, refa p+ 120) , fran en turns til 3 alnars dk- Q ) 2 38 ( O diameter, dels klotformige dels flatrunde, hvil- ka ligga fom kortlar i nkafte och renafte A- lun-fkiffern. De fma kiesbollar befta af en blekare eller morkare fvafvel-kics, men de {I5rre a-f jarnbunden kalk, eller af orften. 4:0 Kalkfpats-adror, merendeJs perpendicuhurt han- gande, underflundom horizontelt liggande, af hvilken fenare art den fa kallade ftralgipfen ir (Stirium gypfewn. Linn. Gijpfumftriatum Wal- ler ii. Gypfum fibrofum , Cronjlsdt , ehuru den ar en verkclig kalkfpat och borde heta Jlr&l* kalk.) Uti en -del differ finnes afriyck af infeftsr och muis lor. I bratret finnes afven en fa kal- lad rdga, fom beftar af fmMrnig pa borft ftaende alun-malm, och mot oftra andan for- indrar fig i hvirfvel-gang. Vattn framfilar pa at{killrge fallen i brat- tet , Sr j^rnhaltigt och fatter gul ochra fom du- gcr til olje-farg; pa et ftalle rinner et vattn fram fom af ftiilaftaende blir gront, och pa andra ftallen et grumligt hvitt vattn, fom Sr modren til kalk fpaten. En ottondels mil fran alunbrottet i foder ar en grabergsart med qvarts, fom efter forfok haller Silfver, men anvifnin- gen i dagen 5r ringa och mager. Pag. 42 Botanijka Obfervationer , af C. P. WEIGEL. I. Obf. angar Aconitum Lycoffionum, * hvilken VON LINNC bar 2:ne forandringar den Nordifte med bla och den Ty/ke cller Sveitzer- fk* Q ) 239 ( Q ^fl med guia blommor, men Hr, VON HALLER atfkiljer dem i 2:ne Species, farm figer dc:n fe- narc egenteligen vara de gamles Lijcoffionuid, emedan den ej , fom den bia, ar giftig. Stor- leken undantagen, ro de dock ganfka like, och komma bagge ofverens med den befkrif- nmg v. LINNC gifver pa Aconitum Lycocl Om de fkola blifva tilfammans under en art, kun- im de dSrfore namnas: Aconitum Lycoftonum "folits patmatis , trifi- dis, incijis, fubvillojis. a) Carukum-> cattle infirne obtusangulo> ramif ereffif. Habitat in Lapponia, Svecia, Nor- vegia , Imperio Ruthenico. &) Luteum, cault inferne acutangulo, ramif fatsntibus Habitat in Germania , Helvetia. 2 Obf. Lantana aculeata , foliis oppojltis i eanle acnlcato r-amofo , fpicis hcemispharicis , LINN. S. N. XII. T. II. p. 418. Greifsvaldfka Trlgarden har 2:ne tydeligent atfkilde varieteter af denna vSxt nemligen a) Lantana Mutabilis , Corollarum laciniis cre~ nulatis nch b) Lantana Coccinea Corolla- rum laciniis inteqerrimis , margine revolutis. 3 Obf. Melianthuf major och minor atfkil- jas vll tilrSckeligen genom bladf j&llen (Jlipula) men (a torde dock ej vara ofverflodigt at an- fara de ofrige k^nnemarken, hvarigenom de atfkiljas. Bigge hafva blommat ar 1774 un- der bar himmel i ktuka uti Greifsvalds trad- gard, minor i Maji och Juaii, major i Junii och J-- > *4o c Julii manadcr, Denis fkiljem&rkcn 5ro at Mi- nor har folia fubtus fubvillola/ Major omnino nuda, M'm. har petioli alati, ala integerrima, Major folia decurfive pinnata, ala petiolorum fupcrne (errata. Minor har ftipulie gemins, -diluqflbej iubulatae, fediles, Major folitariae, pe- tiolis adnato:, ovato- lanceolate, amplexicaules, vag-'mantes* Uri fllinor ar piftillum calyce bre- yius (ftaminibus duplo brevius ) , i Major dar- emor longius ((bminii)us longius). 4 Obf. Geranium Phtfinn LIN. har i S. N. XII blitvit ikildt i 2!ne fpecies; Jufcxm och Phcrum; derta fcnare beilcrifves har noga ; hvar- efter dcfs canister blir: Geranium caulc ereffo, pcdimculls foli tar Us a/terms opp ojit ifo His, peta- lis trifidh fnimudiilatis. 5' ObC Af de Chinefifka fron fom Hr. Pro. fcllor BERGIUS meddelar, har ar J7?4 en A- niaranthns upk.ommir, ibm hel och hallen ar murk iVartbrun ; den bcikrifvcs vrdare och liknar til utfeende Amaranth, tricolor ; men fkil- jes, emcdan den ej har mer an 2:ne fargor; tor- de faledes fa kallas Amaraiithus bicolor , Joliis- tiiridi , fiVu'o purpureoqve variegatis , glomeru- lis triandris axiilaribus fubrorundis, amplexi- caulibus, foliis lanceolato-ovatis purpureis coc- cineo variegatis. Defs fkiljetecken fran A. me- lancholicus omtalas afven. 6 Obf. Belkrifves en art Ccnchrus- ganfka noga , famt de kannem5rken*fom fkilja den fran dc ofriga af famma genus, denna Ir Ctmchrus cili- ) *4i c Marls LINN. Mant. *:a. p. 302, och befkrif- ves baft : C. caule ramofo , fpicis cylindncis pa- Mis, involucellis fetaceis > fubtriflorif , interiors lanato longiore ; den blommade i Greifsvald* Tradgard ' uti drifbanck fran Julii til Oaober manad. Tab. i. fig. i vifar afriming af dcn- na vaxt. 7. Obf. En ny Datura bar blommat ar 1774 i Greifsvalds Tradgard , utaf fron meddelte frSn Berlin* Den kan kallas Dat. inermis> pericctr* pils iiurmibiu ereffiisi caule herbaceo. Defs be* fkrifning och fkiljetecken afhandlas afven. Pag. 55. Retzia capenjls, et nytt 6rt-Jla%, fun- mt och bejkrifvit af C. P THUNBERG. Den- na vaxt iom befkrifves ganfka noga, horer til g-.te Claffen, i:a flocken, naft efter Theopbrafta.. Slagtets kannem-lrke Sr: fruktgjommet 2 rym- ligt, Blomman trind, marcket 2 klyft. Vaxer pi hogfta bSrgen emellan Hottentots Hollands kloof oeh Houthuk. Blommar i December och Januarii manader. Figuren fes T. i. fig* a. 2:a. ftyck. Pag. 6j. Anmdrkningar vid Sk&nts Mineral -Hi/tor ia , Forfta Jlycket; af AND* RETZIUS. At Skane bar i Slfta tider varit hafsbottn, Tynes Auftor myckct fannolikt> atminftone c ftor ' del diraf , famt det andra nas och oar. Jordmanen i Skane Ir hufvudfakeligen fvart- mylla, lera, fand och 6r. Brantorfs raaflarne Sro 5fven uttorkad^ f joar, Leran fora finnes i N 16 Q Ski- m ) 442 c Q Skane ar Blalera; Lerflcifter forckommer afven. Vid Roftanga i Onfio hSrad finnes eldfafr lera. Stenmarg ar funnen vid Fogelfang, nara Lund. Margel ar mindre allman i Skane. Kalk fin- nes dar omnigt i fynnerhet vid flafkegrafven cller Balsberget; hvilket kalk-berg endaft be- ftar af en oandelig mangd fkal-djur; Belemni- ter finnas afven mycket i detta barg. Pag. 704. Befkrifning ofuer tvdnne nya fpe- tes Diosmce frdn Caput Bonce fpei ; af L. MONTIN. Genom Hr. THUNBERGS och SPARKMANS up- tackter hafva atfl<:illige nya fpecies af Diosmoe genus blifvit uptakte. Hr, M. befkrifver och pa Tab. n. fig. i och 2. afteknar: Diosma odoratijfima foliis ovatis glanduiofb-crenatis , flo- ribus geminis axillaribus, neftariis petaladeis, famt Diosma coryfhbofa foliis ovato-lanceolatis > carnofis , integerrimis. Bada hafva aromarifk lukt , i fynnerhet den forra, hvarf6re den ifven fakerligen ager ni- gon Medicinfk nytta. Pag. 707. Montiniaoch Papiria , tvdnne mja vtr/Ictg frdn qoda hopps udden , bejkrifne af C. P. THUNBERG. Montinia. Mas, calyx qvadripartitus, Co- rolla tetrapetala. Foemina, calyx & corolla maris, ftyli duo, capfula bilocularis. Horer til Dioecia tetratidria efter Vifcum. Af denna ar endaft et fpec. under namn af Caryophyllacca befkrifvit. Pa- ) 43 ( e Papiria, Corolla, fupera fexficla, fllamenra limbo breviora. Hover til Hexandria Mono- gynia , n&ft efter Alfirtmcria. Af detta fligte uprikntt 3:ne fpec. neml. : 1:0 P. fpiratis 2:Q P. ci liar is och 3:0 P. villofa+. Pug. 7/2. Befertfofag, pa hvad fin , fan Aloes- bada uti Africa tilredt's ; jnfind af CARL PETER THUNBERG. Aloos-kada nyttjas rnycket i Medicin, och Sges pa vara Apothek af flera flag? fran It- ikillige oner. Den Africanfka frln -Cap tilredes filedes: F6r(t aflkares et blad, hvil:-;et Mgges pa blor- ta mnrkcn och nyrtjas til r^nna ; andra biader afikjaras och laggas med (lorandati inat dstra blad, I 6mi*e iidor, ernot hvararin'aa flera hvarf, at fafteri dryper af dem alia i underfta bladets kupighct. Eladcrna affkaras nagot fran ftammen och ge ej mera fafr om de fkaras i flere ftycken, an da de cndafl pS et Mile a- fk^ras. Pa detta (Stt 'af(kja:as och hopl%gas fiera hogar. En flaf kan ej tappa rner om dagen an en Cahbafs eller et litet ambar. In- gen prSlsning brukas. Sedan infoilferas faften i Eneelfka i t tor, tils den ej dryper af en trldfticka, doppas daruti. Under kokningen afifkummas den orenlig- het fom lagger % ofvanpa; men de filas in- tet. Af 3 delar faft fis en del ra Alees-kl- Q * ~* } e ) =44 ( m da. Da faften fadt behorig tjocklek, gjutes derj i tralldor at ftelna, Handelen med denna Aloe sir Hollanfka Oftindifka Compag. aldeles forbehallen. Bon- dcrna falja hvar mark i {laden Cap for 3 , 4 och ftuiidom for 2 Holl&nfke ftyfver. Aloes vaxten, fom ar allmSn i vara Bora- nifka Tradgardar, vSxer dar pa alia berg, of- ta til en mans hojd. Pag. 128 Anmdrkningar vid PuktSrnet (Ono- nis arvenff LINN.) af A. J. RETZIUS. VON LiNNe har i forfta uplagan af Flora Svecica anfort 2:ne arter af Ononis, den tag- gige och tagglofe; men efter en LOESEL'S, HALLER'S med fleras anmarkning, hafva deffa vSxter, i de nyare Botaniflca arbcten, blifvit af denna ftore Naturlarare forenade, emedan de pafta at denna vaxt forfta aret 5r taggtos, men x far de foijande aren taggar. MILLER och an- dra hafva likvSl anfedt dem fom 2:ne farfkilte Species. For at blifva forviflad huru hlrmed mande vara, har Hr. R. planterat i Tragar- dcn uti Lund, bade den fom hade taggar, famt den fom var dem forutan, bagge bibehollo fig vid fin art, fven da de af fron federmera updrogos; hvarefter anforas atflcillige andra kSnnemarken fom fkilja Ononit wrvtnft frao ffjnofa* $ St. p> 144. Sgrtttelft om tt Jlagt Seder fw- O ) 245 ( O lilt p(i granqviftar, inldmnad af JACOB VON ENGESTROM. Inter focker af naturcn fjelf alftnult Ir an- nu bekant, urom dct fom finnes i Neftarier- ne pa Impatiens Balfamina (K. Vet. Acad. H. ar I774)> och detta, fom blifvit tagit pa granqviftar i Upland, i borjan af Julii manad; det liknar aldeles focker, och fmakar fom ibc- .kermcd aggehvita blandadt. Det ar ej hard.ire Sn at man kan gnugga fonder det melbn a grarne. Uplofes i attika utan frafning, af- ven ganfka fnart i vattn. Tager fnart eld och brinner med laga och luckt fom focker. I en. fked ofver ljuslaga fmaltes det til CaramelL Det ar ej troligt at detta focker upkommit af tradet det fants nppaj ty inga tecken ha- de det til nagon kadaktighet, ej eller kunde det fran fafven h&rflyta. Af Bien kunde det cj eller vara famlat; men den fa kallade //o- nungsdaggen ar det likafte amne, hvaraf detta? focker torde hafva fin uprinnelfe. Det Ir lik- vSl nog fallfynt. Pag. 7/0. 2:nt arter af Snoripan* af LARS MONTIN. Deffa bSgge arter hade Hr. M. tilfalle at obfervera under defs refa. i Lulea lappmark ar 1749, och befkrifvas har ganfka noga, famt blifva fluteligen 2:ne farfkilte fpecies nem- ligcn: Q 3 a ) 7:0. Tetrao fajopus, pcdibus nudis fqva- jnatis calcaratis, tibiis pennatis, linea fuperciliari coccinea membrana concolore tefta. Lappis Rehufak. Habitat in alpibus & fyl* vis lapponicis. Denna ar ftorre, Mgger 13 til j 4 ig g . 2:0. Tetrao mitt us > pedibus tibiisqve lana- tis, Ijnea iuperciiiari coccinea nuda, cauda fimplici truncara. Lappis Keren. Habitat tan- tum in ipfis Alpibus Lippon/ Denna art cr mindre och Jaggcr g, hogit 10 agg. Pag* /5f. jtfnmdrkningar angucvde Jldgtet Gy~ rinus, af ADOLPH MODEeR. Gyrirws natater ar fran alfta tider bekantj men ALOROVANDUS redan kande ^nnu et annat fpecies fom han kallar viola aqvatica; det har dock federmera ater rakat i glomfka, fa at for ungefai^ 20 ar fedan vifte man af ingen mer in Gyrinus natator fom Hr. M. nu kallar Py* golampis. Sedermera feck Hr. SPENGLER Gyri- nus Americanus fran America; Hr. BANKS G f aufiralis fiin nya Hollands Hr, SPARRMAN har uptakt G. grojfus och formofus; och Hr. MoDECRijelf har i Stockholm s fkargard igenfun- liit garale ALDROVANDI ofvannamde G. viola aqvatica , famt fran China fatt en annan , fom han kalkr Oriental}*. Alia deffa 7 arter inde- las i 2:ne underdelningar &) ovales och jS) fubcylindrici , famt befkrifvas ganflca noga. Pag. m ) . 263. Thunbergia Cap en [is: Et nytt vdxt- Jlag frdn Africa; af ANDERS J. RET- ZIUS. Hr. C. P* THU>:BERG har meddelat Hr. R* dcnna v&xt, hvilken Au&or., honom oatfpord har befkrifver, for at kimna nSmna den ef- ter denna af lina refor och infikter allmant be- kante Landsman, iedan den ort Hr. MONTIN uri Kongl. Ver. Acad. Handl 1773 p. 288 > under namn af Thunbergia bcfkrifvita funnits hora til det flagte (om Gardenia kallas, tillika med den ort, Tom i famma Handlingar 1776 p. 65 finnes under namn af Rothmannia. Denna v^xt finnes vid Cap , blommar i No- vember och December manader. Horer til Di- dynamia angiofpermia, nail efter Cymbaria. Defs carafter ar: Capfula bilocularis. Corolla cawpannlata. Calyx 2 plex. interior miiltijjrirti- 1ns. Den bejfkrifves vidare til alia defs de- lar, och finnes afritad i naturlig ftorlek pa Tab. III. Pav. 166. Aitonia Capenfs, afC. P. THUN- BERG. Befkrifves och finnes afven afteknad pa III Tab. Den hor til Monadelphia 8 andria. Pag. /7 5* C 8 Vii yournetl de Medmne, Chirurgie, Pharma* tie etc. T> fj. Jan. i^Si a Paris, tifes parr. So foljande berdttclfer til Fatulte de Medec. de Paris. Frafs-febrar aro Innu de mad gangbare; til och mcd fma barn hafva daraf varit pla- gade. Alia Tidningar| intyga at dc varit. all- rnanne kring hela Europa. Man kan f-amla ct ftort antal Lakares obfervationer , hviika alia bevifa at de raifta fraffor varit annandags el- ler Tertianer. De hafva gemenligcn varit for- enade med andra oordningar i kroppen och forftoppningar i fynnerhet i mjalten. En of- verflodig, rutcn, fkarp och retande galle for- or^ikar de m-lfla tilfalligheter, fom attolja den- na feber. I allmanhet hafva de ej talt kina- barken, ntan man har merendels fadt fkjota dem med opnande faker, medelfalter, famt utfpadande, feberdampande och laxerande me- del. Manga if defla febrar hafva flutat fig med et rosaktigt utflag, hvilket hos en del fjuke, intagit fjelfva anfiktet. Barnfangs-fruntimer och de fom gifvk dia hafva ftundom varit angrepnc af en frifel- fe- ber, hvaruti utflaget viftc fig pS fjunde dagen fran den rysning, fom utmarker fjukdomens fc6rjan. Man har med forman nyttjat utfpa- dande drycker , vattn och faften af Borrago i anfenlig mangd. En barnfangshuftru bland dcffe> hvilken genom urins och afflagets for* ftopp- m ) 253 ( 8 ftoppning kom i ytterfta lifsfara, blef genora ct haitigt purgerande Lavement, fom aterftal- de defle evacuationer, ftilfad. Flufsfebrar, atfoljde af fvulne kortlar bak- om ordnen (hvilka cj betydde nagot farligt)., af rofen i anfiktet , af ogou-fjukor, Coliker, rodfot m. m. hafva afven vifat %. En qvinna vid den critifka aldern, fallen for ogon- fluflar, hade en betydelig fjukdom af detta flag; dels ogon-Lakarc lat henne laxcra , hvar- af inflammation pa ogonen ftraxt lade fig , men en ganlka hSfrig colik b6rjade i Mflet. Mr. DB L'EPINE blef tilkallad, och lindrade fymptomer- ne ftraxt medelft nyttjande af mjolkvafla och lindrande lavementer med vallmoge hufvuden uti. Man liar afven obferverat haftig hufvud- vark, raferie och dodande flag, (dock afven ftun- dom boteligt och atfoljdt med lamhet). Bland de fardeles anmarkningar, fom blifvit inflcicka- de, anfores M. GILBERT'S dod, fororfakad a en nyckel fom faftnat i borjan af matftrupen; ban har nedfvalgdt den uti Phrenitifk yrfla, och churu en x Chirurgus , pi Patientens berittelfe, noga efterfokte den uti fvalget , fans han dock cj forr in efter defs dod i kroppem Mr. HALLOT har upvifat en ftor mycken- het af gallftenar, af en klar och polerad gul farg , bortgagne vid flutet af en gall-colik. De yoro fran et hirs-gryns til en liten Sus ftorlek. Mr, >fig Eon bar Sfvcolcdet iafcickat en fplf- ) 2 54 c fplitra med ganfka ftickande ojamnheter, fun- nen vid opningen af gallgangen (Duhjs choli- docus). Den f juke bar haft ganfka manga och f6rvirrade fjukdomar; den fornamfta bar va- rit gulfoten. Mr. MAIAULT har gifvit hidorien om mar- ftrupens fdrlamning (paralyfis), hvilken ban flere ganger obferverat och fkjott. Han ra~ der at lata patienten roka (utan tvifvel robak) tils ban krakes, och gifva honom lavemenrer, hvaruti flas fpiritueufa vattn, fafom melifs-eller ungerfkt-vatrn. Sluteligen hafva atikillige rjenftgjorande Lakare vid L'Hotel-Dieu talat om en befynnerlig fjiikdom bos barnfangs-hu- ftrur; men den artikeln fkal framdeles iarfkilc omtalas. Kongl. Fravjka Vetenfkaps Academitn har lit- fait foljaiids Frdga. Gifva s det flera flags lymphatijka ror , fd- fom man hallit fore? Hvareft taga de Jin bor~ jan och huareft fiutas de? Finnas de. pa alia [ftdllen af kroppen? Hum dro deffa ror beftaf- fade uti de JIags hjortlar fom Conglobate kaU las? och dnteligen: hvad vdg taga de fynbarafte Jlammar af deffa ror? Forenamde fragor 5ro de jfornamfte punfter, hvarom Kongl. Academien vantar uplysning. Men inter annat an flkre fafta antagas. Ron pa krcaturs-kroppar kunna ftundom fom m ) 255 c s fom hjelperedor tilliras, men made hamta fin (tod och ityrk.i a dem man pa rncnni/ko-krop- par auftaltj och fom delarncs befkaffenhet, vid ct fjukligit tlliHnd, ofta ej Sr fa enligit med naruren; fa fkola de krop^ar hvarpa defse rors bc/kaffenher underf6kas, vara i det m^ft fri- ika tilftand fom mojeligit ar, Svaren fkoli infkickas innan d. i Januarii 1782 med divi- fe och namner forfegladt. Vid Paik famma ar dommcs om beloning, fom ar utfatt til 1500 JLivres, Alia utl^ndrtce llrde-oph de Franfke, fom ej aro Kongl. Aeademiens Ledaiuoter, kunna tifla harom. Aftiandlingarne fkrifvas pa Latin eller Fran- fyflca. Auftorerne anmodas at noga beratta huru och med hvad flags inftrumsnter de up- t^kt deffa ror, famt nlmna de amnen, fom blifvit nyttjade til injeftion Da fa finnes no- digt b6ia afven ritningar atfolja afhandlingarne. (ROZIERS Journal de Phijfiqve F&r. p. La Facultede Medecive a Paris, har vid Defs fammankomft d. 28 fifth December utfatt fol- jande amne at afhandla innan detta ars flut: At upgifva de dt/ki/ligafags Covvu-lfioner , hvar- af barn ofta plazas, deras orfaker, kdnnetekn, utgdng och botande. r 200 Livres, Svareu infkic- m ) fcas til Mr. PHILIP, Doyen de la Faculte de Medcc. a Paris. Vid denna fammankomft uplafte Hr. Si~ GAULT en afhandling: om et fakert och fnart fitt at utan valdfamhet hjelpa bort placenta ef- ter forlofsningar. (Se L'Efprit des Journaiix Mars 2781 p* .Experiences nonvclles fur les propriete'f de tal- ka\i volatil fiuor; par Mr. MARTINET, Paris 1780. 40 pag. Denna lilla bok innehaller berattelfer om den nytta falmiac-Spiritus vifat i atfl^illige f juk- domar. Hr. M. bar harmed pa fig fjelf he- lat 2:ne brann-far, et at hett jarn och et af viftriol-fyra , fororfakade. Han har afven med detta medel botat en ganfka ilia artad Rodfot, mjolk-ftockningar, tandvark, raformar, rofen, kraftan, daningar af fvafvelaktige dunfter, con-" vulfivifkt flag och fjelfva Rabies, efter dels utfago, (RoziER*s Journal de Phyfiqve Julii 1780 p. ) 2 57 C Om rynchondrotomien el Seft. Symghyf. off. pu bis. (Fortf5tt. fran p. 203). Herr ProfefTor SIEBOLD i Wurtzberg ir den andra i ordningen, efter Hr. SIGAULT, Com forrattat Synchoridrotomien, och defs cafus ar markvardigare, Sn den SiGAUi/rfka. Uri bref til iin van Hr. Profef. RICHTER i Gottingen lemnar ban darom foljande underrattelfe (fc RIGHT. E'lhl. 4 B.p. jltf}: Huftrun, fom opc- rerades, hade, af rachitilke orfaker, fatt et trangt backen. Hon var nu g:de gangen fo- dande. Af dc 7 foregaende barnen hade et blifvit flyckevis tagit ifran henne, de ofrige 6 voro, eftei: fvart och Lingfamt forlofsnings- arbete, komne doda til verlden. N5r Hr. S. denna gangen kom til henne, hade vattnen redan 4 dagar forut bortgatt. Vid operatic- nen , fom da foretogs , fant ban mycken mo- da at, med en dark fcalpcll, til Mlften ge- nomfkara det tjocka af Symphyfis; den an- dra halften, fom var aldeles benaktig, nodga- des^han genomfaga med en litenfag, fom hade knapp pa andan (i). Hvarken blafan, urin- gangen eller clitoris blefvo fkadade. BJodnin- gen var obetydelig. Huftrun Idnde inga fmar- 7 R tor, __ _ _ (i) Pa inre fidan komrna Isbenen tamaiel.Vnara rilhopa, (a at fynchondrofis dem imelian ar nog tunn s och torde ialedes, vid Operation vara latt, at, genom vikning med inftrumen- tet It nigondera Cdan , rika pa benet. 8 ) *58 ( Q tor, wan da (agen rorde hudcn. Foftret lag ilia och forlofsningen fkeclde genom vlndning, fom var fvar, emedan Lifmodern, efter vatt- nens afgang 4 dagar forut, hade flarkt fam- mandragit fig omkring foftret. Attonde da- gen efter operation borjade urin flytta ur fa- ret och aldeles icke genom uringangen; icke eller nagon droppa genom et ror, fom man inforde. Men at likval icke blafan eller hen- nes hals lidit fkada under operation, var ty- deligt daraf, at denna urinens utflytning ge- nom farct, forft efter 8 dagar infant fig (2). Hr. S. anfag orfaken vara en inflammation i blashalfen elier uringangen, och at dar forme- rat fig en gangrenos fkorpa, och det af den anledning, at Isbenen och laren, efter opera- tionen, matte ganfka valdfamt bandas fran hvar- andra, hvarvid blashalfen och uringangen, u- tan tvifvel, blifvit mycket fplnde och uttSn- jade. Urinens onaturliga afgang genom fa- ret varade 3 veckor; da infattes et ror i urin- gangen, genom hvilket urinen merendels flot ut ; faret blef mindre ock fick battre utfeehde, Da^Hr. S. fkref detta, kunde den opere- rade, utan moda, ga omkring i rummet och be- (2) Detta bevifar cndaft, at uringangen eller blashalfen icke blifvit aldeles genomftucken; men deraf foljer cj, at ju nagon rifning kunnat h^nda af Ggen , fom kdan blifvit en orfak til inflammation, m, ni. a ) =59 c o beftiga trappor. Urinens afgang var naturlig och viljan underkaftad, utan tilhjelp af ror, Saret hade formmflcit fig til en liten fiftulos opning, ur hvilken ingen urin flot, om den fjuka, n5r hon ville lata vattnet, trykte den til med fngret; men i annor hindelfe, mark- tes nagra fa droppar dSrigenom' utfipra. Aldrig kldgnde pa^tienten ofver fm&rtor i blc- kenbenens bakrc foreningar. Nagra tamme- ligen flora benlkarfvor hade ur fymphyfis af- fondrat fig. Ingen binda blef anlagd otn- kring backenet, emedan Hr. S. i borjan ej kun- de gora det, for den fpanning och fvulnad, Com befants i underlifvct, och fedan troddc han det hvarken vara radeligt eller nodigt (3), Af Hr. SIGAULT utgafs ar 177?? i Paris: Difcours fur les wantages de la feftion de la fympmyfe. 2(5. fid. 8. En kort grundritning til et florre verk, fom Hr. S med forfta tan- R 2 ker (3) Hr. SIEB. hade atminftone tjent mig d5r- med, om han fagt, pa hvad fact Isbenen blef- vo ater forenade, utan binda; ty de foga fig icke otvungne tilfamman, fedan de en gang uti (ymphyfis blifvir /kilde, utan behalla dec millanrum af en turn, mer eller mindre, fom vid operarionen , fua fponte , upkotnmer > men kanfke detta millanrum, i Hr. SIEB. cafus, feda fylt fig med brafk? Sadant blefve at- minftone fordelaktigt vid nafta operation, cm den (kulle behofyas pa famma iubjel. ker gra allmant, och hvaruti ban noga am- nat 6e(krifva operations-fatter, handelferna, i hvilka operationen blifver nodvandig, och til- lika lemna underrattelfe om alia de cafUs , i hvilka den blifvit forfokt. Hr. S. hade f jelf redan 4 ganger forrattat operationen, och uti Provincerna af Frankrike var den g ganger verkftald, altid med god framgang; ty ehuru n (4) af dc 4, fom Hr. S. , och en af de 8, fom andre opererat, icke kommit med lif- vet igenom; fa kunna likval defle 2:ne olyc- kor ingalunda fSttas pa operationens rakning, cmedan de harrort af orfaker, fom med den ingen gemenfkap haft. Nu vore fynchon- dro- m (4) Dcnna var huitru VESPRE (Se Hr. Profef. TODES Bibl. 7 B. p. 455), 29 ar gammal, 30 turn hog, (faledes lika med et vanligt 3 ars gammalt barn,) af Engelfka fjukan myc- ket vanfkapelig, och hade aldrig kunnat ga utan kryckor, Hon blef likvSl gift och haf- vande. Lilla diamerern i backenets ofra dp- ring var 2 turn ; foftret bod fidan. Hr* S. i narvaro af atflcillige Lakare, forrattade o- peration, foftret vandes och man hade m6- da vid at fa f ram dels hufvud ; det lefde ock cj mer an J tima, och modren dog pa 5:te dygnet, ex inflammations & gongrcena parrium geniralium, fom man tilfkref anringcn tryck- ningen af foftrirs hufvud eller uteri ink lam - nirig -uii der trang4 back^ner. S3 3 . < S drotomlcn, efter Hr. SIGAULTS tanka, "bade i Fnuikrike och andrc Lander, (a ofta ffirfokt, at cj met ikulle behofvas, forat efter arfaren- hct kunna doma darom. Operations -fattet Sr korteligen detta: Qvinnan lagges (pa rygg) likfom nar vandring *i^:al forrartas elier Tan- gen appliccras ; man fpanner huden nagot och gcnomflcar den med en rak bifturi fran ofra kanten af Symphyfis til commidura fuperior kbiorum vulvje. Med denna fkarning iondrar man afvcn bandet, fom betacker och fafter framre fidan af fymphylis, hvilken ock da ftraxt genomflcSres. Ibland upkommer en blodning> iom gemenligen likval af fig f jelf uphorer. Bjuder barnet hufvudet, fa ofverlemnas nu forlofsningen ^t naturen (5) ; men i annor han- K_3 del- (5) HSr menas v51: hufvuder i riktig ftalning och med forbehall af goda vaVkar? i brift a hvilka, vSndning, Veftis eller Tangen torde forclras* fa framt man icke, fom Hr. CAMPER (p I 97) ^ an ^ ta huvudet med bagge hin- der och draga dec fram. Jag har, tiilika med Anatomiae ProfeflT. Hr Dotlor TINGSTADIUS och Profeft. Hr. Doft. HALLENKEPO, pa A- natomie-Salen barflades, velat eftergora Hr. CAMPERS forf6k ; men y til olycka , var dec doda foftrets hufvud liter och backenet pa qvinno-cadavert ftort, (a at det forra hut kunde paflcra genom det (ednare^ uran Syn- chondrotomicj men ncr vi en gang fitjenlige O ) 2 ^ ( re intereffantes etc. emot 9 Doftorer och 5 Chir- urgi uti ftaden Arras , fom forklarat den af honom och Hn LESCAPDE f&rrSttade feft. fym- phyf. for aldeles onodig (Examen des faits etc.), emedan de hos den opererade qvinnan (fom dog pa 4'.de dygnet, ehuru ej af operationens p-Sfolgder) funno lilla backenets mindre diame- jer, nar Isbenen voro hopfogade, hall a 2 tum IO linier, hvilket de ej anfago fafom nagon vanfkapnad. Men Hr. S. viiar tv^rtom, at det onekeligen var tn mifsbildning , nar den cliametern endaft hade 2 turn 10 linier, fom borde halla 5 tum, och at, i fadant fall, an- tingen den Cefarifke operationen, eller ock fynchondrotomien vore aldeles nodvandig; och foretradet, fom denna fednare borde hafva fram- for den forra, ville han afven ganfka val for- fvara. Jag borjar ratnu bli yr i hufvudet af de manga fynchondromitifke afhnndlingar och han- delfer, pa hvilka ar 1778 varit fruktbart, och tefarar., at det ej fkulle gi mina lafare battre, om jag ville anfora alt hvad i Journaler och farjfkilde ikrifter, fafom mig bekant, idenv^- gen hittils utkommit. Hvad jag redan anmarkt, Sr nog til den hiftorifkaf underrSttelfen om o- perationens forfta upkomft, och at ofverty- ga, det han icke allenaft intet ar farlig, utan Sfven ganfka nyttig och en valgSrning for mennifkjo-flagtet. En Auftor (Reflexions fur /a fe&ion de lafymphyfe des os pubif. Par M M. & ) a*? ( m flT. S. Mrd. & C/iir. de la montagne.} uti. Gazette Sahttaire, d. -] - 26 Febr . i-fl 8 * figcr: Qperctio Cafarea liar hunnit til fin futkomlig- hct , feffiio fymphyfeos dr i pi barndom: Dun jorra liar blifvit 2000 ganger avjlald^ och vid pafs /f g 'finger lyckcligen aflupit (8)- Den fen are dr en gang forrdttad, ochjlrax blifvit bekront med den GiiJkeHerafte iifgdnq (9); och man fkulle tjcka, at dcnna operation icke borde traffli for- R 5 kafta- ($) Dec matte vara en kunnig man denna Hr. S.. och (kada at han ej underr^ttar ols, hvar- ifran dels calculer aro tagne? Men alfvar- fame! Jag tviflar vll pa, at operat. Caefar. blif- vit 2000 ganger anftald, och at den ej mer Sn 15 ganger lyckeligen aflupit, det var et nog groft mifsrag at lagga for uplyft folks ogon. Hr. SIMON (Mem. de l; Ac, R. de Chir* 1\ I p. 623 f61j.) anforer 66 gan- ger, fom den lyckligen blifvit forrStta'd, Ut- om en qvlnna, bland defla, fom jag p. 139, i not. lagt 7 ganger (6 ganger 5r try ck- fel) undergltt denna operation, fa nimner Hr. SIM. 2:ne fom 6 ganger, en fom 5 ganger, 3:ne fom 3 ganger, 3!ne fom 2 ganger och 27, fom en gang hverdera, ge- nom Seftio Cacfarea blifvit lyckeligen forlofle. (9) Sa dfvermatton lyckelig var v51 icke. utgan- gen , at det ju med mcra fkal kan fagas om den forfta Caefarifka operationen. Se p. 193. i noten. O ) 2(55 ( O kaftare, fedan den bade affornuft och afaren- bet bar de bafta flcll pa fin fida j men icke dcfs mindre hafva at&illig-e, afven berpmde man, ftigit ut pa faltet for at beftrida fynchon- drotomiens nyrta. Bland defic vil jag namna: ARNH. BA.MPS, PIET (i), B. C. .FAUST, 'WILL. HUNTER och LEPPENTIN, fom alia med ftarka argumenter foka forfvaga denna opcranonens grunder, ocb aro, til en del, aTven icke fpar- iamme i fadanne uttryck, Com man, pa vart fprak, fkullc kalla ovett ; men fom likvSl Sr mindre fkymfligt for Hr. SIGAOLT ocb hela Medicinfka Faculteten, an om det vore fant, hvad en vifs Likare fkrifvit fran Paris, d 30 Jao. 1778* nl Hr. DoS. WILDERDING i Vicn (FAusT untcrfuchung des Wtrths der trennung der (i) Denne gar rSrt ilia at Hr. SIGAULT uti fina Reeflexions fur la Section an pubis etc ; Han hade, f jelf varir rilftades vid huftru SOUCHOTS forfta forlofsning och Sfven forrSrtadt den ge- nom vandning, -ia vida lyckligt, at foftret, fom var (tort, kom helt, ehuru ej lefvande fram, och lorn Hr* S< iogen ting nlmner d5rom, ia forebrar honom Hr. P. der, och tillika , at han fagt* 5 det de forfta 4 barncn blifvit maflakrerade, {om likvil ej vore (anr (Jag har icke funnit Hr. S. tala om nagot maflakrerande j och dSrfore p. 199. i noten (agt , at foftren kommit hela fram , ehuru rao do praeternaturali}. O ) 267 ( o dftr Schoosbeine. Gotha 777^ p. 70.) Han fSger: Jh/r har fidt och examiverat knjtru SOUCHOT, dfven fom fare andre och alia mina Colhgtg och Profeffores > hvilka cvhdlligt pa/la, at hon i all Jin Ufstid jar belt alia en incontinent'! a urines. De aliHfinuaJb'ijfernaJaga, at hon knnds gora al- ia Jin a fwi&fofwr och rvrelfer, fom for tit ; mtn dct ar alt falfht. Hon kan icbefd 4 minuter. Haraf far man en obchagtlig anlcdning at fruk- ta , det Hr. S. och Med. Facultctcn (irukit ofs om munncn med en ofanning, i hanfeende til hudru SOUCHOTS lyckeligvi ^torilalning; men be- vifiir likval ingcn ting mot openitionen, fom ickc ar farlig, nar den med nog varfamhet forrartas och patientcn efterat behorigen fkores. (Autlor har ej denna gangcn indlndt mer In detta; faledes *r man, emot dels lofte (p. 203; , vanta flutet framdeles.) Ndgre hinder , hvilka ligqa de tagne Medicinal* forfatfj/mgar i vdgen, of G. L. (Fortfltt- ning frin p. 217.) Om ytterligare de hinder betraktas, fom laggas de tagne Medicinal - forfattningar i v5- gen, fa forekommer et flags folk, hvilket al- drig kan vara nogdt med defle forfattningars tilburliga handhafvande, emedan de forbjudu det utofningen af defs fordlrfveliga konft; och laledes at fulgora (in oforlateliga vinnings lyft- nad, och oanftandiga lattja; altid ombcflitadt, ( a hum det mS kunna llgga hinder for dcffa for- fartningar i vagen. Det aro de bland Allmo- ge.n kringfarandc qvackfalvare, hvilka afven i iMderne, ja, i fjelfva htifvudftaden, icke aro fall- fynte* Deffe befta af Itfldlligt flags folk,, fa af inan-fom qvinno-kon. Och ehuruval fadane per- fcner, lyckligt vis, hos ofs icke Iro fa ofver- flodande, fom annorftades , elier drifta at (I uppenbarligen v*fa fig; aro de til afven tyrs {a rnycket mera farlige, fom de aro mera dalde^ och fi lange de icke med flit blifva efterlokte, och i fine fordarfvelige goromal hindrade, go^- ra de til en ftor del alia de forfattningar o- nyttige, fom landa til folkhopens okande och bevarande. Det ligger dem forft och i fynncrhet om hjertat, huru dc hos gcmene man och den en- faldiga hopen, matte pel alt f^tt forringa och med de fvartafte fargor afmala verkelige och rattikafFens Lakarcs fortjenfter och infigter; der- vid icke forgatande oftanamde forfattningar, dem de med mycken konft gora for allman- heten mifstankte. Hura beflallfamt voro icke Lonn-lakare och qvackfaivare fyffelfatte 1759 > da de 3:ne forfte Fattig-Medicorum fysflor in- rattades i Stockholm, at gora denna vackra inrattning mindre behagelig for dem, fom fig deraf egenteligen fkulle begagna, jag menar den enfaldiga och fawiga folkhopen, medelft utfpriddi rykten, at de barn,' fom njoto frje Me- m ) 269 ( o Mcdicamenrer, Ikulle vid timande d6dsfall, va- ra til Anatomicn forfallne? och huru troge voro icke defle fenare i anlcdning deraf , at vid den farliga koppfmittan 1760, foka hjelp hos dc tilrorordnadc Lakare, intils cu handelfe pa So- dcrmalm, derail hos en enda man 5 ftyckea barn, fom af koppor dogo, och pa en gang vordo begrafne, value Kongl. Slotts - Cancel- liets npmarklamhet, hvilket igcnom urfarda- de och a Prcdikftolarnc upl^fte Publicationer a gjorde et dylikt rykte til inter? hvarefter dc farrige nogfamt anmalte fig til undfaende af hjelp. Genom ia be(l forvifas (laden. Enar Kongl. Medicinal -ordningarne af ar 1^588, alagdt unge promoti Dofto-.es, innan de fa utofva fin Vetenikap i hufvudftaden , at up- *e bevis, det de redan i 6 ar praftiferat annor- ftades i Riket, eller aro under nagon aldre och mcra arfaren Lakares 'tilfyn och radgif- vande : huru kunna da obehorige perfoner, u- tan profning, utan infiktcr, utan arfarenhet grandad pa infikter, blott af en otilborlig och ISttjefull vinnings lyftnad, fa oforfynt fa van- ka omkring och bedraga den enfaidigare folk- hop en. (Fortf&ttning e*n annan gang.) Om fnjksrier i Ldkare-konjien. Bland andra larorika reflexioner , med hvil- ka Hr. Aflefforen Docl. G. LUND uti fin vac- kra och ftyckevis inforde afhandling om nci- grc hinder, hvilka. tigga de ta^ne Medicinal fvr- fattnivgar iv&gm, gjort Vcckoikriften for LI- kare 8 ) w ( m kare och Naturforfkare intereflant for det all- manna , bora afven dc raknas., fom anga Lakare- konftens utofning af obehorige perfoncr. Man tviflar ingalunda om den goda vcrkan, fom detta, i var uplyfta tid, lar hafva, ehuru med 'den ofvertygelfe, at, fa lange verlderi ftar , fko- la icke fufkare och fufkerfkor i Lakare-kon- ften fakna patienter, hviika med fullt fortro- ende ofvcrlemna fig i deras kur. Det lar ock icke blifva nagon fornuftig Lakares hopp, at kunna aftadkomma en allmln reformation i den delen: Vulgus vult decipt, och man far atno- jas med, at hafva varnat, hvarefter det blif- ver for deras egen rakning, fom handla dar- emot. Kunna excmpel verka forbattring> fa vill man har , efter hand , anforanagra, nyligen f6- rekomna, fom bevifa huru lojlige fufkare aro , huru val de blifva uptagne af en okunnig all- numhet och huru farligt d'et ar, at anfortro fig at dem. Foljande handelfe til en borjan: Uti fkrifvelfe til Kongl. Collegium Medi- cum, dat. \Vefterbottns Lands-Cancellie i U- mea d. 24 fidfci. Februar. berattar Hr. Gref- ven och Landshofdingen m. m. C. W. LEYON- STEDT, at Provincial-Medicus Hr. DoL GRYS- SELIUS uti Lulea ftad trSfFat en man vid namn GERHARD LORENTZSON SORLIKG, fom utgaf fig for Medicinac Candidas ochhade, la i ftaden, fom ) *73 ( fom naVmaft behigne Socknar borjat forelkrifvfc. medicamcntcr och bora f jukdomar. Safom feem. Dot. f.wn denim man man alia documenter, fom kunde legitimera dels perfon, fa anmal- tcs dct hos Magiftraten , och darifran genaft raporterades til Herr Gref. och Landshofdin 4 gen, hvarpa fedan de nodige anftalter verkftal- des, fom vidarc af fuljande documenter kan inhSmras : i:mo SORLINGS affdrdande til Ume&. Stadsbetjenten LARS BERGSTEDT varder hSr- medelft anbefald, at hlrifran ftaden bortfkafFa qvackfalvaren GERHARD LORENSSON SORLING til nirmafte Kronobetjente pi landet , fom ISra draga forforg , at bemalte SORLING blir med tiggare-fkjuts forfkad til VallofL Lands -Can- celliet i Umea , at derftSdes til anfvar ftallas, Lulea d. 2 Februar. 1781^ Pa Ambetets vlgnar NILS PETER BERGSTROM. I anlcdning af Hogv&lborne Hr. Grefvens, Hofmarfkalkens , Landshofdingens och Ridda- rens LEYONSTEDTS til mig ankomne hoggunftiga. ordres af d. 10 fidftl. Februar., varder for- berorde af Lulea Lofl. Magiftrat til mig fdr^ f^nde qvackfalvaren eller Apothekare-Gefallerx GERHARD SoRtino , h^rmedelft forpaflad , at med tiggare-fkjuts Krono-betjeate imdlaQ afforas til NS 18 Hogvallofl. Lands-Cancellie, Lulea d. 1 6 Februar. 1781. AND. OTTONIUS Exp editions* Fogde uti W- bottnt Ldns 3:dje Fogderie. 2:do Luted Socktns aflundan at fa SOR- TING til Jin Ldkare. HogvSlbprne Herr Grefve; och Landshof- dinge m. rri. Under/krefne Sockneman 5ga vail ftorfia foug i ^underdanighet prifa 6fverheten for en nldig anftalt af Forordnad Lekare , hvilka for det allmantia kallas Medici Doftor och Lands Fallfkjar, de ock i landet iro och af folcket cfter Forfattningarne arligen lonas : kunna ock pa Statfioner vSrckftalla Curer och befoka de fjuka font finrias fill vid allmari Lands vag medelft fnara Refor ; uti thetta: vidftrackta Lan Sr nogfamttill finriandes hvad deife Herrar Le- kare uti har inkomnei fmittofamma f jukdomar jned hinna i rattan tid gjora Folcket hjelp, fom ilia 5r , och ehuf u obegripeligit dett vara kan likvli varit fynbart, likafoni menniikjor i f jukdomar; uti brift af Medicamenter i forr tid gadt ur Nada tid en. 1637 Srs Kyrko-Lag -vittnar Hoga 6fver- hetens omforg redan varit at for fe land och folck med Sokne Apotheken; hvilka klockare forefta och innan de ladane fyflor finge til- ) ?5 ( tilltrada voro fkyldige bevis forete at kunrtt ratt opptia ader och rart utgjora forenamde vark: Var aller Nadigfte Konung GUSTAF Den IIL-dje bar i hogfta Nade iedt ftorfta angeli- geiihctcn haraf och derfore noggrant, icke 15n- ge iedan i Nader befalt alia Kyrko-Herdar i Konunga Riker at af Kyrkornes medel ifraa Aporheqven Reqver^ra nodvandige och for alia fjukdomar behortige Medicamenter, forn kal- l;ts Sockns-Apothek; Hvarjemte fa vail Paftor fom allmoge i hvar firi Socken fkulle iitfe en Forftandig man dett forefta fkulle , ockfa af A- potheket til de fjukas b.ehof utdela Medicarrten- ter> att egenteligeri for de famnia ej fafs na- gon betallning. Uriderfkrefne Socknemaa a egtie octi hvar fin Sockens V%nar aro i (a befkaffade om- fHndigheter foranlatne, i djupafte odmjukhet anhalld j Icke allenaft at Hefrar Paftorer i hvarji Socken utan geniajielfe ifrari hrar fin Kyrka ma blifva palagt utlerrina periningar til Medi- tamehters inkjop , utari ock at ofs i Kader for- unrias till defs foreftaende fa iom egen Lekare for vare Socknar fkydda och behalla ApQth- kare Gefalieri GERHARD LORENTZSON SORLIN^ fodd i Soderriiari-Land fom har a orteri nagoii tid fig iippehSilitj vift prof af forfarenhet i FalKkars infigt, at Leka all totelig invSrtes och utvartes fjukdomar; och fom mera varit! be- vift flera opera, Lekare hallit for betsnckligt lit Vidrora* S i Igenom nagons Recommendation har fidft berorde man medelft Magiftratens Hand-RSck- ning blifvit fom obehorig Lekare Fran ftaden Luhlea utford men af ofs tills vidare annam- jnat och derutinnan ftadens Herrar Handlande och 6frigit Borgerfkap mcd godt loford for vill hafva gjordt deth taga. En nadig Refolution afvacktas och-med djupafte vordnad framhardar Eder hoga nades Underdan odmjukafte tjenare JOHAN PEHRSSON i Pedcrfoti efter Fullmagt af Lukd Socken. Detta jemte 17 ft. bilagor, remitterades til Provincial-Medi(!us Herr. Doft. GRYSSELIUS, fom uti fit utlatande darofver ej annat kunde, In forklara Sorling for en qvackfalvare , hvil- ken borde anfes efter i6g6 ars medicinal- for- ordning; til ytterligare teftyrkande hvaraf hau uti aflkrifter bifogar: 3:0 En befiktnings-atteft. 4:0 Recepter. j:0 Forejkrift til medicamenternes bruk och regime, aitaf SORLING fdrfattade, och 6:0 Et bref fr&n Ajpothekaren TANCK. Befiktnings-atteiien lyder fihar : Underteknat at bonden HANS PARSson i Veftmarck figer fig blifvit flagen af : JONS ERS- SON i Veftmarck? i (kog och marck: anhal- Ur hOs mig om befiktning. Sa ar den vin- ftr* Q ) ftra fidan framfor armen g^itt emot broftct ftot- ter at dct: ofvra broftbcnen aro brackta Dito hufvudet finnes vara flagen ofver gaffan fom v41 kunnat fordra et dodande -flag a bada (I- dor -* fom harmed atefteras Lulea d. 24 No- vember. 1780. G. L:SON SORLING Medicine Candidat. & Chirurg. Milita & Aula (i) 4 Pecepterne, fom han elandigt fmort ihop och varre pa Latin fl^rifvit , vil man , til und- vikande af vidloftighet, bar utelamna, halft ingen annan kunde forfta dem, an Lakare, oeh: deffe fkulle vift icke af deras inncball vara mycket upbygde; at roga aro de ock otjenli- ge til. Man vil fordenfkull haldre infora SOR- LINGS Forejkrift til Medicament ernes bruk ock regime. Den lyder (a hlr: Man later hamta Ronbarck pa Latin kallad Cortex forborum til 3 a 4 fklp.| torckas och hackas fmatt fom Cardus tobak koka den lyckt ined 4 kannor vattn tils 3 kannor aterftar, i flutet pa kokningen lagges der til 8 lod vifte- riol pi latin J/iffierohtm Comune. fedan det klara affilas igenom en linne duk eller fevete. forvaras i boutelier i kallarcn. Hvaraf den Sj fju- (i) Denna librakade Latin; vil faga: Medicine Candidat famt FMt-ocb Hof-Chirvr^tts. Under et of Recepterne kalfcr han fig Med. Qand. eel) tit Studiofus o ) 278 ( m fjuka dricker alia inornar klockan 6: ett halft qvarter a:ne timar dar efter tages in pulvret: uri for mjolk. om den fjuka fqrmar art dric- ka vid fangtiden afven ett halft quarter ar ejt oradligit. IJnder medicarnenrs ayttjan.de fqr- bjudes myckcn hard och iFalt mat. Af berqr- dc Decockt 5r eji fkadligt at nyttja en manad dageUgen. Den fjuka i d^t hogfta taga (ig va- ta forfl tanka fed4n tala fl fpljer alt annat godt till. Alia aftnar tor den fjuka lats gnida fig med en yljen ftrumpa pa ryggen eller fa kai- Jad roon. Da detta Continuerar formodas rned fiuds tilfiyndelfe af na4 och hjelp. G. L:SON SORLING. Uti bref dat. Pitea 4 3O Jan. 1781 til Hr. Doftor GRYSSELIUS berattar Hr. Apothc- taren TANCK, at SORLING, under fit viihnde dar i ftaden dageligen varit drucken och defs- utom haft fel pa forftandet; men at Hr. Apo- thekaren likval, genom vagrande at utiemna medicamenter efter dels ordinationer, forekom-. mit flere lifsrafventyrande ni. m. Lafaren har formpdeligen , utan a : t drag^ pa munnen, anmarkt den befynneiiiga likftal- lighet uti tankar och fkrif-fatt, fom rakat in- traffa hos SORLING och defs proteftorer, och man vil til ytterligare vedermale af en ia noj- fam harmonie, annu har anfora et par af de lyfande Attefter, fom SORLING fatt ofver kurer. ) 279 ( o I. Emedan "Soldaten JACOB FRITSBOGE med fin k;1ra huftru ifran Lulea fockn och Skuta- niarks by i mit hus inkornmo, med tvenne line fjukligc o-ch allendige barn, hvilka hvar- ken med i lander hus Curer boras kunde eller annor mcdel, och de endaft och allenafti brift $eraf, fokte den har i fra-den viftande Leka-. ren, Aporhekajrc Gefrelle.n "fjerr GERHARD Lo- F.ENTSON SORLING, Jivilkcn i ' hela negden a man- ge n^ftan oborelige fjukdomar Lagdr; och han SORUNG defTe ofvannamde barn uri fleres afyn, befynnerligen legdr j Arr Fpraidrarne innom 14 dagar foro med fine barn fornogde hem igen, det varder af inig fafom deras hus vard, ho- nom SORLING for er fanfardigt beryg ISmnadc under Edelig forplikrelfe. Lulea d, 27 De- cember, 1780. O. P. COLLIN. Tull och Accis Jkrifvare* Art AporakareGiefTellen GERHARDT SORLING fom hos mig uppa kallelfe ifran Ranea at bo- ta min San JOHANNES; fom faftnad for tredje dags fkielfvofot, varit viftande och under defs hand varit Patient,, fom nu Gudi arat blifvit til halfan reflituerat, det varder uppa begaran har medelft till betyg meddelt, af (formodejigen) Lulea d f 10. Tanuan 1781. P, C. GOVJNIUS. S Un- Under d. 20 Martii 1781, bar Kongl. Coll. Med, befvarat Hoglofl. Landshofdinge-Ambe- tets ofvannamde (p. 272) bref och tilftyrkt Herr Grefven och Landshofd. m, m. at uti Cm risvarda nit fortfara, til. undanrodjandc af al- L fadane anledningar, fom pa nagot (Stt kunna v^ra ortens Innevanare fkadeliga och mot de^ ras halfas och lifs bevarande (tridandc; I ban- feende hvartil Kongl. . Coll. anhaller, det Hr. Grefven och Landsbofdlngen , m. m. taktes be- fria Lanct ifran de olykshandelfer, fom moje- ligen kunna befaras , i fall ofvanmirnde SOR- LING, fafom en til Mc'dtcinflca Vetenikapens utofvands aldeles ofkickelig perfon, fkulle vi- dare fa befatta fig mcd nagre kurers anflallan- de och Lakemedels forefkrifvande; hvilkct Coll, formodar lattaft kunna fofekommis , om SOR- LING forbjudes all utofning af Lakare-konften och befordras til det ftrafF Medicinal-ordnin- game i dylikt fall ftadga, dared han et fadant forbud vagade ofvertrada , m. m. Nog om SORLING; men, fafom horande til Imnet, vil man ifven har lata inflyta fuijande, under d. 9 Marti 178 1, infandt af Hr. Doft. D H. SQDERBERG i Efkilstuna : I anledning af det Herr Afledbr LUND i denna Veckofkrift anfordt om de hinder, fom mota Medicinal - forfatmingarna > torde jag fa anfora et par olyckelige cafus pa f jelfcureran- de och de fa kallade karringcurer: For nagra iagar fedan, da jag Horn hem fraa landet be- f ?t^ V & rottades mig, 'at en Smeds-pojke bar vid Tu- nafors , uppa en bonddrangs mradande , fmort fig med gron fipa och arfenik for ohyra , hvil- ket haft den vcrkan, at-hela kroppen fvulna- de och ban, efrer nagra dagars yra och vark^ fatte lifvet til. Likaledcs dog for tva ar fc- dan hel baftigt en ' bctjcnt pa Bruket af en frais-kur, fom en huftru har i ftadsn at ho-, nom tillagade: Jag fag honom paila up vid bordet friik och fund, och vifte cj ban hade fraffan, emcdan det var hans goda dag; atta dagar dercfter, da jag kom hem fran landet, var ban nyfs begrafven. Huftrun hade ko- kat ftarckt tilfammans branvin, ohl och kwm* min m. m. det ban drack ur pa en gang, da bon forf^krade, at ban antingen fkulle blifva promt frifk, eller crevera innom tva dygn : det fednare intrafFade accurat. .1 hoftas kalla- des jag pa landet at befiktiga en piga, fom, efter fvara krakningar, dodt pa tredje d^gnet: hon bcfants vid obduftion vara dod af Arfe- nik; men anocdoten dervid troddes vara den, at emedan hon var hafvande, inbillade hon % med Arfenik kunna bortdrifva foftret, hvilket berSttades tilforene hafva lyckats henne; men denna gangen vardt hon bedragen, och blef fit fofters bade mordedka och graf j antingen darfore at hon tagit for ftor dofis, eller at fo^ ftret, fom var i fjette manaden, fatl for fa ft. 6pningen uptakte ingen ting ovanhgt vid fa- danc tilfalUn. Fpftret vande hufvudet ned^ S 5 fom q 3 282 ( & fom var ganflca naturligt. Olycldigt ar at Ar? fenik, tvart emot Kongl. Forordningar, faljes liar ofver alt i K6pmans-bodarne. Samma kla- gan made jag gora emot Frafs-droppar, hvilka ock i Stockhojm forfaljas Lt hvem, fom halfc Utom de flere olyckelige cafus , jag derpa tilfd- rene, afyep 1776 fedt uti ~ fick jag nyligen en ratt obehagelig: En vifs man, ej langt ifran ftaden^ fick i hpftas tredjedags fraffaj hanbru- kade, efter mitt rad, digeftiver och praepare- ?*ades til kina , den han yai intet gerna villa ga pa, dock lofvade, pi mina fpreftlllningar , at bruka, men imedlertid blef h'^n af nagon annan radd, at bruka namde frafsdroppar , dem han forflcaffade fig, och brukade ehcr den fo- refkrift en hans yan, fom kopt dem^ medfindt. Ehuru han forfta dagen blef hemfk, Qch an- dra dagen fick colik, fa continuerade han dock tredje dagen > da plagorna , colik , vark i hela kroppen och en obe/krifvelig angflan , fa pina- de honom, at jag, fom pa kallelfe da kom dit, fann honom i omkeligafte belagenhet. Medelft et fnllt Emetico-laxans och d^reher hafverfop- pa med mjolk, kom han fig fmaningom fore, och flapp val harmed fraffan ; men fick henne nagon tid efteritigan, kvilket ofvertygade ho- nom at fraffan recidiverar fa val titan fom efr ter kinans bruk. (Mera framdeles i detta amne) Suar pel frag an : om mujket-JtbTer jinnat mo c o modern? nf Hr. WALTER. (Fortfattn, fran p. 2JC)) mcd lititjre anmdrkningar ijiotirnc^ f ,y. K. . Mr, W. paftar at dc ickc finnas, och dct af den grund , at ban ijelf aldrig kunnat ob- fervera dcm , ehuru ban diffekerat och injice- rat et (tort amal uteri, bade virginum, gra- yidarum ocb puerperarum. Han tror ock at de aldrig yarit af nagon r5ttelig?n uptakte, hvil- ket ban flnrar af anatomicorum myckna oiik- bcc i befkrifning pa defTe iibrcrs figur, fitus, direction ocb utfeendej ocb i fynnerbet dar- af, at den (lorfla myologiften , fom funnirs i vcrlden, . neml. ALBINUS, .ej med et enda ord Damner cm mufkel-fibrer i Lifmodern, da ban likval baft fa god lagenhet dartil uti fina ftor ra taflor ofvcr uterus grayidus. -^ Vidarc vil Hr. W. ex analogia beviia fin iats :. Hyarefi: na- turen, fager ban, vil utofva raycken ftyrka uti den djurifka kroppen, dar bar hon icke allenaft fatt flora mufklar, utan ock tillika fa- itat deni vid barda benen , pa det de ikulle bafva et fakert punftum fixum; men, fragar ban, hvar finnes nagot fadant for uteri fibra? mufculares (2)? och likval bar Lifmoder en (2) An da for fibrerne uti andra mufculi c:u-i, ocji i fynnerbet i hjertar, af hvars fyftole man, eniigt v. HALLERS utfago,4e:lt flora tyngder, tiJlika ired mennifkjo-kroppen lyfcas? at fortiga en blod-mas- fa af mer an 50 fklps. tyngd, fom inaft af hjer- |ats fainmandra|ninj tnSfte ffl'tdiifvas och da r rvid O} 284 ( f* ) -OT 1 v. 5&S fa fcrundransvard flyrka at fammandraga fig och utdrifva foftret eller nagon annan kropp jnnefluten i defs cavitet! - Ater gar Hr. W. til Anatornifka uptackandet af defie fibrer, och fager: om de verkeligen exiftera, fa borde di vara tydeligaft in utero virgineo , hvareft de bcfinna fig uti fin hogfta naturliga grad af con- traftion; ty juft i detta tilftand uptacker man Mttaft alia andra mufklars fibrer. Men alia obfervatorer komma dSrora ofverens, at man uti en uterus virgineus aldeles inga muflcel-fi- brer kan uptlcka; utan tvartom, at de, uti en hafvande qvinnas Lifmoder, aro ganfka tyde- lige, hvareft de likval befinna fig fom maft uttSnjade, och foljakteligen borde vara defto fvtrare at uptacka. Haraf flutar Hr. W. afven , at man mifstagit fig 'pi fibroe mufculares ute- ri, efter man trodt fig finna dem, icke i et tilftand, da alia andra mufklars fibrer aro ISt- taft fynlige, neml. ftatus fummae contraftionis j utan i et aldeles flridigt, neml. ftatus fummae cxtenfionis. Fran detta fkalet vander han fig til efFeSten : Uti en uterus virgineus , fia- ger han, r caviteten knapt 4 linier lang, och ftorfta bredden vid fundus 3 linier. Uti en uterus gravidus mifte denna lilla caviteten ej allenafl; ofvervinna motftandet of manga find vafa, utan ock , emot fin egen tyngd-lag, atef ftiga upfore til hjertat genoth venerne, fom icke wed nagcn faminandraguing underbjlpa defs fort- O ) fa utvidga fig, at et fofter om | alns 15ngd, med moderkaka och liquor amnii daruti kun- na rymmas; men hvcm finner icke, at fibrae mufculares uteri hSrigenom malte lida en 6f- ver a!t fornuft ftigande extenfion? hvarken hos djuren , och annn mindre hos mennifkan, fin- ner man nagot exempel pa mojeligheten haraf. Tvartom vet enhvar, at alb. mufklar i menni- fkans kropp, fafom elaflifke delar, endaft til en vifs grad kunna uttanjas; ofv.erfkrides den, fa brifta de fonder. LStom ofs ock medgif- va, f%er ban vidare, at Lifmoderns mufkel- fibrer, under 9 manaders groiTefle, iato fa fafe* ligen extendera iig, utan at brifta; fa matte at- minftone verkan blifva den, at fibrerne af en fa valdfam extenfion, fkulle forlora fia fam- mandragande kraft> antingen hel och hallen, eller ock i den man, at defs verkan blefve obetydelig; men nu vete vi af arfarenhet, at uterus har ftorfta ftyrkan at fammandraga fig vid forlofsnings tiden, juft da den ar fom mSft utfpand. Sluteligen tager ban afven af vafa uteri fkal emot fibrarum mulcularium varelfo uti uterus* DefTe vafa, fager hanj fom uti u- terus virgineus eller non gravidus aro ganflca fma oeh fina, blifva uti uterus gravidus ofan- teligen vidgade, hvarigenom fibrae mufculares nodvandigt ikulle blifva a klamde af defle va- fa , at de matte forlora hela fin ftyrka; en ef- fel, fom rojer fig i alia andra mufklar, nlr pagon ovajilig myckenhet blod fores til dem, fi } 286 fa at deras vafa blifva onaturligt iitfpande. Men nu finna vi tvartom , at uterus ar da ftar- kaft ocli. verkfammalt, nar dels vafa aro foin mad: utvidgade, nsmligcri vid forlofsnings-ti~ den. A alia deffe fkal flutar Hr. W. , at uti Lifmoder'n inga fibrce mufculares finnas, fom man hittils trodt, utan at defs flyrka ocli fammandragande kraft, maftc befta i andra de- lar, font kunna tj^na i ftallet for rnufkel fibrer, . och deffe delar, fager hari, arb Lifmoderns Ar- terice eller Puls-adror. Han aberopar fig den flora Naturforfkaren HALES experimenter (Hce- meftatiks. Loud. ^727), fom bevifa, at artererne med en otrotig ftyrka fortdrifvd vStflcorna; och fliitar daraf, at med ju flere och ftorre arterer en del ar upfyld> deftb likare blir den en mufkel 1 fina verknirigar. Haraf gor han da application pa uterus , faforri den del, hvil- ken af alia i mennifkans kropp, ir begifvad med de mafia arterer, och beftar utoin defs af en cellulofa admodum elaftka & flipata. *-. Hvar och en puls-ader ar fammanfatt af 3:nc hinnor: en cellulos, en mufculos och eh, in- nerft, riervos. Af den mufcuiofa hinnani foni, lika med alia mufkel-fibrer i har arterer > ve- ner och rierverj far puls-adern fen muflcels formogenhet. Sorri nu uterus ar likfom fam- manfatt af eri oandelig hop ramificationes ar- teriarunii hviika flingra fig ofver alt uti orm- lika krokningar, och for den fkull, ehurii ganika ianga, kunna inneflutas uci et litef furt rum (3); fa ar det afven fa godt, fom om oandeligen manga firm kraftcr vore innefattade inom en liten krets, hvilka blifva vcrkfamme, fa fnart de dar til fa den nodiga anledningen , och denna fkafFar conception uti uterus. Sa fnart den ar for fig gangen, fa blir., af det med uterus forbundna ovulurn, en retriing uti Lif- rnodern, hvarigenom en ftorre mangd vStfkor flyta til defs vafa, fom daraf utfpiinnas, fa at ds, hvilka in data virginitatis f. extra gravidita- tern, endaft forde ierum, blifva nu' 1 fylde med rod blod. De elafti/ke artererne utveklas ur fin krokuga gang och blifva mer ritlinige, det ar: mer efter langdenutflrakte. Den ela- ftiike cellulofa, fom omgifver artererne, mafte gifva togden. Af en fadari Lifmoderns fammanflttnirig 1 * gor nu Hr. W. den flutiatfen, at blott uteri puls-adrdr aro tihickelige, at, genom fin, con-, traftiqn, utpriifa foftret eller hagon anrian kropp iir Lifmodern. Han raifonerar fa har ( 52): Orri artererne icke allenaft aro ganfka elaflifke canaler, man ock i fynnerhet fadanej fom ega en vim miifcularerri , fa mafte de, under gros- fefTeri, fa lange lata utvidga fig af blod> tils deras fibra? mufcularesj af fadan utfpSnning til en vifs grad irriterade, blifva foranlatne at contrahera fig (4) , hvarigenorri de blifva kor- tare (3) MSnne ej det famma kan fa'gas om fibrae mufcu- lares uteri? (4) Hvarfore kan icke det ftmma fS vara gallande tare och trangre; ja fjel.fva den medatfgand* ccllulofa matte da hjelpa at befordra denna ar- tcrernes fammandragning, och falimda utdrifVa det i uterus befindteliga foflret, m. m. ; hvar- eftcr den elaftiflca cellulofa jemte de elaftifke och mufl-culoie Lifmoderns puls-adror, finna annu mindrc hinder och motftand uti iln fara- mandragning) i iynnerher, i'edan , genoni pla- centae loflande och at(killige flora arterers dar- af upkomna fonderrifning, bloden far fritt ut- lopp , och foljakteligen artererne haftigt kunna lammandragas och forkortas. Nar andteligen fa val celluloia fom artererne hnnnit til (in forra grad af contraction, och puls-adrorne a- tertagit fina forfta krokningar, fa ar alt i hvi- la, och Lifmodern blir, i hanfeende til fin itor- lek och inre rymd, ater forvandlad til en ute- jrus virgineus. Pa denna hypothefe bygger Hr. W. fcdan Viagra raifonnemens om orfakerna til ofrukt- iamhej: och j periodifke mifsfall eller partus praematuri. (Man hanfeende til fibrs mufculares uteri? eller hum kati Hr. W. tro, at mufkel-fibrerne uti artererne fkuile t31a en fa fofelig utfpanning, utan at brifta eller f5rlora fin kraft, da ban likval anfer det for en o- rimlighet uti Lif-moderns mufkel-fibrer? Hvar haf- va ock, uti artererne, mulkel-fibrerne fina punfta fixa pa harda ben, utom hvilka ban halier det for dar. aktigt at tro, det fibrcc mufculareji utwi kunna utofva eu ildan %ika? ) *89 ( (Man hoppas, at de Herrar, fom ex pro- feflb aro Anaromer och Phyfiologer, icke latt ofs ' forgafves vSnta fit omdome ofver denna Hr. WALTERS nya lira, fom troligen f6rtjenar deras attention. For min del Sr jag , fafom Ac- coucheur, glad, at Forlofsnings-konften ickc med mera ofakerhet utofvas, om ock frlgtn aldrig blefve afgjord.) J K. Om nuvarande fdtt at Jkota Bcirnfdngs-hitftrur ; af C. TRENDELENBURG. Alt ifran Hippocratis tid hafva Lakare an* fedt Barnfings-huftrur for fvara fjuka, fom for- drada en noga och granlaga fkotfel och kur> lika med deras , fom voro farligen farade. Sam- ma tanke har ock hos manga blifvit bibehal- len intil narvararide tid. Det flar vSl icke fel, at ju Lakare ofta haft anledning at fe fvara hSndelfer upkomma af Barnflngs-huftrurs flcot- fel efter denna Theoriej men i brift af tilfalle at anftSlla obfervationer efter en ftridig metho* de , eller af frugtan at nagon olyckelig utgang kunde forftora deras goda credit, hafva de dock ickc vagat, at uti enflcild pratik gora fullkoni- lig Sndring. Barnbords-hus hafva opnat ritta flltet for dem, at obehindrade, och efterhand, ^flagga alia gamla och fkadeliga fordomar, at fe nacurens verkningar och hvad den formar, famt darefter> genom manga och fornyade ron och fSrfok, profva hvad fom ar nyttigaft och N^ i T mift O ) 290 ( gg jnJft paflande for Earna-foderflcor och Earnings- huihrur, om bvilka fednare Mr egenteligen ar fraga. I Stockholm blef 1775 upp& Kongl. Majits allernadigfte forordnande och under Defs Col- Jegii Medici Direction, af da varande Arris Obitetr. Profefs. Hr. Doftor DAY, v. SCHUL- ZBNHEIM det fa kallade Publiqua Barnbords-Hu- Jet inrattadt (i), hvareft Medici, Chirurgi och Barnmorfke-Larlingar , under Profeilbrens och Adjunftens handledande, ej allenaft hafva der blfia tilfalle, at blifva ofvade i qvinnors for- lofande, utan afven at fa kunfkap om Barn- iangs -huftrurs fkotfel efter forlofsningarne. Man ma likval icke forfta detta fa, fom flcul- Ie nuvarande fattat fk6ra Barnfangs - qvtnnor, helt och hallet varit okandt, innan Bambords- hufer gifvit tilfalie, at fa faker Irfarenhet om defs nyrta. Kvern kan vara i okunnighet om^ at de fundafte principer vi nu i den vagen Iga, til llorre de.len aro de famme, fom min vordade Laromaibare , var allmant beromde Accoucheur och Lakare, Hr. Profefforen v*. ScHULZE^HtiM, redan for mer Sn 20 ar fcdan. yrkat och utofvatj men, forn inrotade fordo- mar icke garna af blotta fornuftiga fkal lira drifva fig ur fina forjQkantfningar , och Hr. S* kanfke naftan enfam 'var emot dem ftndande; (i) Om denna Inratrning lar en utforlig befkrifning fram Jeles i denna Weckofkrift inf6ras af Hr, Proff, Doft. KRAAK. ) 291 ( EJ fa blef verkftalligheten af defs lara,. i hJnfeende tit allmanheten af Barnfangs-qvinnor, mycket inflcrankt r ock naftan endait af fornama Fruar i defs egen prarik iakttagen. Men hvad fafangt kunnat vinnas getiom forcftallningar, det har blifvit urrlttadt genora ex^mpel. Ryktet om fatter hum Barnfangs-qvinnor fkdras pa Ac- eouchemens-hufet , och de fordelar, fom dir- igenom vinnas, har naftanr altmSnt i Stockholm och til en ftor del i Landsorterne oformarkt undergr^fvit de gamla fprdomar, och i famma man fatt den methoden vid BarnOngs-qvinnor^ fkotfel i credit, fom blifvit recommenderad af Hr. S., om hvars Itglrd i den delen jag^ nu vil tala nagor mera fpecielt cch darjemtc nSmna, hvad man vidare haft tilfSlle ar obfer- vera oeh forloka vid denna flags fjuk-fkotfeL Hr, v. S. fokte afifkafFa den hos de for* namare Barnfangs Fruar antagna plag-fed, at efter forlofsningen tiltappa kroppen , och i fyn- nerhet underlifvet med flutlak^n och f jaderbol- ftrar; ~ ar lata Barnfings-Frun ligga orord St- minftone 9 dygn imellan (amma lakan och pi mj,uka f jader-fangklMer; ar flcyla henne med varma tacken eller dunblddar; at med ilr- ikilta varma dukar betacka hiader och broft, at vat draga igen fparlakanen for (Ingen pi det ingen fval luft matte kortima at den f juka; at efomoftaft pllga henne med vSl v5rm- da drycker; och dctta alt pa det kroppen matte underhalliu uti en jama difvenhet och T a fvett- ) 292 ( fvetrning. Hr v. S. fant vidare flcadelighetcn d5raf, at genaft fordrifva mjolken;--at genom. opiaters bruk hamma eftervarkar, utan at fo- ka undanrodja orfakerna; - at befordra remngens afgang da naturen ej fordrade det, eller ock, om det vore nodigt , med fkadeliga hetfiga och drifvande medel ; at genom lindor och hand- dtjkar hardt atfnora underlifvet i affigt at be- fordra et fmalt lif ; - at med onodiga medel , en* daft s for modet fkul, bifpringa vid denna na- turliga {jukdom , fafom med intagande af mandel- olja^for athindra eftervarkar 3 af campherpulver m. fl. fvettdrifvande medel at befordra utdunft- ningcn , af fpiritueufa hjertftyrkningar, lafom.vin- foppor, vin med faftran uti, kryddadt 61 och brod, kinder-balfam , Hoffmans droppar, ITV m for at flyrka den mattaj kroppen och for* drifva vadren. Alia defla upraknade ikadeliga anfhlter och fordomar i ikotfelen m. fl* (2) efterfolgdes noga, i fynnerhet hos de fornamare och rikare. Vid nagot efterfinnande ofverty- gades Hr. S fnart nog, at denna; methodcn forfvagade kanfel - ftrangarne , forflappade de mufculaire delar, uphetfade bloden, famt for- fatte varfkorna i rota, hvarigenom nodvandigt hos de fiafta, i fynnerhet de fvagare } fom haft en veklig och littjefull upfoftran, fom fut- . _ _ tit (2) Sc Hr. Arch* v. ROSENSTEINS vachra difputation de Cura Pucrpernrum , utgifven &r. 1745?. uti hvil- ken den furr biukdiga fcotfekn pi dt nogaftc it belkrefyn. B ) 293 ( O tit mycket ftilla i varma och tiltapra rum , fom fort en oordentelig, kiSfelig och klcmmig lef- nad, och fom fdrtart mycket varmt Thee och Gaffe, fkulle upvSckas hctfiga, bulnande och gangnenerande fvulfter, heta och putrida fe- brar, kiikningar, diarrhee, torfk och frifel, i fynnerhet af dct hvita flaget,hvarigenom handt, at ganfka manga fatt lifvct til; de atcr, fom Jndteligen ofvervxmnit alia deila tilflcapade kram- por, hafva merendels behoft manga veckor, foran de atervunnit fina pa onodigt -vis for- lorade krafter. Af det fom fagt ar och i anledning dels af fattigare Barnfangs-qvinnor, fom varit af fvag fammanfattning, och ej haft tilfalle til klemmig fkotfel, eller tid at fvettas i varma och mjuka fangar; men dock fadt lltta Barn- fingar, utan nagre af de upraknade fvlra til- fallen; dels af fornamare perfoner, fom velat dolja fina Barns-border, och faledcs ej Jegat en enda dag efter forlofsningen imellan lakan och dock utan ringafte tilftot iluppit fin han- delfe, oaktadt verkeligen famma perfoner vid andra Barns-border, fom icke behoft doljas, i folje af den vanliga fkotfel en, haft hvarje- handa tilftoter och ganfka fent atervunnit fina krafter; dels ock af den fkotfel foreman i fe- nare tider uti de policerade Llnder, i fynner- het pa atfkilliga ftallen i Tyfkland gifvit at dc fornamare Fruar, fom fa dagar efter forlofs- T 3 win- 13 ) 2 94 ( O ningen 15tit badda fig pa Iwil-fangar -eller fut- tit aldeles uppe, hvarigenom de madt val; I anledning af alrdetta, fager jag , fant Hr. v. S. jiodvandigheten .danf, at heir och hiillit om- Sndra dec hos ofs brukeliga fattet at fk6>a Barn- f3ngs-Fruar Han fokte ialedes ofVertala dein at ofvergilva de gamla fordomar, oth raddc dem at nptja en mera kylande Regime; at fran 3:dje djgnets borjan dagelig^n af en fla- dig peribn Jjftas ntur fin egenteliga fing uti en annan, pa det imedlortid ^den ratta (Ingen matte bli >aO^ld, baddad och fnyggad; atfli- tigt omfa rena och val torra lakanj at det & kallade flutlakanet ej tned nalar ^fkulle fa- ftas omkring den i'juka, ty da blefve den elaka titdiinftningen , harigenom aldeles innefluten; ^ at tagelbolftrar med vaxduks ofverdrag famt dlrutofver et mangdubbelt lakan^ for rerilig- het fkull, fkulle laggas under kroppen, pa dex hon matte ligga fvalt och fa battre hvila;- at rena ftoppdukar ofta borde omfas til undvi- kande af/kadelig fakt och rota; - at nyttja, i ftal- let for hetfiga och drifvande fiker , infprutnin- gar i Lifmodern, i fall reningen borde befor- dras eller rutna famlingar bortdrifvas; at ifran 5:te dygnet halla lifvet oppet med .afforandji snedel; - at for all ting fkatfa sombyte af frifk och ren Juft> dock fa at den fjuka ej expo- neras for drag; at de fornamare Fruar /kulle lata ofvertala lig, at gifva faia barn di, atmin- flonc de fdrfta 5 eller 6 veckor , fom de ) 295 ( O anftandigheten flcull nodfakades halla fig inne ; at de i rHllet for ljumma och flappande gryn- foppor fkulle forta>a nagon ftadigare och tjerv- ligare fpis, dock med mlrtdtghet. De Fruar, fora efterfolgdt deffa Hr. v. S. mogna rad hafva darigenom hugnat % af en latt och lyckelig Barnfang och undgatt alia de forr upraknade tilfallen , i fynnerhet hvita friielen, fom for flere ar tilbaka, och annu, hvaiift gamla method en nyttjas, varit fa alman vid Barnfangar, Mera hlr- om kan 15fas uti Hr. v. S. fvar pa Kongl. Veten- /kaps Academiens friga : Hunt all Jlags frifel kan forekommas och botas , fa hos bamfdngs- hitjlrur fom cwdra, hvilken fraga varit fr am- flald at befvaras ar 1769. Vid det forr omtalte Barnbords-hufet , 6f- ver hvilket dennc vittre Lakare hade forfta ofvcrinfeendet, blefvo de, fom darflides lago i Barnfang, fkorte annu nagot friare; dock mafie i borjan, for almfinhetens omdomefkull, en hop fordomar, ehuru mindre fkadelige, bi- behallas, fa vid f jelfva forlofsningen, fom efter denfamma, hvilka federmera efter hand, dels af honom , dels af defs v^rdige eftertrldare Hr. Prof. KRAAK, aro blefne affkaffade, i fynner- het fom man genom flere anftalte ron funnit nyttan af atfkilliga andringar och forbattringar. Under de 3:ne ar jag varit vid Barn-bords- hufet , hafva vi haft ofver 500 Barnafoderikor dSrftades uti omvardnad , utom dem fom jag ketjent uti min lilla pratik utom Accouche- T 4 men*- O ) *9<* ( mens hufer. Jag kan med fa mycken mcra trygg-och fakerhet upgifva var nu brukehga och lyckeliga methode, fom den grundar fig pa fakre obfervationer hos et fa ftort anral, af hvilka alia, urom 4 ftycken, fom utaf andra dodande fjukdomar fatt lifvet til, ciro, tuta & jucunde ofvervunnit deras Barnfangar , ehuru manga af andra orfaker varit ganfka f jukliga och fvaga. Alia, bade rika och fattiga, for- nama och ringa, klemmigt upfoftrade och ftar- ka, blifva lika vardade; dock med den fkil- nad, at de, fom dartil hafva rad atnjuta efter de- ras formaga och fmak itorre bcqvamiigheter, fom de fattigare mafte fakna* Har vil jag ej uppehalla mig vid det fom cgenteligen horer til Barnmorfkans forfta goro- mal , utan endaft i korthet vifa , hvad federmera bor i akttagas , famt huru arfkilliga tilallen och omftSndigheter kunna forebyggas och| afhjel- pas. Jag kommer filed es forii at tala om det mera almanna, fom ^r rummers och fangens beikafFenhet , om liggandet, om afforande-nie- dcls bruk, om afflagets gang, om mjolk i bro- ilen, defs fordrlfvande ,- om mj61r:-feber och andra tilftotande febrar, om diaeten; federmera om blodftortning ftraxt efrer forlofsningcn, om genitalium fvulnad, om taggar, om fvarighet at lira vattnet, om fvara eftervarkar, om hy- fteriflca anftoter, om bulnadi broften, om me- och flutdign om far* virtor. O ) 297 ( O Rummet, uti hvilket den fjuka fkal ligga, halles fvalt och ganika rent, med ombyte af frifk luft. Varman i rummer bor ej updrif- va Termometern mer in 15 grader ofver o, men ej vara mindre an 12 grader efter Celfii eller Svenfka /kalan. Om fommaren made fonftret, fom ej bor ligga mot folen, nagra timar om dagen fta oppet, dock lagas at den fjuka ej blottftSlles for drag, defsemellan fkok dorrarne til andra rum vara opna. Om vin- teren bor fpjellet i rummet ej tillatas, utan naftan ftandig eld i kakelugnen underhallas, dorrarne til andra varma rum hallas da Sfven opna; defsutom beilankes galfvet et par gan- ger om dagen med attika* Sangen made ej vara upbaddad med mju ka fjSderkuddar, ty ju mindre mjukt den fju- ka ligger, defto bittre hvila far hon, famt ikadelig hetta och fvettning afbojas; det 6f- verfta bolfter i (angen bor vara en madraffe, fom de rikare kunna hafva af tagel, och de fattigare af halm; men om fjSderbolfter ikall nyttjas, bor det vara hardt, iamt ofvcrdragit med vaxduk. Ofvan pa -det ratra. lakan l%ges iedan et mlngdubbelt flutlakan, hvilket (a ofra omfas, fom fnyggheten det fordrar. Sparla- kanen dragas ej igen, undantagande om den fjuka blir exponerad for drag, da fonftret Sedan Barna-foderfls ( r*? ) ~9 V &s! gen (3) bor man ej, efter almSnvana, tvinga henne at ftandigt . ligga ororlig pa ryggen, hvarigenom hon dirftades a"r vark och blir ganfka 6m, utan bor tillatas henne at varligt vrida och vanda fig i fangcn efter egcn aftun- dan. Andra clagen bor hon pa et par timar fiytras ur fingen och imedlcnid ligga pa en foffa eller annan fing, fo?n ilar i rummer, me- dan den ratta fvalas och ombaddas famr rena och torra lakan, i fynnerhet fiut-la'kan, pai%gis. Tredje dagen forhalles pa fa mm a fan; dv)ck, om den fjuka formar 5 bor hon ligga nagra timar ofvan pa i fangen, fedan! hon tagit en JStt ftubb pa iig. Skulle omftandigheterna ej tillata det 3:djs dagen, bor det utan genfagelfc flee 4:de dagen, om alt annat Ir lika^ efter hvilken tid hon ej om dagarne mafte Hgg* jnellan lakan; dock forbjudes henne, at ftraxt myckat rora % eller ga, utan bor det fke li- t^t efter hand,, och okas rorelferna dageligen mer (3) Man bor cj ftraxt efter iovlofsningen fora deu forlofta til fangs, utan ar battre, at hon blir na- gra timar liggande pa forloiisninjis-fangen , p5 det hon ma fa hvilfl fig och bli befriad fran det mada affln^et fom ymnogaft de forfta timar bortgar; un- der denna tid kan hon af Barnmorfkan fa den no- diga och vanlipa (kotfelen famt rent lindtyg och Mader omfns. Hon bor fedan haras til fangs, for- nimligaft om hon ar fvag, pa det ej farliga fvin- ningar eller blodftortningar ma upkonima; ar hon ater ftarU, kan honj g5 til fangs, men mafte di ledas Qti en liuande (Ullning. 8 > =99 ( fner och mer, alt fom krafterna mer och mer tiltaga* HaVigenom vinnes den forman, at hon p:de dyiniet, (intil hvilker lion, efter gam- la methoden hordt ligga nafhin orord mellan famma lakan) ja ofta redan g:de 7:de 6:te har aterfadt fina kraftcr och kan anfes for frifk> churu fvag hon ock varit. Detta ftrider vll mot SYDENKAMS rad: at fvaga cj b<5ra ofver- gifva fangen for an efrer io:de dagen; men Irfarenheten ,' fom ar den bafta LaromMaren, vittnar annorlunda. Lsxermcdel hafva alt if: an aldre tider blif- vit anfedde for hogft jfkadelige i EarnSngar, -atminftone i begynnclfen, hvarforc cndaft nyt- tjades helt lindriga lavemcnter. BAGLIV fager: -at laxativer bora undflys fafom peften. Jag vet ej annan orfak dartil, an at Lakare trodt, ^let fluxus lochiorum fkulle darigcnom bli bin- ^drad; eller ock, at de ftundom funnit farlige ^diarrheer upkomm^ men Srfarenhct pa flerc ioo:de perfoner bevitnar nogfamt motfatfen, och at et tidigt bruk af Laxer-medcl ej alle- naft likfom borttager alia elaka tilflllen, fom annars plaga vifa fig, och allmant tros hlrrora af fuppredio lochioram eller ockhyfteriej man ifven hindrar, at nlgon farlig diarrhee fed an inftiiner fig; at fortiga, det darigenom den in- (lundande mjolk-febern antingen blir helt och "hallit fupprimerad eller ock itmirftcne ganfka iindrig. Orfaken hSrtil kan latt forklaras. Vi were at tarmarne, under groirefien, genom u teri ) Soo ( feri upftigande , komma ur fit vanliga lage och bli klamda; moms periftalticus , i fynnerhet hos dem, fom fora en ftillafittande och klem- mig lefnads-art, minflcas och hindras afven darigenom, foljakteligen made excrementerna til nagon myckenhet famlas i tarmarne fir- deles de fidfta mtnadcr, hvarfore ock de flaihi hafvande (jvinnor plagas af forftoppning. Under f6rlofsningen blifva tarmarne annu mera klam- de och forlamade genom broil -mellangardens nedtryclaiing och bukmufklarnas fammandrag- ningar vid de rSita kryflvSrkar. NSr nu lif- niodren efter forlofsningen 5r uttomd, fa falla tarmarne ned pa deras forra ftSlle, men lika fom forlammade forma de ej af fig f jelf at ftrax't utdrifva de famlingar , fom aro uti dem , hvarigenom upkomma colik-fpanningar, vark i magen, feber, m. m. Lavementer aro ej til- rackeliga, ry de borttaga endaft det, fom ar nedom valvula coli. Hirutaf foljer faledes, at man medelft laxermedel bor reta och oka tarmarnas krallande rorelfe och dymedelft e- vacuera dem. De laxermedel fom verka fort och lindrigt, utan at upvacka ref och colik- fpanningar, aro de bifta. Dylika Sro Salter, lafom Angelfkt fait, Alcali min. Tartarifatum och Vitriolatum etc*, dock fom manga Frun- timber befvaras af kkel och krakningar, nSr 4e intagit nSgot fait, fa kan i defs Mle gif- vas dem Jnfufum Sennse Citr. c 4 manna. Man ?n5ftc gora val efter omftandigheterna. Det la- xer* m ) 301 ( xcrmedel, fonv valjes bor bli deras frukoft, da^en eftcr forlofsningen. 6pningarnc for- flcaffa altid den fjuka mycken lifa och likfom nya krafter. Laxermedlen repcteras federme- *a fa ofta man finner dem nodige (4). Det fom aldramaft fyfTelfatt faval Auftorer- nas fom Prafticorum upmarkfkmhet vid Barn* fangar har varit lochiorum flytning. Man har trodt, at de flafta elaka omftandighcter harror- dc cndaft af afflagets oordcnteligheter, och anfag dSrfore fin fornamfta fkyldighet vara, at oka fluxus lochiorum, om den befants for liten, eller at minfka defs ofverflod. Genoni obfervationer pa flere 100 Barnfangs-huftrur har man funnit at lochia aro roda merendels i 3;ne dygn och fedan bleka och hvita; dock finnes afven de fom endaft hafva dem roda 2:ne dygn, andra ater Inda[ til 7 a 8 dygn. Myckenheten daraf ar afven ganflia olika ; ho$ ibmliga flyta lochia ymnogt, hos andra ater fparfamt, ater andra mifta vid fjelfva forlofs- ningen fa mycken blod at afgangen liknar en haftig haemorrhagie , och ftraxt efter ftadna lo- chia naftan helt och hallit; annu andra hafva lochia helt litet i borjan, men far efter nagra dagar en ftark afgang dSraf. Likafult befin- nes, (4) At purgerande medei , intagne nar hroften 2ro UN tomde, gone ingen verkan hos modren, utan foror- foka en dodelig diarrhee hos burner, kan icke be ftyrkas med et enda exempcl bland mangB 100 fr* at o ) 302 c m nes, at Barniangs-huftrurna, faMn lochlorurre. flyrning varit ymnog eller liten , paftadt fa el- ler manga dagar, ej bliiva utPatre far den rir.- ga&e elik pafolgd daraf , utan tvartom, vid al- ia h&nddfer made vaL Vid BarnMrds hufet hafva vi i min rid has mer an ,500 pcrfoner 5nnu ej behoft en cad a gang befordra lachio- rum flytning. Jag ar ock af den ofvertygelfen* at de fiafta fvara och elaka tilfallQn i Sarnfangar tipkommit af de almlnt i otid nyrrjade cch fka- delige fa kalfade Ariftolochica-, fom merendels varit hetiiga och retande. Til delTi h-^va Li- karne genatl tagit fin rilflyckt ia mart lochia bktida forrninfkades. VAN SVIETEN plrnkwier ganfka val : at lochia namrligt vis minfkac och blifva blcka fi fnart mjolkfebern borjar,, cller mjolk, utan feber, kommer i br6fterr r och at det da vore fordarfveiigt at foka a nyo be.^ fordra deras flytning. Han giiVer derfare den- na nodiga formaningi Cavi"ndum eft, ne ralis- iimmuiitio lochiorum pro morbofa greffiwne hab^atur. Ehuru jag aldrig haft af noden at framfkaffa lochia, vil jag dock in- galunda paua, at denna hjelpen for en Lakare altid blir onddig. Det kan handa, at en frifk, ftark och blodfull huilru vid forlofsningen for- lorat ganfka litet blod och far inga lochia; hon klagar dSrjemte ofver fvara eftervarkar och mycken omhet ofver magen> famt har utom defs ingeii mjolk i broften; vid fadane tilfal- len blir det an;elaget at framikaffa efterrenin- O ) 303 ( ^ genom lofande , kylande och diluerancle me- del, famt emollierande fomentationer pa un* derlifvet , lavementer och infprutningar af ljumt vartn i lifmodreu, famt, om pulfen ar full och hard och huftrun ej nyligen latit opna adern, bor aTven aderlatning forrams : men denna h^ndelfe forekommer h6gft falian och fordrar en ofvad urfkilning at kanna. Afven fa ovan- ligt det ir, at man behofver befordra lochia> lika fa fillfynt blir afven nodvandigheten , ac forminfka deras ofverflod. Mar Barnf^ngs-hu- ftrun darvid vSI, ar all hjelp ej allenaft onodig utan ofta fkadclig. Men om det hande, at blodfloden varade flere veckor efterat och den fjuka daijemte blefveblek, forlorade fina kraf- ter, fick en klbn puls , fvimningar etc och defsutom ingen mjolk vifade fig i broften , di maile man viflerligen hamma denfamma. Man bor da gjora fig underrattad om ratta orfaken dartil, hvilken antingen kan vara oformogen* het och flapphet uti Lifmodern, at tilrackeli- gen draga fig tilfamman, elier mycket uploft blod, eller ock fpafmer af finnes afFefter. Man mafte i alia fall halla den fjuka ftilla och fval, forordna fyrlig llttfmait ochfodande diaet, go* ra kalla omflag h&lft af Sttika omkring under- lifvet och ISnderna, draga lindan om lifvet na^ got hardare It, famt medelfl br6ftens fugning oka uteri famrnandragning. Efter omftlndighp- terna mafte d&rjemte nyttjas Kinkina, Rhabarber, Ipecacuanha in rcfufta dojG# fter Hr, Lof-Me- 0401 e ) 304 ( & dici DALBERGS upgift, acidum vitrioli tenue uti drycken, och opiater, farm, orn faran fkul- Je vara {tor, kalla och med atrika blandade injcftioner uti Lifmodern. I det fhllle de aldrc Lakare oandeligen be- kymrat fig om at rl lochia lange til at flyca, fa har man nu for tiden deiio mera affeende pa en annan affilning, forn, enligt narurens ordning, infinner fig hos alia mammalir, nir de framfodt fina foftqr, jag menar mjolkens fecretion. Sa -fnart mjolk infinner fig i bra- ften och Barnfings-qvinnan fedan lyder de reg- ior fom aro upgifna, ar man fullkomligen la- ker at hon ;!r utan all fara och fkal innan kort blifva frifk, om ock atfkilliga Kiindre goda tilfallen fkulle vila fig. Men tvartom kom- mer alsingen mjolk i broften, och i fynnerhet om darjemte nagra fa ovanliga fymptomer vifa fig, fom annars ej ro ia farli^a, fa har man genom arfarenhet pa nagra fap vfoner funnit^ at utgangen antingen hlifvit cioddig, eller at- minftone, at den fjuka med ftorfta moda ar- hallit raddning. Om Barnf^ngs-huftrun for forlofsningen ej varit befvarad af nagon farlig fjukdom, eller den ej ftraxt efter, af annan orfak an Barnfangen tilftott, kan man vara tSmmeligen ftker at mjolken pi 2:dra eller 3:dje dagen flcjuter til broften. Den forderf- veliga fed, at ifran borjan hindra mjolk -affil-^ ningen i broften, och, om den infunnit figs at genaft fordrifva mjolken, har ofta lagc grund 01 ) 305 ( grund til fvlra tilffllen och metaftafei*, igenoin BarnfSngen blifvit ganflca ling och of* ta ifventvrlig. Varc fornamfta bemodande bor dlrfore befta daruti, at underhjelpa affilningen och bibehalla mjolken (a lange iiti broften , fom den fjuka ar fvag, da man federmera med min- dre fara kan fordrifva henne; dock om man kun- de ofvertala de fornamare til fortfarande i den naturliga och billiga fyflan at f jelfva gifva fi- na barn di , vore det ej allenaft for modrarns langt formanligare och halfofammare , utan Sf- ven for barnen > fom ofta genom ammor , hvil- ka kunna vara laftfulla cller angrepna af na* gon forborgad och elak fjukdom> blifva an* tingen berofvade lifvet eller ock ufla medlem- mar uti famhallet. Til at vinna ofvannam- de indamalj nemligen mjolksns haftiga affil- ning, bora broften ftraxt efter forlofsningert betlckas med et mjukt klade och fugas af bar* net vid forfta teckn af mjolkens tillopp. Skul- le barnet vara for fvagt at updraga broften, eller elaka virtor och vartband vore pa dem, kan det (ke> i f6rfta fallet, af et annat aldre barn eller en hundhvalp> och i iednare med fpenglas eller en ny tobaks pipa eller med en half-ftops flafka (5) eller aldrabSft med STEINS mjolk-pump. Denna utfugning b6r ike efter omftSndigheterna flere ganger om dagen, Hlr- N& ao U dn* (5) Man H3r kokhett vatten uti flafkan, hdllar det fe- dan i haft ut, och appiicerar opningen af halfen pa vSnajij fora faftci fig ftft. da mjolken mruinen dna broften och mjolken ej vil rinna ut, nyt* tjas, i ftallet for de vanligen brukade plafter, ct omflags - vattn , fom gaufka val refolverar fammanlupen mjolk; det beftar af Alcali lig- norumdepuratum, eller reriad pottafka , a qvin* tin, fom fmaltes uti et qvarrer Ijumt vattenj uti denna hit doppas fter-dubbla linne-lappar och palSggas, famr omfas fa friaf-t de blifva nagot torra; harigenom blir mjolken fly tande , at barnet med latthet kan utfuga denfamma. J Nar nu mjolken fkal fordrifvas hos dem , fom ej vela eller kunria gifva di> hvilket ingalun- da bor fke for an Barnfangs-Frun ar u^peoch mar fullkomligen val, fa bor hon frani for alt aftalla fig fran fadan mat, font Sr mycket fo- dande, fafom kraftiga kottfoppor, mjoik, agg och dyliktj fcdan bor hon flitigt laxera, hvar/ hvarannan clier 3;dje dag, alt fom krafterna tillata det och broften sird mer eller mindre upfylde med mjolk; krusmynt-pafar med cam- phert uti bora defsutom ftandigt ligga pi bro- Iten, och, om de hardna, nyttjas det forrbe- fkrefna omflags- vattnet. Med broftens utfug- ning uphores ej genaft, ft framt de icke 5ro mjuka och mjolken af fig f jelf utrinner, utaii rnafte de i borjan tomas 2:ne ganger om da- gen, fedan en gang och fidft hvarannan eller 3:dje dag, hvilket man i fynnerhet rattar ef- ter broftens hardhet och mjolkens myckenher c Det ar ofta den fvarafte omftandighet for Barn- fings-huftrur ai fi jnjolken bort, och kan det ftun- ,..., - * ^Mf O ) 307 ( ftundom draga lingt ut pa tiden innan det lyckas; ty Ivir matte man arbera tvSrt emot naturens ordning , i ftillet mart arinars bo r fol- )a henne pi fpareh. Variligen plagar mjolken utan ringafte olS- genhet och illamaende draga % at broiten, i lynnerhet oni de ofvanriamnde reglor noga i- akttagas , dock hinder ofra > innan rrijolkeh ih- finner fig, och det mefendels pi 3klje dagen, at eri mjolk-feber upkomrrier; forii borjas med rysning och flutar med lindrig fvetriihg. Den- ha feber paMr i det langfta ej ofvet* 24 ti- mar. Mot denfamnia 1 b'ehofvas fallari hagra medicamenter , iitari ar eridaft rtodigt> at den fjuka dricker yrrindgt och haller eri kylande regime , famt later mjolkeii forri kommer i bro- ften utfugas; ty oni rnari genaft vil drifva hen- he tilbakii fi bibehalles feb^rn af mjolken, foni gar tilbaka igeri utl blode^ri. Det hinder iblarid; dt hied mjolkfebern en annan, fafominflahililatdriik-flufs-frafs eller rot feber kan vara i (alfkap * hvilket man hai 4 at frugta, om riagdri dylik Sr gangfe vid den tideri ij mefi deffe bora da anfes fom morbi primarii och fordra den fkotiel och kur, fom vanligen brukas vid deffa f jukdomars botande* Vid febrar i allmanhet, fom handa vid Barn- fangar, far jag vid detta tilfalle gora en anmlrk- liing. Det ar nSftan et mode hos de nyare Medici, fom drifvit den antiphlogiftiflca me- thoden nagoc ftr langt, at anftalla aderlatnirig > U 2 ia a ) 308 c m & fnart pulfen det aldraminfta Hnnes hard och full, famt fornya aderlatningarne fa ofta til defs den blir mjuk och fanker fig. BOER- HAAVE fsiger: Vencefeftio in puerperis hand fa- cile, nee nifi fumma urgent e neeejjitate, adhiberi poteft; af famma tanka Ir afven defs Com- mentator VAN SVIETEN. At repeterade ader- latningar fororlakat doden , bevittna HOFFMAN, SYDENHAM, LEVRET m. fl. SYDENHAM berattar ifven en hlndelfe, at en enda onodigtvis an- ftald aderlatning tagit lifvet af en fornam Barn- ings-Fru Man fkulle ock genom aberopan- de af upteknade hindelfer kunna beftyrka deffe manners utfago. Befaftad i min tanka harom genom Hr. Prof. KRAAKS redan med framgang utofvade methode uti det Publ. Accouchemens- Hufet, har jag, hvarken dar eller i privat pra- tik , latit opna adern efter f orlofsningen pa na- gon enda Barniangs - huftru , ehuru Slfkare af Sderlataingar ofta flculle funnit ftor anledning dartil; denna aterhallfamhet har altid varit til de fjukas forman, fa at de fnart ofvervunnit fcbern med defs fymptomer. Det fynes afven vara flora fkal til aderlatningars afradande i Barnfingar: ty i, kunna Barn0ngs-huftrur ej nfes *i6r fullblodiga, emedan de dels under groffeffen och under forlofsningen , om den va^ rit fvar, latit opna adern (6), dels hafva de ock (6) Under forlofsningen aro i a 2 goda aderlatntn- gar hos fullblodiga af fardeles nytta , fornamltgaft om orificium uteri ar upfvullen ock fpand famt vaVc & ) 309 C & oek forlorat federmera en ymnoghet blod , (3* vll vid fjelfva forlofsningen, Com genom af- flaget; utomdefs minfkar mjolkcns affilande Ifven blodmafTan; 2, vitnar ej altid en nagot hog och full puls om en nirvarande inflam- mation, utan blott om feberns hlftighet, nar bloden ej ar uploft; 3 , om ock verkeligen in- flammation vore, antingen i fethinnan eller lit modern, fa kan dock foga nytta vantas af a- derlatning, atminftone de fornyade; ty i fam- ma man fom myckenheten af bloden minfkas, i farnma man minfkas afven kraften uti blod- klrlen, famt lifsandarna forfvagas, och kunna (aledes ej hafva och refolvera dt ftockade; defsutom plagar en fadan inflammation meren- dels inom nagra fa ognablick ga ofver til ro* ta, da aderlltning vift blefve fkadelig. De til- fillen, da aderlatning kan tiftyrkas, lira fale- des blifva hogft faliynta , men vore til Sfven- tyrs forhanden : om hos en blodfull , fom hvar- ken under forlofsningen , ehuru den varit fvar, latit opna Idem , ej eller efterat haft nagon {Srdeles blodmiftning, en verkelig- och tydc- lig inflammatio uteri eller fuppreffio lochiorum, hvarom jag redan talt, fkulle infinna fig; el- ler ock, om nagon inflammatorifk feber, (aTom pleurefie, peripneumonie etc. tilftotte; men da haller jag tillika fore, at mera nytta vinnes U 3 af karne utan drift; jag bar mer an ofta dymedelft med god framgSng Idttat och paflcyndat forlofs* uingeu. O ) 319 ( p af en enda god aderlatm'ng , ?n de manga fn%| och repeterade, fom. en del recommendera. For ofrigt tyckes yid de flafta febrar vara tiliickeligt ? at lata de fjuka nyttja val dilue- rande, afforande, kyjande och lofande medel. Fpljande pulver brukas med fardeles nytta vid febrar och afyen yid andra tilfallen: det be- ftar af Crem, Tartan unc. IV. Alkali yeget. Tartarif. unc. j. Sacch, alb,, unc* y. Haraf gif- ves et matfkedblad 2 a 3 ganger om dagen^ det kyler, lofer och affqrer lindrigt. Aro lecken til rota, blan^as acidum vitrioli tenue uti drycken. Continuerar febern likafullt , och tyc- kes vara af remitterande eller intermitterande flaget, drojes ej for Hnge med kinans bruk, uta^n gifves denfamma, fa fnart man nagorlunda val e- vacuerat den fjuka* Vid den egantejigen ia kallade Puerperal-eller Barnfangs-Febern } yil jag ej uppehalla mig denna gangen, for at icke blifva for vidloftig., Hos HULME, >Y^iT s L/EAKE och KIRCKLAKD finnes denfamma befkref- ven. Den forefaller hogft fallan uti enfldld pratiqve (7)> men val vid Barnflngs-hus, & -- - .an i i _.. __ ._ 1 1 . ... a ' (?) ^ r v ^ P a ^ 5-^ 1 ' fedan ^a^s ^ n Ffu i Skaiie denna Puerperal Febern. En pforfaren och olard Barnmorfka, fom vardat henne ilia, fS val under fom efter forlofsningen , hade forordnat hetfiga fa- ker, dels at paikynda forlofsningen, dels at ftarka Lenne efterat; men fom hon darpa foil in uti ftark f*ber, ikickades efter en gammnl MediciniE Stu- djofus och Praaicus , fora nyttjade for henne , utoiij en het regime, pellentia, cordialia och anti-byfte ) Sir ( (cj renlighet iakttages och fingkltderna , fom infupit rutna angor af de manga perfoner fom legat pa dem, ej flitigt blifva omfade och tvt- tade. Febern, fom merendels kommer var- tiden, blir da ganjfka farlig och gSma dodan- de; Sr ock afven fmittofam , dock endaft for BamfSngs huftrur, Diaeten for Barnfangs huftrur 5r nu mera ej fa granlaga och ftrSng fom forr, i fynner- het for dem fom f jelfva gifva fina barn di. De forfta dagar eftgr fprlofsningen tillates dock cj ftark fodande mat, wan mafte (den forlofta Itnoja fig med vattn-foppor, oloft, Theevattn med fkorpor, fmor ochbrod, fkorp grot, ftekt fifk, mandelkaka och dylikt; men federmera, fa fnart den f juka laxerat och mjolk ar i bro- U 4 ften, rica , men utsn all nytta. Da jag blef tilkallad befants buken vara ganfka myckct updrefven (me* teorismus') och varkande, och hade den fjuku dar- jemte haftiga krakningar och djarrh^e. En klen baftig och darrnnde puls, flor matthet, fubfultus tendiuum pch hicka, vorp de tecken, fom ej Iqf- vade nagon god prognofis. Jag prdonnerade kail regime, Infufum Rhei, Mixture Salina c. Aqua menthx, Se|tzer.yAttn och kina-EmuKion; lat ock applicera utan p5 magen et omflag of i (kip. kina-pul- ver och nagot Hb. mentha?. Harefter boijade fymp- tomerna blifva drageligare, bqkens ftorlek minfka- des och den f juka battrades dageligen. En omftan* dighet, fom ovanlig, fortjauor anmirkas, nemligen nt en hop fma puftula? flogo ut pa buken da den l>lef mjuk. hvilka gingo fonder och fcafvo ifrin Og n gaulka ilinkande rnoteria, ) 3" ( ftcn, fir hon Sfven Sta k8ttratter och mjSlk* mat, {a framt e) nlgon ovanlig feber tilftott; dock bor mattelighet noga i akttagas, Ibland dc mindre vanliga tilfallen vid Barn* fingar riknas forft Blodftortning ftraxt efter forlofsningen. Den har fordom ej varit fill- fynt och ofta ganfka afventyrlig, fa at huftrun, fom annars hafi en IStt och haftig f6rlofsning, kommit federmera i lifsfara och fhindom dSraf fatt fltta lifvet til. Orfaken hlrtil bor tilfkrif. vas den f6rdomda ofeden, at ftraxt efter fo- ftrets framkomft uttaga efterborden, antingen hon varit 16s eller ej. I fednare fallet har lifmodern ej hunnit fammandraga fig, och da kunde ej annat hSnda, In at defs opna och gan/ka mycket utvidgade blodkarl {kola med hSfiighet utgjuta blod, fedan efterborden med vald blifvit afrifven. Men fbm man nu for tiden ej uttager efterborden, for an hon ge- nom lifmoderns fammandragningar lofsnat af fig f jelf, hvilket ftundom kan utdraga fler^ timar, fl handa dylika blodftprtningar ganfka ISllan, och ej af annan orfak, In at liftnodren, efter forlofsningen, ej fortfar, at med nog ftyrka fammandraga fig, eller ock at bloden Sr formyckec uplosd. Da en fadan handelfe intrSffar, matte den fjuka liggas lagt med dc Afre delar, oeh buken med utbredda hinder *f nagon nirvarande vll rryckas ; tillika nyt- tjas kalla omflag af Sttika eller vattn pa bu- ken och genitaliaj hSrigsnom paikyndas och o ) 313 ( o befordras lifmoderns fammandragande. Da ftortningen afftadnar, made buken genaft vSl lindas Den fjuka made; fedan ligga orub- bad i flere timar pa forlofsnings-fangen , tils hon nagorlunda aterfadt krafter, fom bora under- hallas med tunnn kottfoppor , Sggol och dylikt. Genitalium fvulnacL fom forr nSftan var almin cfter alia forlofsningar och harrorde mc- rendels af dct onodiga och ikadeliga arbetande , fom de lldrc Barnmorflcor trodde vara oum- g^ngeligt darvid, hinder endaft vid de fa til- fillen, da birnhufvudet lange uppehalles i ne- dre opningen af backenet och dar fkal tilfpet- fas; -Ifven vid en del af de konftiga forlofs- ningar, i fynnerhet vid Inftrumenters bruk; dock r den afven i detta faliet mindre van- lig, om man gar tagligen och varfamt til va- ga, fa at delarne icke lida for mycket och Jiiftigt vald. Mot dylik fvulft nyttjas, i ftil- Ict for de vanligen brukade feta faker och mjuknande falfvor, omflag af fordelande kryd- der, flfom af humbla, malort, krusmynta. DefTa antingen fys uti mjukt linne och kokas i vin och vattn, fvag Ittika, 61 eller dricka, lamt pallggas vl utvridna och lagem varma; eller ock kan man uti et ftarkt Decoft daraf doppa flut-kiidet, vrida det val ut och ft pS- Hgga det ; man Smfar fadane omflag flere gan- ger om dagen och fer til, at de ej blifvakalla. Efter nagra dagars forlopp nyttjas endaft torra . Skulk fuppuration infinna fig och U 5 m4- ) 3'4 ( materien blefvc elak , eller om dir vorc teckn til gangraen, ar ej nagot bittre in kina-omflag och injeftion af kina - Decoft uti vagina. En enda gang har jag haft tilfllle at forfoka detta med fardeles nytta, Om endaft hudloshet ar pa gepitalia, behofva de blott hallas val rena pch paftrykes ungv. Saturninum. Detta ar af- v^n det bifta mot taggar, hvaraf de forlofta pfta iro befvarade ; vore de mycket ylrkande , rilblandas ungv. Hyofcyami. Svarighet at lata vattfiet anfags afven f6rr fom en icke ovanlig folgd efter fMofsningen , {a framt den blef nagot langfam, och upkom ifven i fyrmerhet af den ikadeliga beflail- famheten, fom lordegummprna hade ti'.falle at uti den redan utdomda och fordgrfveliga Barn- morfke-ftolen til hufvudets nedhjelpande un- dan Isbenet utofva, hvaraf pafolgderne voro inflammation pch fvulnad uti blas-halfen och uringangen. Sedan defle oleder iro forbjud- lie och affkaffade, hinder fallan nagon fvarig- het at lata vattnet; dock kan denna oligenhet nagon gang infinna fig, da nemligen barnets hufvud lange ftadt i klamman och pi manga tin^^ja hela dygnet hindrat urinens latande, hvaraf den famlar fig uti blafan och utfpinner henne fa mycket, at hon forjorar fin kraft at federmera efter forlofsningen f jelfmant utdrif- va urinenj hvarpa jag hafvit 3:ne hindelfer* Uti (adan omflandighet har jag varit nodfa- kad at aftappa urinen et par ganger om dageq me* O ) 3*5 ( O piedelft en fonde a femme, oeh det i flere dygn, til defs blafan atervunnit fin ftyrka at f jelf forrarta denna fkyldighcten. Eftervarkar infinna fig , fprn bekant ar, for- namligaft hos dem fom flere ganger fodt barn, pch blifya efter hvarje forlqfsning fvtrare, cmcdan lifmodern hyarje gang forlorar mer och mer af fin kraft och fpanftighet at jamt draga iig tilfamman , och fnart utdrifva den blod fom fylt defs adror under groffelfenj men jag tror mig med tamelig fakerhet kunna pafta, at efterySrkarne , fom ofta varit fvarare och pinfammare In de rStta banvv^rkar, icke fallan lara komma af en annan orfak, nemli- gen af efterbprden? ySldfamma mtagning, dl Barnmorfkan med fingrarne och naglarne far- gar lifmodern j ty, fedan detta f6r4erfyeliga Jiandgrep! ar aflagt, hafva eftervarkar varit Jangt fparfammare och dr^geligare. At fmorja |)uken med falfvor och oljor> famt forordna, mandelolja til invirtes bruk for at forebygga och linjira dem, gagnar vifferligen intet. De flafta ganger a> all hjelp och handrakning har- vid ofverflodig, men om de blefve for pin- famma bor man lindra dem ; det lyckas me- rendels genom lenande lavementer och varma fomentationer ofver underlifvet^ t; e. af et fly eke flanell, fom doppas i varmt vattn, ut- vrides och fedan palagges. Om detta mot for- modan ej vore tilrickeligt, mafte man gifva den fjuka, fedan hon laxerat^ et opiat, t. e. Pulv. B ) 8i ( Pulv, Sedat. Ph. Sv. drachm* I. Om Io- chia darjlmte ej vela flyta, uran bloden lef- rar % uti lifmodern, emedan hon ej format fammandragajfig och utdrifva lefrarna, fa blif- va injeffioner af ljumt vattn i lifmodern gan- flea nyttiga. Nagon gang kan afven en annan flagt vark angripa underlifvet, men den ar fpas- modiflc och hyfterifk, och har mera fit fite utom lifmodern ; buken utfpannes da ofta otro- ligen, blir 6m och hSftigt varkande, den fju- ka klagar ofver qvaf, andedrSgten hindras, och vifar fig ibland fadane tilfallen, at en en- faldig fkulle tro, det den fjuka vore pa vS- gen at do. Orfaken harril Ir antingen nagot groft fel i diaeten, eller ock en haftig finnes- rorelfe, fafom fkramfel, forargclfe eller dylikn Detta tilfalle Ir ej farligt-, nSr det icke ar for- enadt med den elaka barnfangs-febern } utan hafves fnart nog genom lavement med | mat- iked af Elixir uterinum uti. Skull e detta ej vara tilrSckeligt, kan den fjuka Ifven intaga 40 ftycken af nimnde droppar , elier ock pul- ver af Sal Succini Caftorcum och pulvis Se- Bulnad i broften hinder fillan, fa framt Barnflngs-huftrun icke Ir for mycket 6mtalig> och ej tillater broftens utfugnihg , nar de hard- na , famt ej noga efterfoljer de fdrut gifnt underr5ttelfei\ Da broften hirdna, bpr man P } ft>? <(. V ej genaft tSncka pa bulning, utan forft i det Hngfta f6ka fordelning , hvilket merendels vin- nes genom ntfugning , det beflcrefna Lixivium alcalinum och krusmynt-pafar, eller ock ge- nom luftfyra, applicerad pa fvulnaden, enligt Hr. AD. VALKERS lyckade forfok pa fin egen Fru, hvilket Brtjenar at forfokas; menfinner man, at det ej lyckas med fordelning, bor man paflcynda fuppumion medelft upmjukan- de och varma omflag. pefla tillagas antingen af hafre-gryn, eller hvetebrod, kokad med mjoik, fladerblomfter och litet faffran uti; el- ler ock af rag-mjol , fom tilredes pa det Ott : atj man blandar fa mycket mjol uri kokhett vattn , tils det blir fom en deg, hvilken utan vidare kokning genaft. pllagges* Man 6m- far flitigt det af omflagen fom valjes, pa det vSrman ftSndigt matte underhallas. Omflagec appliceras antingen pa blotta broftet, eller kan forut pSIIggas tjockt utftrukit meloten-plifter. Harmed continueras til defs bulnaden blifvit vSl mogen ochj opnad, antingen af fig f jelf, eller med konft , och ingen hardhet vidare mSr- kes i broftet. Metaftafes lafteae iro ganfka fillfynta. Jag bar ej obferverat mer In en enda, fom en Barn- (angs-huftru, hvilken fkottes af Hr. Affeflbr Doft. RIBBEN och mig, fick i ena laret och benet. Svulften blef fordelad medelft evacu- antia och Emplaftrum Saponatum, fom lades omkring den umma PUNCK ud fitt Novum Sy- ) 3i8 ( Tumorum kall-ar en dylik fvulnad for Oedema taffcum, och fager den vara en tu* inor elafljcusy albefcens, calidus , imprejji di^itl veftigium non retinens. Han recommenderar Utvartes, fram for alt, Lixivium alcalinuni cum Ja&e 1 & fapone venetd^ och invartes eva- cuantia och falia media. Sara Variior forefalla nog ofta hos dem foni gifva di> fardeles efrer forfta Barnfangen, om Ikinrtet pa vartorna ar tunt och fint, eller oni de aro korra och indragne > fa at de med mo- da kunna tagas af barnet; men fornamligaft om barnet darjemte har torllkeri. Detta ti(- fille, ehufii ihgalurida farligt^ ar garifka piri- famt och fvart at bota, fa franit huftrun ej vil fina af i ty da lakas varterna i haft utan nagot fardeles medel; men gendm barnets ftSn- diga fugning blifva de fa retade i at de bafta och kraftigaiie medel ej hinna iitrattd nagot godt. Fiere" medel aro forfokta, men icke et enda har fnart kunnat ISka dem > fa framt man ej derjamte pa flere dygri hekat barnet bro- fteri och i ftallet uttomt deni med fperiglasi Det bafta medel tyckes en blandfling i^ara , font beftar afOl. Cerae pliir. reftif. Tinft. Myrrh, och Balf. Peruv. n. aa, hvars fcruk Hr Prof. KRAAK infort uti det Publ. Ace.' Hufet> efter anledning af bagges var vordade Laromaftafe och Promoter , Hr. Profef. ROSENBLAD i Lund ^ men har den olagenhct med %, at man med bran- O ) 319 ( O brlnvln ganfka vll mifte aftvlttta det, ft ef- ta barnet fkal di, hvarigenom lalcningen myc- ket hindras. Man bar Sfven forfokt atfkilliga andra medel , fafom %g-olja> liquamen nvyrrhce > tn blandning af agghvita och farfk mandel- olja, deliquefccrat brSndt focker. DcfTa medel lifa vii fvcdari men forma ej pa lang tid la- ka vartcirna. En omftlndighet bor ej f6rgatas, fom aldrarhlft bidrager til ISkhingen : narnhgen at varterna betackas iiied en kupa, gjord an- tingen af vax eller trad eller ock eft Valnot- flcal, hvilken forhindrar deras klSmriing och aggnihg af kladerna. Nyligen bar DE MONE- TA upgifvit foljande faifva mot lara vartor: Rec. Ungvent; alb. fimpl. uric, ferii. urigv. Hyofcyami dracb. I. Saccb. Satiirn. gn V. Cin- riab. fal, gr. VL Campb. gr. III. Harmed fmor- jes Varterna fom oftaft, bvilka defsutom bora betackas med eh bly-eller vaxbatt. Da bar- / net fkal di> aftvattas falfvan forft rtied cbar- 7 pie, doppad i Hum mjolk, Ha^ri forfakrar fig fallan hafva trSffat nagon , fom icke efter 5 di- gafs forlopp fatt varterna hela> fa framt rridn icke af otahgbet nyttjat andra medel defsimei- Ian. En enda gang bar jag haft tilfalle for- foka falfvan, och det med ve^elig nytta* Fle- re forfok mafte anftallas innan man med vifs- het kan fagu, om medlet 5r fvarande mot det {tora berom hon gifver det. Samling af R6n och uptdkter. Mars 17 ft. (Se om Februar. p. 221.) Om vi hade briftpa fmnen, flculle alia de uti detta Mftet afliandlade, afven har, fafom paffande, kunna utforligen intagas;! men, for- fedde med omnigare tilgang, an vi hinna be- gagna ofs af , Sro vi glade , at , efter vanlighe- ten, endaft behofva hubvifa Vetenfkapens SI- fkare til denna vackra Journal, hvareft det, fom uti var Veckofkrift faknas , pa et vSrdigt och behageligt fitt arfSttes, Sfven denna ma- nad, hvars amnen aro foljande: /. Qm Jkedvattns'luft , (Fortfittn. af^SiGAUD EE LA FONDS afhandl.) 2. Det pd Angelfto Jlottan brukeliga fdtt, at gora haff-vattnet drickbart. 5. Befkrifning och anmdrkningar om den Jlarka vintren 1776) utafvAN SWINDEN. Sdtt at frambringa konftiga bifudrmar , pa- funnit af DE GELLIEU. /. Flora Anglica , af HUDSON. 6 Breftil Dr. PRIESTLET ont fpenbold botad med titvdrtes appUcerad lufi-fyra. (Tab. II. & III, aro afven detta hSftet bifogade.) Underrdttetfei Uti H. Direleuren FYRBERGS Boklada vid flora Nygatan, hufet N= 130, finnes en trykt Fortekning pa Medicinfke, Chirurgifke, Ana tomifke och Botanifke Bocker, fom Iio til ialu ttnot utf^ttQ prifer. o ) 321 c m NAgot om Vitrum Antimonii Ceratiim, ctfG. & Ibland fcnare tiders uptakter, Ilrer utan tvifvcl afven det fpecifika Lakemedel emoc Rodfoten vara, ibm vi kallc vitntm Antimonii Cerattim, och Dollar GEORGE YOUNG i Skott- land fages vara den., fom fdrfl i detta affeen- de gjordt det omkring 1734 pa et Sdelmodigt fltt cil mSnniflco-flagters nytta, bekant. Han var val icke upfinnare deraf, emc- dan den hedern tillages en obekant LSkare i 6fver-Tyfkland> hvilken communicerade det med en ung Medicus, til namnet afvcn ok^nd, men til bordcn IrrlSndare, fom Jefde i forrat fctulo under Konung Carl den Jfiras rege- ring, och foni i frammande lander fokte et til- forlateligare medel, Sn de redan bekanta, emot den Rodfot, foin ar ut ock ar in harjade i dcfs fadernesland* Det var icke mojeligit, at denne Irrlln- dare kunde (kiljas vid verlden och dolja ct medel, fom ban fa lange brukat, och fom i defs hander gjordt fa mycken nytta; han lam- nade det derfore til en Skottflc Praftman i Lochmaben vid namn WILLIAM STEELE , foni dermed halp fine fattige ahorare i Rodfoten, ock uppenbarade afven detta medel for fine vanner och bekante, da det fluteligen kom uti Herr YOUNGS hander. Hit intil hade det varit et hemligt me- del, men nu blef det allmant bekantj och i N^ a i X bor- O ) 3t ( O borjan under namn af : Doftor YOUNGS pulver tmot Rodfoten. Herr YOUNG gaf detta pulver i nSmde fjukdom at en fullvuxen perfon ifran 10 til 12 gran; men at vara fa mycket {akrare, gjorde han gSrna en borjan med 6. At et barn om JO Ir, gaf han 3 til 4 gran, och It et om 3 cller 4 ir, 2 til 3 gran. Pa detta fatt brukat, gjorde det ftundom i borjan ackel eller krSk- ning; men ftorfta delen blcfvo dengenom ptrr- .gerade: dock blef curen ofta fullandad utan ackel och utan nagon evacuation. Efter en for flark verkan haraf/ lamnade han dcfs bruk en dag. Somlige blefvo botade af en end* dofis; andre beh6fde 5 eller 6, i fynnerhct om de forfta dofes voro fvage. Han gaf dct pa nykter maga; forbod alt drickande pa 3 timar; men tillat at dricka varmt vatten, lika- fom vid andra krakmedel, om den fjuke f^ck ackel, eller markte n^gon benSgenhet til krak- fling. Diaeten var annars den vanliga i Rodfoten. Atfkilligc andre Skottfke LSkare borjade nu forfoka detta medel, altid med god fram- gang; och Herr Lif - Medicus PRINGLE uplifts for Sallflcapet i -Edinburgh icke allena Herr YOUNGS berattelfe harom, utan afven fin flig- tinges Doftor FRANZ PRINGLE'S, Profeffor SIM- PSON'S, Herrar BROWN'S, PAISLEY'S, STEPHEN'S ech GORDON'S bref, rorande detta amne. De s:ne fenare hafva haft mfta tilfillet, at forf6ka detta fpecifika pulvret, ock dwi j^rre ifcknd Jem O ) 323 ( O f6rfakrar, at af 190 perfoner, ar hvilka han gif- vit detra medel, har han cj foclorar rncr an en enda, fom i aufeende til fin inrotade tran- f juka icke kunnat rMdas ; afven fom ock den fenare bcrattar, at af hundrade perfoner, ej mer an 2.ne for honom blifvit dode. De Franfke Lakare hafva fullkomligen bifallit de Skottflce, och a o dymedelft vordne foranlatne, vid forfta tilfalle, at forfoka detta medel Nagre af dem hafva communicerat utflagen med franfka Vet. Societ. i Paris, och denna har funnit dem v&rda, at goras bekanta. Herr ARNAUD i fynnerhet forfakrar, at af alia dem han haft at fkota i den Rodfot, fom var g-5ngfe omkring Pluviers 1746 i Oft., hvilkas antal atminftone ftiger ofver 50 , har icke en enda, fom.nyttjat detta medel, blifvit dod; och gaf han, lika med Herrar YOUNG och GORDO-N, garna opiat emot natten; fann det ock nyttigt in nimio menfium fluxu. Har torde det vitnesb&rd, fom Herr Du HAMEL gifver icke bora forbigas, da han fi- ger : at detta medel, gifvit ifran 8 til 10 gran, flllan gjorde krSkning, men ofta purgerade i borjan: och rader afven Herr GEOFFROY, at bruka detta pulver uti Haemorrhagia Uteri, Diarrhee, envifa Qvartaner och {random uti hviti jRufTen. MSnnifkor af alia aldrar, fager han, hafvande qvinnor och barn tjenar detta medel. Man bor likval borju med liten dofis ifran et cllcr aunat gran, ock finininjoiu efter m > SH ( m amMndigheterne ftiga til ig eller 20. Icke en gang at en ftark perfon, bor gifvas ofver 5 gran at borja med. Han rader at drickt* jiagot varmt, ora det gor krikning, paftaendc tiliika, at ju finare pulvrct 5r, ju haftigare ar defs verkan; men afrader alia fura (aker, f^ at i fall deraf en Bolus fkulle tilredas, bor icke ens nagon fyrlig Syrup tagas dertil. GIr man vidare til de Hollandflce Afta fa finner man, huru fom Herr JOBUS EASTER uti Verhanddingen uitgegeeven door de Hollandfe Matfthstppy der Weetevfehappen te Harlem. TV ce- de Dee/, ganfka mycket berommer detta medel uti Rodfot, hvilken den altid ftillar, fager ban* ibland med, ibland utan krakning. Han gifver det ifrln 5 til 9 gran, med tredubbelt fa myc- ket focker, faint til vehiculum Rofen-Conferv cller ftekt apple; gifTar Sfven at fockret mil- drar Vitri Antimonii kraft, iamt paftar at defs verkan ar fa mycket battre ju farfkare glafet |r. Herr BILLFINGER lar varit den forite, fom i Tyfkland af detta medel gjordt nagot ofFen- teligt bruk, pa det han matte kunna ofvertyga fig fjclf och andre, om den af Engelsman och Franfofer harom bekant gjorde verkan, vore grundad pa arfarenhet eller ej ; vid hvilket til- fllle Herr Profeffor PHIL. FRIDR. GMELIN yt- trar fig, at han uti Rodfoten, afven den, fom redan var ofverflinden, men lamnade efter fig en ftor matthet, brukat detta medel med nyt- a: Dock afrader han mcd GEOFFRQX-, alia O ) 325 ( 01 faker vid detta pulvrets bruk, emedan de oka Medicamentets kraft. Pa fragan, hum detta mcdel verkar, fvarar Herr BILLFINGER : at fa- dant fker genom en befynncrlig forandring, hvilken det likfom inpraglar uti underlifvets nervcr, ock dymedellt minfkar fjukdomens haftighet. Man lamnar detta i fit varde, och haldre falter fig vid den befynnerliga anm&rkning: at da Herr BILLFINGER gaf en hund 8 gran Vi- trum Antimonii, och denne hund deraf var fardig at kr&kas, har han ftraxt derpa ^ifvit hunden 12 gran Vitrum Antimonii Ceratum, och derigenom fullkomligen hindrat kraknin- gen och ickc ens det ringafte durchlopp foljdt derpa. For ofrigt haller han fore detta medel 5fven vara nyttigt uti ryckningar, Lknterie, tilbaka drifvit utflag famt rafande hundars bett in. m. Nar Herr FRIDR. ARNOLD MULLER bemo- dar fig at viia, pa hvad f^tt, ellor genom hvil- ka beftands delar detta medel verkar, och der- fore forgfalligt underfoker forft Vitrum Anti- monii och fedan Vaxet; gar man detta jned ftillatigande forbi, ock fail hSldre anfor en handelfe, den han fadt af en Lakarc och van, hvarutinnan berattas om en medelaldrig man r fom icke allena blifvit lyckelig^n fr-ilft frln en dodeli Catarrhus SufFocativus medelft 5 gran af detta pwlver, fedan alia andra medel voro ft- brukade* utan ock fluppit allx recidiver. X dt cla det repeterades 4 ganger. Han lafvar ock mycken nytta af dcrta medel i fjelfva Peften, halit flere MedUi, til ex. FREITAG och KEENER, af blatta Vitrum Antimonii uti denna fjukdom fedt en lyckelig verkan. Vidare och fedan Herr Do&or MOHRLIN i Ravensburg, af en derf lades varande Lutherflc Prailmati vid namn JOHAN MERK, blifvit up- muntrad at bruka Vitrum Antimonii Ceratufti uti Rodfor, har det val icke i borjan veiat fa fardeles lyckas for honom raed 3;ne perfoner, fora af namde fjukdom varit befvSrade; men fedan Iran til 6 gran af detta medel, lade 3 eller 4 gran pulveriferad AJtkaeae rot, folefvo vlmjalfen och fviraningarna borta; afforingen var deiremot haftigare, ftarkare faint utan fmar- tt: och pa detta fatt, iblefvo ganika manga af honom -hulpne.' Han gaf ock de fjuke laf .at dricka, hvilket nagre Lakare forbudit. Herr BOENNEKEN, den aldre, berommer detta medlets kraft af arfarenhet, iicke allena i Rodfot, tan afven Lienterie, ock alia flags bukfloder; afven foni Herr LENTIN funnit det- ta medel ganika nyttigt emot Rodfoten* Der- mot tilftyrker val en Anonyme ,uti the (Gent- leman** Magazine -detta pulver uti Rodfot, och fager med 'GEOFFROY^ at ,ju -finare pulvret ar^ ju ftarkare Ir defs yerkan, famt ! brukar., lika med -GORDON ock ilere, 'Opiat om aftnartie for dem, fom Sro fvage ^och ftmrilofe;; 'men ,afra- det uu Diarrhoea i fynnerhet fymptoma- > 3^7 ( tica cller colliquativa, famt flera andra fjiikdo- mar; gifvande for ofrigt nodige reglor, nSr och huru det fkal brukas. Undtrligt ar, at han radcr til Attickans bruk och Opium emot natten, nar detra medel fororfakat for (lark krSkning, da likvll GEOFFROY ock Here alde- les afrada fura faker vid medlets nyttjande. Han talar ock om en gaffe, fom harmed blif- vit borad for Epileptic, och menar at STEELE i borjan brukat detta pulver for Maniaci med lyckelig verkan, efter han Ifven varit beromd for tit bota denna fjukdom. Vitrum Antimonii Ceratum har ockfc uti Kongl. Lazaretet i Stockholm varit Herr As- feflbrens ODHELJI fornamfta medel i Rodfot, aniingen han brukat Ipecacuanha och Rhabar- ber forut eller ej; da, i fenare fallet, fjukdo- men redan varat lange vid Hen fjukas ankomft til Lazaretet. Det Sr forundcrligt, fager han, huru detta medel, fom tyckes vara det fkar- pafte evacuans, dock i fin verkan vifar % na- ftan fom et Anodynum, (a at da^6 gran blif- vit 2 eller 3 ganger pa 24 timar tagne, hafvt ofta de grymmafte ref varit borta och afftruk- ne, likfom med en hand; afven fom Hcrr PEN- ROSE icke eller glommer, at uphoja detta Me/- dicament uti en Epidemifk Rotfeber med Di- arrhec, hvarutinnan han gifvit det til 2 gran med andre ftyrkande medel, och oker dofif til 6j men aldrig (a langt, at det fororfakar kraknbig, Nar nu genom en fortfttt Diarrhec, X 4 O ) 32S ( O Ii3n> krafterna blifvit myeket medtagna, okas cie fenare af dctra medel, under det at den fiSrra aftager ock forfvinner, och Herr ALEXANDER MACKENZIE, fom ofta i Rodfot af detta medel funnit en lindrig verkan hos de ijuka, beilot at en gang nyttja dct uti vattu- fot, i borjan med god framgang, men made fluteligen flere ganger gnpa til troisquarten och andre medel, innan den fjuke blef aterMld. Cm man ej bar nagon orfak at tvifla om rik- tigheten af alt dctta, fa mafte man utan tvifvel bllliga Hr. SIMPSONS tankar, da ban flger^ at Vi- truqp Antimonii Ceratum vore et afven fa kraftigt och tilf6rlateligit medel emotR6dfoten,foni kina* barken emot febrar ock kallbrand; och at, om ki- nan iortjente det forfta, {a bordc atminftone det andra rummet lamnas at Vitrum Antimonii Cera- tum uti Claffen af de fa kallade fpecifike mcdeL Men oaktat alia deffa goda utflag, alk defla Irfarenheter, finner man dock^ at famme Herr PHINGLE, fom man har at tacka for kund- gorandet af oftanarnde medel, i fenare tider derom borjat fa andra tankar, Han fann val vid EngeKka Armeen detta pulver vara det jnaft fpecifika af krakmedel, icke allenaft at latta magen, utan ock tarmarnaj da det blef bru- kat i b6rjan. Men denna oifvertygelfe oaktat, kunde han dock, i anfeende til defs Mftiga verkan, icke annat 5n vara bekymrad om ut- gangen, ock onfkade (aledes, at vara i ftand, roed lindrigarc mdd kunna hjelpa de fjuka, om, O ) 329 ( om dct 5n fkuHe ga langfammare. Han in- fkrankte fordenfkul defs bruk tils vid fvSrare tilfillcn, och fag at det Sfven da gjordc god tjenft, da andra mcdel ej vilk hjelpa; oni cn- daft tarmarne icke voro for mycket angrepna, den {juke ha va deraf et fjerdedels gran i fander, och be- jrommer eljeft defs verkan ganfka mycket at borttaga refvenj i fynnerhet nar underlifvet tilforne, hvarken genom Natur eller konft blif- vit renadt; afven fom Herr VICAT rader at borja med eller helt gran, forfatt med Ma- gnefia, och forfiktigt okn dofis, pa det de ola- genheter maga undvikas, fom annars gifva an- ledning at tadla detta medel; och Herr HEU- ERMAN, i Kopenhamn fruktade for detta pulver, i anf^ende til den krakning och afForing det fororfakar, och forefleg faledes andra medei uti den Rodfot, fom var gangfe ibland Solda- terne 1757, 59 ock 6r uti Kopenhamn, Rends- burg och Kellcnhus, famt undrar at PRINGLI fa ofta kunnat rada til defs bruk; afven fom Herj; MONRO vid Engelfka Armeen i forra kriget fann, at detta medcl verkade alt for hlftigt, hvarfore det nSftan helt och hallit blef tflagt. Sale- ) 33i ( Saledes Ir det icke underligt, om Herr FRIDR. CASIMIR MEDICUS haller detta medel for ct hlftigt krakmedel och Herr WILLIAM SAUNDERS forkaftar dct fafom ofakert, under dct Herr WILSON val tillatcr dcfs bruk uti Rodfor; men rader dock haldrc til Ipecacuanha; och faftan Herr ELLER botade 2:nc ifcarke per- foner med detta pulver uti Rodfoten, fa foil det honom likv^l ivarr, at hos andra kunna detcrniincra dolls deraf, emcdan lika dofis fhindom vcrkade hvarken krakning eller arfo- ring, och (tundom verkiide alt for haftigt. Dct ar val fant, at Herr GEOFFROY i Paris tod til at fortaga den olagenhct, fom foljde med en odetcrminerad dofis dymcdelft, at han jiogare forente eller inveklade Vitrum Antimo- nii uti olja, och til den an dan Lit rifva den- famma med pulvret pa en rifften. Pa et an- nat flalle finner man ater honom rada til at rifva Vitrum Antimonii med Spirirus Vini, hvilkct prsepnrations-fatt han fjelf federmera ogillat> och Herrar Commentarii Lipjieiifes for- kaita, fafom mindrc fakert och nyttigt an med -vax tilredt; Likafom Herr PAISLEY afven tankte forb^ttra tilredningen dermed , at han endaft fmorde j^rnfkeden med hvitt vax, och tillade Vitrum Antimonii oftott; och da det varit 6f- ver eiden den vanliga tiden, hangde vaxet fad vid (keden, famt fedan alt var kalt, ref han glafet til et fint pulver. Haraf behofde han endajft gifva 3 gran, och ftarka pcrfoner gaf han O ) 33 ( O han aldwg' ofver 5. Men detta tilrednings-fatt, har ock af flere blifvit klandradr. Mera torde det lid fortjena upmarkfam- het, hvilket en Anonyme uti the Gentleman' f Magazine gifver, at taga dct compata, roda och genomfkinande Virrum Antimonii til be- redningen, i flallet for det tunna och bleka, cller compafta och fvarta. Det bor icke eller forbigas, hvad Hr. CARTHEUSJ-R om detta me- del yttrar fig, at det nemligen lean gifvas med ftott foclcer eller nagot annat, fom ar beqvamt ; men om Vitrum Antimonii Ceratum lange va- rit tilredt forvaradt uti Apotheken, bor det ingalunda rifvas tilfamman med fockret, utan endaft blandas, hvilket Herr HUXHAM vidarc pa et ftalle tyckes forklaraj afven fom fma barn], hvilka upfodas med mjolk eller vailing, icke bora gifvas detta medel, innan mage och tarmar blifvit val renade fran en formodad iyra^ Vid alt detta, fager Herr ZIMMERMAN, ar likval detta medel, fom gor fa god nytta uti langvarig och med en gall - fcber forenad .Rodfot, dels i anfeende til de (kal han anfordt, och i fynnerhet i anfeende til den fara man dermed loper, uti en inflammatoriflc och ilia *rtad Rodfot, uti o(kickelige bander altid far- Jigt, och uti de fkickelige icke altid radeligt. Om det Ir mig tillatit, at ofver detta me-- del lamna mina tankar, fa mafte ^ag tilfti, at jag, lika med Herr YOUNG i borjan, dels fruk- tac for dels haftighet^ dels hyft for defs fpeci- ' fika. O ) 333 ( ^ fika kraft et] billigt mifstroende> da man fi ofta blifvit och blifyer af flike medel bedra- gen. Jag bar ock icke utan vid befynnerliga tilf&llen vagat gripa til detta model, och altid blifvit forfatt uti den belagenhet, at tanka pa andra, fora voro lindrigare och mera fakra, ehuru jag hvarkea forgripit mig i dofi, ellcr varit for fparfam , utan hallit en jamn medel- vag: kommande Mrvid ihag hvad Herr DEGNER yttrar fig, at om mot nagon fjukdom manga medel tilityrkas, fa' ar det vifferligcn mot Rod- foten, och rader derfore Medici: ut tatin fell- gant t qtitf rational! tantum Methodo fettisfaci* ant> probeque expendant> quo major e vi polleat aliquod medic amentum , Jl non cum fumma can- tione^adhibecitur-t hoc magis noxium edere effe&um* Det Sr ock icke latt at finna, hvarfore man bemodar fig, at gcnom vax gora et haf- tigt och ofakert medel niildarc, da fadane fin- nas at tilga, fom i fin natur aro lindrigare, och kanfke flundom fakrare; men annu fvara- re at begripa, hvarfore det ofta med fa myc- kcn ofvertygelfe utropas; mojeligit ar, at det i fma dofes, afven fom andra pra?parata An- timonialia, gor bafta verkan, och at en DE LA METRIE icke haft fa aldeles oratt, da han bru- kade det endatt til | dels gran. Hvilken har fore Herr Lif-Medkus DALBERG gifvit Ipeca- cuanha til i ellerj ~ gran hvar 3:dje tima uti Hxmorrhagia uteri? ehuru han ganfka vi kande Vitrum Antimoriii Ceratura, men fruk- tadj tade for defs aTventyrliga verkan och ofakr* rillagnings - (for; och at Ipccacuannha, pa det fart, fom af honom forefkrifves , brukad uti namde fjukdom , ar det baih medel jag hittils kanner, nar fjukdomen annars r botehg, der- om 5r jag af flcra h&idelfer ofvertygad. De bSfugafte och ofta farligafte incdel, hafro ftundom af Empiric! blifvit uptakre, och ho vet, om icke Vitrum Antimonii Ceratum haft famma urfprung, cfter defs upfinnare 5r til namnet obekant. Val vet jaj, at den bafta krafr, den harligafte verkan, ofra ligger uti dc hSftigaiie medel, dc ftarkafte gifter, nar de be- horigcn tilredas, famt i rittan tid och mcd no- dig urfkilning brukas ; men huru ofta hafva de ock icke kunnat /kada, och huru fnart haf- va de icke) ftundom ater blifvit aflagdc eller kommit i forgatenhet? N5r mSnnifkors halfa och lif ^r i fraga, kan man icke vara nog var- fam, icke nog foriikrig. Da man jSmfor de anforda anmSrkningar fins imellan, (a torde man ofvertygas om bil- ligheten af denna tanka, och den Lakare i folje deraf urfaktas, fom med nagon farhaga brukar detta medel; atminftone torde man icks altid bora folja de dofes eller upgifter, fom viffe Auftorer forefkrifva, och i fynnerhct tilfc, huru afven detta medel tillagas, pa det man mcd ia mycken ftorre fakerhet ma kunna gif- va det, n5r man fig dertil befogad finner. vanji^a ock ratta tUrediiin^s-fatt, finiies an- O ) 335 ( O annars mi Pharmacopeia Syecka och flereft&dcs, cnligc Herr YOUNGS foreflcrift ifran borjan. Bhyjiographijka Sallfkapets Magazhi. Under denna Titul kommcr en periodiflc Skrifc at utgifvas af Herr Profeff. A. J. RETZI- us i Lund, ftyckevis, ungef&rligen 4 ftycken om aret, hvart (tycke af 6 ark i 8 Innehal- let af detra Magazin blir en famling af ftnarre fran frammande fprak ofverfatte Sirroflcrifter och Afhandlingar, eganteligen uti Landthushall- ningcn, bade i hSnfeende til det hela och alia defs delar. Salunda ISr afven har atflcilligt in- fly ta horande til vara Smnen, fafom: uti Na- tural-Hiftorien och Chemien. Arbetet blir fa- kerligen ganfka brul^bart och gagnande for det Allmanna, da det kommer fran en Utgifvare* hand, lika kand for ceconomifke infigter, Pa- triotifk verkfamhet och en mogen penna; men at flippa fkadeslos fran forlaget, (a an- modar han dem, fom^ mot et pris af 8 Skill, for hvart Stycke, aflemnadt pa Subfcriptions- ftSllet, vilja blifva agare af detta Magazin, at inom Maj manads flut lata antekna fina namn (hSr i Stockholm uti Upfoftrings - Sallfkapet* Boklada, famt i Landsorterne pa de ftallen, fom i de ofrige allmanna Papperen finnas kund- gjorde), hvarefter Forfta Stycket genaft laggcs under praffen, fa framt et mot forlaget fvaran- dc aaul Subfwibcatir defsfurinnaa anmalr %; och B ) S3* ( cch lafvas darjemte, at, fa fart gSrligt ir, for- fanda exemplar ril Refp. Subfcribenterncs tjenil til de ftillon, d-Ir Subfcription fkedt. Utforli- gare undcnittelfe om detta Magazin kan in- hSmtas af Upf oft rings- - Sdllfoapetf Tidningmr Samling of Ron oeh uptdkter. April ijfr. (Se Mars p. 320.) Med utedurandc af 2:ne Afliandlingar, fom icke hara til vara amnen, far man gifva anvif-* ning pa .f6>}ande i dcnna manadcns h5ft: /* Om tntdndetig htjt (Fortf^ttn. af SIGAUD BE LA FONDS AfliancU.) 2. Anmtirkning 6f- ver upldfnwgr - medlen til Re fin a Etaflica. 5. Ckemijk under /(jhi in ff otr^TiLn^-fpctthsjord^ of Hr. C. W. SCHEELE. ^. Underrdttelf* otn Thee-Biifkwi och gjorda forjok til defs plan" terande i Europci/.. Underrdttclfe: Den Anonyme Aulor, fom iatit ftyclceviy infora en Afhandling om Synchondrotomien^ liar grfvit til- Jkanna, at ban kke kan rnlemna flutet af detta fit Ar- bete, innon ban fart fkaffa fig Originakt af H:r JUST. CKR, LODERS SUrift: Df fictioue Jynchondrofeos offium fuhis in parttt difficili inftitttenda, efter ban tror lig fcke daraf bora infora en blott ofverfattning af den recen- fion H:r Prof. RICHTER gifvit uti fitt B'ibl. 4 Band. yi fonnode, at Herr ANONYME lai- fuark fullg6ra fitt ivftc. Ber&ttelfe om en Idngvariff och obotelig Gutfot, nylifren obferverad pd Kong!. Lazarettet , nf P. G. Betjenten JACOB BOSTROM, 32 ar gammal, blef intagcn den 7 Dec. fiftled. ar 1780* Af blotta utfeendet kunde man genaft doma til defs fjukdom. Pa tilfragan fade han fig for 2 f ar fedan haft en hetfig och haftig Feber, hvarefter flere tekn til Gulfot infunnit fig och fmaningom tiltagit. I forleden hod har ljukdomen blifvit ganflca mycket forvarrad, Nu var huden ofver hela Patientens krcpp citron -gul, ja tungans farg var afven i ckt nSrmafte lik hudens. Urin, fom fargade linne gult^ fatte et morkbrunt fediment Han kla- gade 6fver matthet jSmte en obtufe *vark i vanftra hypochondrio , hvareft ock kandes na- gon hirdhet, men icke fa i det hogra. Herr Aflefforen Doft. ODHELIUS borjade med at lata honom nyttja tilrackeligen afForande, i fynner- het Pufo. dig eft. Ph. Sv. 2:dce edit. Sedan con- tinuerades nagon tid med crem. tart.*, dock utan fynnerlig f6randring. Gula fargen tyktes vil ibland och pa 2 a 3 dagar forminlkasi men, under det man gjorde fig bafla hopp om\ patientens reftitution, gulnade han ater ganfka haftigt h'ka fom forut. Som Skorbjugg afven borjade vifa fig med de vanliga fllckar, flyf- het i knn, vark i benen, fvulnad omkring fotlederna, fvullet och blodande tandkott famt Feber-rorelfer flkoftajs, a nyttjades interne De- a 22 Y toff a ) 338 ( co&a antifiorbutica> famt ^/d vitriol, ten. cum fyr. fimpl. til lin&us, och externe oleum campho- rat. pa de virkande fUllcn, fedan forut en in- diccrad Sderlatning blifvit gjord. Man fdrfokte urorn defs emot denna lang- variga och envifa Gulfot dc brukelige folven- tia faponacea, (afom Pill. Saponac. Ph. Sv. 2:dce 'Edit, hvilka ehuru fpariamt brukade likval min* flcade den f jukas matluft och befvarade magen. Han fick aA^en nagra ganger nyttja balnea U- pida. Men alt forgSfves. Han blef fedan fkumogd; klagade de fifta veckorna ofver fus- ning och dofhet med orvirk, hvilken dock til nigon del uphorde, fedan hans oron borjade flyta, Det befynnerligafte , och fom mSft tycks (Srtjena upmarkfamhet, Ir: At, under en fl llngfam Gulfot, matluften var beftandigt god, (utom da han nyttjade Tvalpillerne) , den fjuke holt fig vid jamt hull, excremeftterna hade fin naturliga farg, han klagade aldrig ofver nagra flickningar i hudcn eller klSda , fom en (a fimnigt och 15nge utfpridd galle eljeft plagar ifladkomma. Den 15 Martii detta ar begynte han klaga 6fver en virk och fveda i fcrobiculo cordis famt hela regione epigaftrica. Dagen efter el- ler 4en 1 6, utan at nagra ovanliga Symptomcr vifte fig, dog den Cuke helt oformodeligen. Den 19 derplfoljande opnades liket och be- fants: I Brdftet; Alia cont^nta citron - gula och O ) 339 ( O och lungorna flytande i biod-blandadt vattn til en myckenhet af- vid pafs en kanna. I Buhen: Vattn, fom liknade det i bro- fter, dock Mngt ifran til den qvantite. a) Gall- Ma fan ftorre til fin capacitc an vanligt, inne- hallande inemot qvarter citron-gult, flemmigt, dock genomlkinligr vattn; men Gallgangarna, fa vl hcpaticus och cyflicus fom cholidochus, aldeles opna^ fa at den nlmde vStfkan med litthcr kunde klammas ur Gallblafan, fa vll ner i Duodenum, fom uppat genom duft. hepat* til Leiren. b) Mjalten ovanligt ftor,' 11 at ban emot en ordinaire kunde anfes fom 3 til i. Defs ena iida var hel och hallen adherent vid refbenen^ han fants ock hyfa en myckenhef fvart, tjock och purulent matiere. i) De grof~ la tarmarna^ i fynnerhet Colon transverfum och -finiftrum, inneholio en ftor hop fcybala indurata : Men ofre delen af reftum, ehuru utan excrementer, var mycket updrifven af vider. d) Glandule? mefenterii voro fcirrhofa och fomliga fa flora, fom den ftorfla Haffel- not. I Lefren fants intet fjukt eller ovanligt. Denna, i flere affeenden befynnerliga fjuk- dom, gifver anledning til atfkilliga reflexioner, om man fragevis framftaller foljande: i:mo Hvilket kunde vara rStta orfaken til denna chronifka Gulfot? Om den endaft bor farras uti et fenfibelt nerv-fyfteme hos pa- tienten, hvars (inne ibland af ringa orfak Wef ncdflagit? En circulatio humorum Jentior, Y 2 O ) 340 ( O fom hlref upkom, kunde val producera bills vifciditas; men minne en fadan, fom ej lit hafva % genom de lofande medel, hvilka {a 1-Snge och flitigt nyttjades? 2:do Manne Mjilten, fom in ftatu fano fa ganfka mycket bidrager til bilis fecretion, men har var aldeles forderfvad, kunnat aitadkom- ma en (a langvarig Gulfot? 3:110 Hvarfore digeftion och matluften un- der en fadan brift pa gallc, kunde fa ling tid vara atminftone nagorlunda fullkomlig? 4:to Hvarifran excrementerne fingo fin na- turliga farg, da Gallen, flfom deras farg~mne, tyckes haifva felats? Eller manne nagon del af bilis fecernades i duodenum och den ofri- ga regurgiterade i bloden, fom ock, kan han- da, af fit ofverflod pa Galla deponerade nagos i inteftina per art mefentericas? 5:to Om fl ftor qvantite vattn, fom fanrs i broftet kunnat exfudera efier doden pa 2:ne dygn, innan obduftion ikedde, eller ock fkulle det hafva funnits der forut medan patienten lefde? Det forra tyckes dock vara utom alt tvirvclsmal, fa vida den fjuke aldrig klagadc ofver andtippa, torr hofta eller andra Sym- ptomer, hvarutaf man plagar fluta at vattn famlat fig i broftet. Ndgre hinder, hvilka ligga de tagne Medicinal* forfattningar i vdgen, af G* L* (Fortfltt- ning til flut frao p. 271.) Faft- Faftan den uplyftare delen af Nationen, afven derutinnan egenteligen fkiljer fig ifrln det ringare och enfaldigarc folket, at den icke fa ofta radfragar, eller f6rrror fig uti qvack- falrvares hinder, fa ar den likval defto mer fal- len for nyttjandet af utlandfke Medicamenter, i fynnerhet fom de gemenligen urgifvas for univerfelle, och aro med vidlyftige och nog lafvande beflcrifningar beledragade, Aillhauds pulver , Tilli drdppdr, Souttons och Squairef Elixir , founder Cron-Effense, Turlitons och Anhorns Sdr-balfam med flere bara hSrom nog- famt vitnesbord. Ar det nu i allmanhet fant, ^t Rikets Nationella vinft, afven beftar uti ai> betsloners befparande af hvarjehanda art, ehu- ru detta tycks vara af ringa betydenhet; och det ar en afgjord fak, at hos ofs finnas afven fa larde och forfarne Ghemici, Sfven Q. (kicke^ lige och ofvade Apothekare, fom utrikes och pa andra orter, de d5r icke allenaft kunna ut* rona, hvaraf dylike utlSndike medel befta, och dem til lika godhet eftergora, i fall de hir- ftades voro oumbarlige; utan ock fjelfve up- finna deraf afven fa nyttige och kraftige, (a mafte arligen i Riket en futnma penningar be- fparas genom arbetslon> om (like medicamcn ter inom Riket blefvo forfirdigade, afven i det fall, af de ankle Medicinalier, fom utgora dy- like fammanfatte Lakemedel, fkulle utifran in- forfkrifvas; (a mycket mer, fom (adane forc- Medi^amenter, oaktat i &s fjelfve til Y 3 en m ) 342 c e en ftor del af ringa vSrde, dock Hkvll til ct ganika hogt pris hirftades forfaljas. I derm* fek torde ej ytterligare bevis afkas, da man en- daft efterimnar, at en redeiig och oegennyttig Likare has ofs och i vira tider, icke fa haftigr, och til ifvcntyrs aldrig, genom ct enda models forfaljande, kan forvirfva % de rikedomar, Greffkap elier Furftelig Titel, fom en pa all Hrdom och infigt blottad AILLHAQD* Jag vii Ifven fa litet underfoka mojclig- heten af et enda Ukemedels univerfella kraft, fom jag vil tro, at et enda vaderftrek elier vind, mojeligen och med beqvamlighet, kan kring- fora alia fkepp, genom alia haf, och til alia forefatta orter; men jag haller fore, och det Sr bevifligt, at et dylikt obekant medels nytt- jande, kan dels ofta fororfaka en farlig pa- foljd, dels borttaga den angelagna tid, fom annars kunde och borde nyttjas til tjenligare Medicamenters bruk, och i fa matto lagga hin- der i vagen for folkhopens bevarande -och til-, vaxt; hvilka hinder dock, i anledning af de redan i ty mal ftadgade Medicinal - ordningars, och farflcilte Nadige forordningars ratta efter- lefnad och handhafvande latteligen ur vSgen rodjas. Kunna flarke och hlftigt verkande Lake- medel uti en oforfaren mans hand anfes, fom ct blottadt fvard uti en urfinnig mSnniflcas, fa bor det vifferligen, och i det minfta, hallas for en ofcd pa varc Apothsk, om Allmogen fritt och O ) 343 ( O ch obehindrad, famt efter godtycke far til- handla fig Fenedijk- Thcriac , Somn-faft, K&da och pulmr af ^falappcerot f Qvickjilfver, Gtimmi Giilta med flere, hvilka medels bruk fordra en granlaga urfkiloing. Och om hetfiga me- del och en pfverdrifven her regime, til ftorre delen i vara tider uti bofkapens (jukdomar Aro forkaftade, fa ikulle det foga paffa fig for Bonden, at pa Apotheken fa tilhandla fig Ryfs- otja, Balfamnm Sulphuris, Terpentins Spiritus, Kdllarhals-bdr o. f. v. at bruka mot Rof-feberi Broft-feber, urinftlmma, flen och froffan. Nog fcr man, at et (a befkafFadt fritt (51- jande och kopande af I^akemedel , kan fkada Allmogen; men man fkulle nSppeligen dere- mot veta at forefla nagon fq runnings vidta- gande, om man tillika fkulle finna, huru KongL Medicinal - ordningarna , fom forbjuda Apothe- karc, at til obehorige perfoner, FSltflcSrs- och Badare-gefaller- och llrlingar med flere utlSm- na, eller efter deras forefkrifter forfalja Medi- cament* drciftiea, Vomit oria, Opiata, Emmena- goga &c., for lang tid fedan i vare Apothek fkulle vara forglomde, och en hvar naturligen garna, antingen uppenbarligen eller hemligen foker foryttra den vahra, fom han til falu fflr- fkaffadt fig, man at vidare efterfinna, hvad fkada han dymedelft kan fororfaka; om icke nagon fynnerlig eftertanka hos honom vacker, den (a gamla, fom hedrande medborgerliga principe : at allm^nna nyttan altid bor flttas framfor den enfkildta. Y 4 I m ) 344 ( 8 I van Rike torde ock de Apothekare vara ganfka fa, fom nu mera fran utllnningen in- forfkrifva de orter och Vegetabilier 9 hvilka i Riket til en ftor myckenhet bade planteras och vaxa vildt, de produfta Animalia, hvilka bar teqvimligen kunna fas, och de prsparata Chemica, fom latteligen och til lika godhet h5r kunna beredas, och vid detta alt, icke fkulle vara obenagne, at antingen foka bibehalla de gamle, eller forvarfva fig rattigheter til nye, ft kallade, tullfriheter. Det blifver icke min fak, at vidare for denna gangen utreda detta amne, det ar endaft forflagsvis och til vidare efterfinnande, jag har trodt mig bora det vidrora: men: om Allmo- gens fordomar och vidikepelfer pa nagot fatt kunde undanrodjas; om menige man, eller kring denfamma varande kunnige perfoner, kunde, om barn-fjukdomars kannande och botande pa ct enfaldigt fatt undervifas; om fjukhus til venerifka fmittans hammande inr^ttades, och f jukdomen af allmogen icke fjelfvilligt fordolg- des; om de fattige i Hufvudftaden , vid infal- lande fjukdomar, med mera an Lakemedel och Lakare - tilfyn underftoddes ; om qvackfalfve^ rier befynnerligen bland allmogen pa landet, pa alt fatt hammades; om koftfamma ut- landfke fammanfatte Medicamenter til infor- fel forbodos; om de af allmogen aftundade Lakemedel > icke utan urfkillning forfaldes, och om indtdigen Medicinalier ? fom i m ) 345 ( O' vSxa och tilredas kunna, icke utifran forflcref- vos, viflerligen vore fadant alt, icke utan be-? fparing for Riket, icke utan nytta for folkho* hopens tilvaxt. Om Rod-Acit, infdndt af S, 6 . Herr STROMS upgift, fom lafes p. 189* folj. i denna Veckoflcrift at* viflerligen for alia Entomologer angenam; man vet nu hvart man flcal fora et krak, fom af Syftematicis fatt fa olika plats. Detta infeft bar dock ej varit okSndt tilsj nu, faft man ej vetat at des var Rod-aat. OLAFSEN, uti des Islindflca refa pag. 998. a delen, befkrifver omftandcligen denna lilla krafta under namn af Cancer macro urns , pe- dum paribus 10. cauda foliacea* SI mycket fom man kan hamta af den figur, fom atfoljer Hr. STR6Ms,brefj (feTab. i.), ar OLAFSENS befkrif- ning hit lampelig. -^- Infeftet ar rart pi Islancl och kallas kampalampe; hvilket namn afven tillag- ges RJkan, (Cane. Squiila) af ordfak, at deft hufvud tros lyfa i morkret, kampur betyder Sfven pa IslSndfka en Moustache, Hr. OLAF- SEN och defs Refe-Camerad funno, under fina mangariga refor, blott 2 gangor detta Infeft; en gang uti en koljas, och en gang uti en Helgeflundras mage. Det fages uppehaila fig ute i hafvet, och aldrig ga til ftranderna. Far- gen var afven rodagtigt mork. Y g Den O ) 34. ( ^ (Den okSnde Forfattarco, fom behagttt infan- da detta, ar man fkyldig all arkjanfla. At naav de Rod-aat, forut varit kant, ar val mojeligit; vift ar at det ingenflades forut varit afritadr. OLAFSEN torcle kanflcc mena detta krak med den namde Cancer, men fom defla fma kraTtor, ro ganlka fvare at atfkiija fa torde OLAFSEN, fom desutan ej ar kdnd for firdeles noggran Entomolpg, fa fnart kunnat be(krifva nagoa annan af deffa fma krak, fom jn5 tienna, hvil- ken af IJr. STRQM blifvit befkrifven, och fom Han vidarc ytfor i en afhandlmg om Silliifke- rier, hvilken framdeles kommer at rvyckas i Kigl. Patriotijka StUjkapcts Hn.^i ails -your ml. Profcffor FABRICIUS bar afven i fin Reife nach Norrwe^en befkrifvit denna krafta> men i flera fall felaktigt.) Journal de Jttedecine. T. LV. Pehr. njfi. p. 274.' Om Refince Elqftica Uplosnings - medet (i), af F. A. B> R. C. Faft- (l) Detta ar afven infordt uti Gotheborgika Journalen. Samling af Ron ocb uptakter &c. Apnl 178 * P. itoj men, fom vi jamval hafve Originalet i Mder, ej mindre til denna, a P n atfKillige andre i namde Jour- mi inforde Afhandliugar, fa vilje li nu och^fa of- ta det kan intereflfera. mot vare Lnfare fullgora det p. 64. gifnn lofre; dock med forfakran,; at folja 'Originalerne och ingalunda eftertrycka deras receiv lion eller ofverfattning , om den ock vore lyckeli* Sirs tra r ffadj an den vi kunne aftadkomma. m ) 347 ( Q FaftSn man bar pailatt at JEther (Vitrioli?) vore denna Kadans ratta uplofnings-me'del, tyc- kcs likval arfarenheten bevifa vefierfpelet. Jag har lltit 48 gran Refina Elaftica koka med 3 uns /Ether i 24 timar; nar denna ./Ether af- dunftades, (jvarblef endaft' i gran Kada. Oleum cjjentiale Terebinth a: (ol. deftillat.?) tyck^svara defs diSbivens; Foljande arfarenhet bevifar det: Jag fattc 2 Drachm, fonderfkuren Ref. Eiaft. med 3 uns uf namde olja til kok- ning uti Balneum Arenic; koknings-hettan un- derholls: Kadan fvalde up, blef genomflcinlig och (luteligen aldeles uplofd. Nac ej nog olja anvSndes , fa finnes en del af Kadan dar uti hangande fom fjun* Om denna uplofning fattes til afdunftning uti Balneum Marice, f6rlorar den en del af fit diflblvens; men man kan ej gifva den en vifs grad af confiftance, om icke i Bain. Aren. ei- ler ofver oppen eld , hvareft en del af Kadan decomponeras och har da ganfka litet af fin elaftkiter i behall. Denna up!6fning fattar eld med Aciduni Nitri fumans, innan de nakas. Genom nakning, fom nyfs fades, fynes hon cj antindas utan tilblandning af Acidum Vi- trioli, fom kommer af de fa ytor, hvilka oljan och kadan anbjuda. Oka ez-preffa verka Sfven pa Refin. Elaft. men man maftc da anvinda en, beftandig kok- ning, hvarigejiom oljan och kadan til en del forftoras. Sy- 1 ) 348 ( S3 Syr of hafva ockfa verkan pa danna kada; men bland deni, aftadkommcr Acidum Nitri fumans haftigaft hennes uplofning. Om 3 un$ af denna fyra endaft gjutes pa 2 Dsach. fon- derfkuren kada, {a gar uplofningen for fig, un* der frafniag beledfagad med hetta och angor, fom af fig fjelfve antandas afvanfor difFolutio-- nen. Ju flera ytor kadan anbjuder, defto flere antande angor blifva fynliga; dSrfore bor man fonderflcara kadan. Tilliggning af Acidum Vitrioli okar ej {!< kert defla angor; imedlertid kommer den lik* val tilpafs, om Acidum Nitri ej ar nog con- centrerad, eller ofti man ej fonderfkurit kadan; ty det har hSndt , at man fatt fe deffa angor itindas for och efter tillSggningen. Om af denna med Acid* Nitri gjorda folu- tion gjutes uti deftilleradt vattn, (a falles na* got, fom haller fig lange hSngande, och bor franfilas. Detta far, efter tvattning och tork- ning , anieende af et tort , bojligt och rodak- tigt pulver, fom, uti en jern-fked, fatt ofver 3 eller 4 giodande kol, deflagrerar ganfka ha ftigt inom I eller 2 minuter, och refiduum ar ct riktigt, fpongjoft kol. Samma phenomene Sger rum uti tiflutnc karil: Om man lagger 24 gran uti en Retort af 32 uns rymd (/ Pinte), til hvilken man applicerat en recipient af dubbel rymd, utan at vara luterad, och fatter retorten pa kol, (a &er deflagration pa lika fitt och med lika ha- ft^ Ql ) 349 ( O ftighet; man bor da lutera kSrilen pa ftunden, for at forlora fa liter fom mojeligit ir af dc utfpande angor, och man kommer harigenom til at SrhSlla olja och Acid. Nitri, fom icke blifvit forftorde genam deflagration. Om Aci- dnm, fepareradt fran oljan, m&ttas med Alkali Tartari, fi gifver det et verkeligt Nitrum, fom bevifar, at denna fallning, Ir en famman- f&ttnmg af kada och Acid, Nitri, hvilket defla- grations -egenlkaperi bor tilfkrifvas; Sfven fom, denna fyra tyckes vara den, fom hindrar Re- flna Elaftica ifran at, likt andra kador, preci- pitera fig. Precipitatet later lofa fig af ^ther> Spiri- tus Vini och afven nagot af vattn. Dct kol> fom efter deflagration ar qvar uti retorten, ar likt det forra. Nlr vattnet, fom har tjent at fkilja kadan ifran Acidum Nitri, evaporeras uti Bain. Ma- riae, falles Snnu et gulaktigt pulver^ fom ej dc- flagrerar, antingen det ar tvattadt eller icke> men det drager at fig luft-fuktigheten. Genom kldans analyfis ofver oppen eld, far man forft ganfka litet af en phlegma, fom icke har mirkelig fyra och kunde fnart mifs- tSnkas for at komma fran klrilen 5 fedan ofver- gar en olja, fom blir mer och mer tjock. Uti retorten qvarlemnas en ganfka liten del kol, endaft 48 gran efter 3 uns kada. Den oljan, fom man arhaller genom deftil- lation^ later afvenledes uploft fig i Acidum O ) 350 ( O Nitri; men defs prircipitat vifar ej fammaphe- nornener, fom kSdans. Man kan ant&nda denna olja genom til- gjutning af Acidum Vitrioli, och da arhalles et kol, lilct der, fom upkommer af Oleum Gua- jaci, un vrai champignon philojbphiqve. Vid denna Afhandling gora Herrar Forfat- tare til Gorheborgfka Journalen foljande an- markningar : At Caoutekouk (Refm. Elaft.) lofes utaf priflade oljor och Terpentin har Unge varit bekant, men at Auftor, fom ej vidare ger fig tilkanna, an genom initial-bokftlfverne, ej kun- nat uplofa den uti aether, fom Herr MACQUER upgifvit uti Mem. de L, Ac. des Se. 176 8 <> ffif- tjenar at vidare bekrSftas, om det ar mojeligt, at Hr. MACQUER kan mifstros for fadant feltagj langt troligare forefaller den tankan, ar Au- ftor nyttjat enj fvag och af fyra rldande sether. (Har man tilgang pa klda, fa vore forfoket fnart gjordt och fragan deciderad.) Eljeft kan hlr tilllggas, at caoutchouk afven til en del lofes utaf qvinno-mjolk, fom vi fett pi de mjolk-fugare, fom fa behindigt brukas, i ftallet for brolt-pumpar, hvilka efter en tids bruk blifva genomfrattc med fma hoi, Sam- ma har ock af ofs blifvit obferveradt pi den, fom blifvit brukad til infprutningar med GOU- LARDS vattn (Aqv. Sathurnin. Ph. Sv. ***) O ) 351 ( O Vtdratf af et href, frdn Profefforen Hr. Doft. BARFOTH, til G. L. Datcradt Lund i April 178*. Gwnmi Ammomacnm uplofl i Atticka och bragt i form af Cataplafme, har utrattat ganfka goda curer mot fungus arriculorum, fedan alia andra faker forgSfves blifvit forfokte; hvarvid nllika mvlrtes refolventia, och ibland deffa, Sued her bar nm recentium, blifvit nyttjade; men langd af tid har altid fordrats, och detta alt da Ledfvampcn varit flere ar gammal. Affa fcetida med tilfats af Gummi Guajact, i ilia artade far, och da Spina Ventofa varit vid fadana tillika, har verkat fullkomlig hel- ning i nagra tilflllen. (*) En Siphilitica i 7:de manaden hafvandc/ fick tenefmer och blodiga ftolgangar, fa ofta et (,*) Uti Hr. SCHMUCKERS vtrmifcbte Cbirurgifcbe Scbrif- ten Band I. berommer Hr. BLOCK Afia foetida uti Benrota eller Carie oflium. Han blandar til et uns af ndmnde medel J uns Oftronfkal och et holft qvintin Camphtt, fa mr lattr dagciigen taga af detta putver 2:ne ganger ifran i Scrupel til I Drachma; hvarvid fkodan forbindes tort; afven fom en Ano. nrme i Wien yttrnr fa uti bref til Hr* Lif-Medi- cus RICHTER faledes: Afla fetida, har afven harfta- des blifvit brukad med den bafta nytta, icke alle- na emot hn-roto, utan ock Spina Ventofa. Mig aro, fdger han, njgra aldeles tiiforlateliga handelfer bekanta, hvarutinnan defTi fjukdomor genom detu medel pS kort tid blifvit grundeligen botade. (Se RICKTBRS Chirurg* Biblioth. B. 4. St, 3. p. O ) 35* ( O et qvintin Ungvent. Mercurials fmordes innan til pa laren, i anfeende til Gonorrheen; men Mixttira Mineralit i fma dofes fordrages gan- (ka vffl. En kSr och hogmodig Maniaca, blef hvar- ken af aderlatningar, Attika eller Campher ftil- lad; men Pulvis Alexiterius gjorde henne, in- nom et dygn, helt faktmodig, fait icke ofver 4 2 gran Opium voro fortarde. Som Anatomiikt har intet h^rftades fortjent upmarkfamhet mer an det, at et fattigt qvin- folk, Com dodt af Hy drops pe&orifj hade Ven- triculus liten, fom vanligen Colon ar, och Co- lon ftor, fom Ventriculus hos en fullvuxen fnSnniika bor vara, utan at nagra andra mir- keliga orfaker eller fel funnos i underlifvet. Jag haller nu pa at gifva Vitriolum Album uti en gnagande vark i hufvudet och in fpecie circa com- mifluram odium nafi cum ofle frontis, hvilkcn Patien- ten tilflcrlfver fmitta af et dryckes - karill efter en Sa- Hvant; men hvilken vark jag for nagra fir fcdan lin- drjade med Aconitum och Rob Sambuci, (denna fed* nare fafom fylt -;faker) fedan nog: val Mercurius och Afttimonium blifvit forfokte, utan nagon lindring, mera an tidtals; hviiket den Jjuke likval, utan Medicin, ofta haft: utgangen far jag framdeles beratta, (**) (**) Mot en dylik langvarig hufvudvark, fkulle det vara ganfka artigt at fa veta, hvad den Tinctura Co- facymhidis kan utratta, fom Herr Prof, och Ridd. MURRAY nlmner (apparatus Medieaminum Vol. 7. p+ 41 1.) vara af Hr. Lif-Med. DALBERO forbattrad och med nytta brukad. Jog har tyckt den et par gan- ger atminftone mycket iindra en fadan hufvudvark, G. L. ) 353 ( O AUGUSTI GOTT. RICHTER , Potentijf. Mcxrn. Brit. Regit Archiatri &c : OBSERVA- TIONUM C.HIRURGICARUM Fafeicu- lus Tertius. Gcettingae 1780. III. fidor frvo. Dctta band beftar af 8 Capitel , fom inne- halla : Anmdrkningar om hinna pa ogonen (Pan- nus}: Om Tdre-fiftlar : Om Krdftan i Br often \ Om en annan fdllfam Jjukdom i brdften : Om Grd Starr: Om Blod-ftillande fvampen (Aga* ricus): Om Hufviid/kdls-brott : och om utvdrtst fordelande medets bruk mot inflammation. Man onflcade gjarna at aga denna $ok, for at kunna gagna Lafaren med et utdrag af alia defla vackra afhandlingarj men fom man annu ej fatt den hit, mafte man noja fig med at affkrifva hyad Hr. RICHTER fjelf, i fit Chi- rurgifche Biblioth. J Band: 4 St. p. 60,7. &c., anfor, om de 3 fifta amnen i detta verk, ellcr om Agaricus, Hufvud-fkSls-brott och fordelan- de medels utvartes bruk, da han yttrar % fom foljer: Forft om AgaricUf (Fungus qvercinuf Ph+ Sv.) Manga pafta at detta medel Iger en egen 'blod-ftillande kraft, at defs nyttjande Sr utan alia olagenheter, och at det faledes bor hallas for det aldrabafta blod-ftillande medel. Jag tror alt detta, men haller endaft fore, at Aga- ricus ej ager nagon befynnerlig egen blod-ftil- lande verkan. Defs mjuke fvampaktige fub- ftans fogar fig emellan de blodande ft5llcn> upfyller alia halighcter, bct^ckcr noga de opna- NS 23 Z de Q ) 354 c m de blod-karlens mynningar, och trycker lika alia de (Ullen den vidror. DefTa ro de egen- fkaper, hvilka Agaricus, fifom blod-ftillande, Sger; hvilka egenfkaper den afven har gemen- famt med alia fildane Smnen, fafom: Linne- flcaf, Bovift (Bovijla Ph. Sv.)> och Hafs-fvamp (Spongia Ph. Sv.) Hvilken fom behagar, kan dagcligen ofvcrtyga fig om, at alia deffa me- del fullkomligen utratta det famma fom Agaricus. Men at detta mcdel ej Sger nagon cgen blod-ftillande kraft, i egentelig bemir- kelfe, vifes daraf, at dermed ej kan ftillas na- gon blodning forutan utvartes patryckning; den formar ingen ting utan tryckning, och afven fa mycket formar tryckningen utan Agaricus. Forofrigit ar Agarici nyttjande med fa man- ga olagenhcter forbundit, at det viflerligen e) fortjenar at fSttas framfor Ligatnr. Som den ingen ting utrattar utan patryck- jiing, kan den endaft nyttjas da et ben ligger durunder, Vid ftorre puls-adrors blodande, ar den ej at lita pS; ja ^fven vid mindre for- blodningar, ar den ofta bedr%elig, emedan' den latteligen kan rubbas fran fit ftalie. Uti iadane tilfallen darfore, da Patienten ej kan hafva tilfyn, mafte flyt^as fran en til annan ort, eller da ryckningar fruktas, Ir liga- turen myckec formanligare an Agaricus , hllft man da ej behofver radas for nytt blodande. Forbandct, hvarigenom Agaricus fafthalles, kta ) 3SS ( kan Ifven, genom hvarjehanda tilfallen, Iofsn*> och gifva rum til blodens frambrytande a nyo. Den tryckning, fom fkal hjelpa Agarikehs ver- kan fordrar en hardt anlagd Bandage, fom trycker och retar faret, hindrar vitfkornes om- lopp, famt oker ftockningen och inflammation. Alia defsa olSgenheter faknas vid Ligatu- ren, da den pi behorigt fatt anlagges. Det underbindnings-fa'tt, hvareft traden ej allenaft omfattar pulsadren, utan ifven nagot af nirlig- gande kott-tradar, fororfakar haftig fmlrta, kramp, inflammation och for ftark fuppura- tion; forutan det at traden fallan da affondrar fig i rittan tid. Deffa tilfallen och olSgenhe- ter Sro tydeligen at tilfkrifva kjott-tradarnes, men intet den kinflo-16fe puls-adrens, mbin- dande. Til at forekomma alia deffa elake til- fSllen, kommer det endaft an pa at underbill- da puls- adren enfam, Dett ir ganfka latt at verkfUlla, ty den kan IStteligen framdragas med Eromfjeldfka haken, i fynnerhet om leden i det famma nagot bojes* Jag utvSljer hSrtil hSlft BROMFJELDS hake, och forkaftar, med Hr. THB- DEN, arterie-tSnger; hvilka flllan endaft fatta puls- adren, utan tillika nerver och kjdtt-trldar. Man fruktar utan orfak, at triden 15tt gc* nomfklr eller halkar utaf puls-adren, da man cj tillika omfattat kjott tradar. Det forfta be* h6fver man ej ridas fore, om trSden gjSrei bredi och man ej drager til den altfor myc- ket hardt; och det fenare kan ej flee, emedan Z 2 ni- O ) 356 ( O traden fore ligaturen drages genom puls-adren. Underbindningen (Ligatura arteriarum] hal- ler jag faledes for det tilforlateligafte, fakrafte, i alia affeenden lindrigaftc och minft befvarliga medel at ftilla blodk&rls forblodning. (Denna kunnigc Auftor bar ganfka ratt dl ban paftar at Agaricus endaft vcrkar mechani- ce, fafom utvartes blodftillande; men torde ga nigot for vida da Han fager> at linneikaf ager lika verkan; val agerar det genom famma me* chanisme, men fom defs delar pa langt nar e) 5ro la tjenlige at tiltappa de opnad blod-kark mynningar, ia matte afven defs verkan blifve ganfka mycket ofakrare ocb vid ftorre forblod- ningar aldeles otilr^ckelig. Hafs - fvampen (fpongiay&tQr, ar vid villa tilfallen mycket for- manligare an fjelfva Agaricus; den abforberar och ager en fpanftigbet, fom faknas hos fnd- fket (Jlgaricus); defs fina delar aro afven gan- fka pailande at tranga fig in och tiltappa de opnade roren, hvarigenom den ofta ftillar blc* dandet dar Agariken flar felt. Ligaturen Sc val rfltid fakrare, men fa gifves det dock om- ftandigheter, dar Agaricus kunde vara forman- ligare. Hr. Gmeral-Direffieuren och Riddaren AF ACREL har redan ar 1755, i XVI. Tom, a'f KongL Vetvnjk. Acodemuns Handlingar p. 148^ utitakat Agarici och Ligaturens bruk, nl* Aan.pa famma fatt fom Hr. RICHTER, hvilket Han federrftera vidlyftigare utfort i fit Ted fur K. W* Afadem. ar J7#7, em nQdvdndighe* ten O ) 357 ( ^f ten af Chirnrgijka Handatagens forkortcwde gag. 9. & feqv; famt i Chfrurgijka Htindelfer- ne 777;. p. 459, 472, 543, &c, dar man far ganfka tydelige underrSttelfer, famt fakre reglor, hum och nr deffa blod-ftilbnde medel rite invandas. A. J. H.) Om Hnfvnd-ficlls-brott (Fraftura Cranii.) Hr. POTT i fin afhandling om hufvudfkador, ger den regel at rtraxt trepanera alfa Hufvud- fklls-brott. Han fager: antingen har brottet^ ingen fara med fig, elier fordrar dct Trepan! Men merendels ar darvid de nSrliggande de- lar afven fkadade , hvilket gjor operation nod- vandig, fafom : Extravafation och inflammation pa Hjerne-hinnorne ; Den valdfamhet fom krot iat hufvud-fkalen mafte nodvandigt hafva tryckt och fkadat underliggande delar, och faledes for- orfakat blodets utgjutande och inflammation* Sillan far man faledes fe Hufvud-fkals-brott utan deffa bi-omftandigheter, och i folje daraf ar altid Trepan nodig. Den mafte dock ftraxt nyttjas; ty om man darmed upfkjuter, til defs tecken til deffa fkador vifat fig, it ar det redan for fent. Him blattar da hela brottet medelft en cirkel-rund fkjSrning, hvarigenom et rundt flycke af yttre betackningarne borttages > da han kan doma om hela fkadkns befkafFenhet, och fatta Trepan hvareft det behofves. Han nekar vSI ej at det kan gifvas tilf&llen dar brottet vore utan de namde fkador pa narlig- dclar> hvareft trepanation faledes ej for- Z 3 dra- H > 358 ( O drades; famt at denna operation foljakteligen ofta utan behof kundc anftlllas , da man utan atfltilnad trepanerade alia Hufvud-fkals-brott; men han anfor daremot; at bland 10 fadane famader, knapt 3:ne gifvas forutan deflfa narlig- gande delars fkador; at trepanation i och f6r fig fjelf ar utan all fara : at den altid fker for fent, dl man upfkjuter fa lange tils de teckcn vifa fig, fom utmailca operations nodvandighet vid defla tMllen: Och at det altid Ir batrre bland 10 fjuke med Hufvud-fkals-brott hjet- pa 7, genom en tidig handlaggning, til haifan, och trepanera 3 onodigt vis , an at up(kjuta darmed tils man blifver ofvertygad om def$ nodvandighet, och tillika blottftlld at fa for- ratta den utan form In, Autor underfoker defla Hr. POTTS grund- fatfer. Hr. POTT fager for mycket da han pa- ftar at trepanation ar utan all fara. Da man blpttar yttre Hjern-hinnan och fa rnycket af hufvud-ikMen foKi Hr. POTT rider til, tnafte man fr.ukta hvarjehanda befvariigheter , hvilka kunna i en verkelig fara forvandlas, da patieti- ten har elakfi vltfkor och ligger uti en ofund luft, fom i Hospitaler ar ganfka vanligit. In- gen nekar at ju frafturerne Iro i fig fjelfva utan fara och ej behofva Trepan: men manne da det fom utgjutit fig famt inflammation un- der fra&uren fordra den? Det fom fkulle vara cxtravafertdt kan af trepan ej bortfkafFas forr, In det vcrkeligen dir feiiws/ Hvar6r flcai ) 359 ( $ trepan fittas innan detta hunnit famla fig och ihnan man vet om det nagonfin fker? Da det finnes, ar 5nnu ingen tid til operations forrat- tande forlorad, Saledcs har man ej orfak, i anfeende til extravafatum, at. trepanera alia forter frafturer, forr an tecken til ladant vi- far fig. Inflammation pa Hjerne-hinnorne fordrar, cfter Hr. POTTS tanka, fornamligaft en tidig trepanation. For min del tror jag naftan at den aldeles ej darvid bch6fves. Ty forft, hvarfore fkal man trepanera innan inflamma- tion annu finnes? Ar det mojeligit at inflam- mation darigenom forhindras? Jag begriper ej pa hvad fatt? Tvlrtom befordras den daraft i det yttre Hjerne - hinnan darigenom blottas, och utflttes for yttre luftens och fgrbandets vidrorande. Afven (a litet forflar jag hvad Trepanation kan utratta, til den redan narvarande inflam- mations hifvande* Jag talar namligen ej hlr om den inflammation, fom af benfplitror, fir- naden, med mera, upkommer, utan om den fc- nare inflammation fom vifar fig fran den 8 til 17 dagen, hvilken endaft upkommer af flaget och krofsningen* Sa fnart en utvartes valdfamhet rakar huf- vud-fkalen, fa vikcr hela omkretfen af det traffade- fMllet undan, fanker fig pa hjernan, och trycker i det (amma underliggande delar; men fa fnatt valdfamhetens verkan uph6r, gar Z 4 den H ) 3o ( Qj den Iter i fit forra fkick (a). Derma tryck- uing fororfakar en fvaghet i roren, hvaraf ftockningar, vatfkornes ftadnande och inflam- mation folja. Man mafte faledes aterftSlla rorens f6rlo- rade krafi (Tonus), famt fordela ftockningen och vatfkornes ftadnande, da man vil forekom- ma och Mfva inflammation. Hvilket aldeles cj utrSttas med trepanation, men val med kalla omflag och aderlatningar. Jag begriper dr- fore verkeligen ej, hvad Trepan i anfeende til inflammation fkal utratta; utan fruktar fafl rncr, at den redan narvarande inflammation forokas genom den krofsning fom af Trepan fleer, famt genom ytrre Hjerne - hinnans blot- tande. Hr. POTT uttyder orfaken til denna inflam- mation pa et annat fatt, och tilikrifver den for- ftorelfen af vatfkornes omlopp genom hufvud- Ikllen, hjern-hinnorne och pericranium. Orfii- ken dartil ater, fager han, ar yttre hjern- hin- nans valdfamnaa lofTande fran hufvud-fkalen utaf flaget, eller krofsningen och diploe tryck- ning. Lat detta verkeligen vara orfaktn: hvad kan da i det hanfeende Trepanation tjena til? IterfUller den det hindrade omloppet? fnarare hSmmas det daraf aldeles i det fkadade ftallet. Men (a) Detta hinder flundom, men kan raknas for en nog ISHfynt lycka och fker da ej haftigt och pi en gftng utan li|et eftet band* A* J* H. m ) si ( Men nu ar derta vifferligen ej orfaken. Vore dct fa, fa fkulle alia extravafirtiones mel- lm hufvud-fkalen ock yttre hjern-hinnan for- or(aka fadan inflammation; hvilken da Ifven efrer hvarje Trepanation fkulle fig inftllia, ty vid bagge defla tilfallen (kiljes hjern-hinnan fran hufvud-flcalen* Hum ofta finner man ej yttre taflan och i'jelfva diploe carios, utan at fadan inflammation foljt? Gemeniigen ftracker fig denna inflamma- tion, och den darpa foljande bulnaden,? ofver en ftor yta, ja ftundom ofver fulla halften af hjernan; da den dock, efter Hr. POTTS tanka, endaft horde infkranka fig innom det Mllet fom utvartes vore fkadadt, hvareft circulation vore forft6rd. Ej eller kan man, efter Hr. POTTS methode, forklara den betydande farlighet, fom, gemenligen foljer denna inflammation. Huru ofta blifver hufvud-fkalen och yttre hjern-hin- nan fonderbruten, farad och rifven, utan alia farlige pafoljder? Sakerligen 5r detta ej orfaken til denna farlige inflammation och bulnad. Utom den Orfak, jag ofvanfore anfort, gif- v det annu en annan, fom, ofta okand, har ftor del i donna inflammation. Den forun- dransvarde ofvcrensftammelfe, fom mcllan huf- vudet och underlifvets innanmaten markes> och utaf krakningarne famt Lefver-firnader, fom ofta vid hufvud-fkador handa, igenkannes, for- orfikar ganika ofta gallans flodande, fom ater verkar pa hufvudet och forokar, underhaller, ja ' Z S ftund- Q ) 3* c m ftundom enfamt orfakar inflammation, fomn* fjuka, ryckningar och raferi. Huru ofta fo 1 er Llkaren ratta orfaken til delta tilfallen uti hu- vud-flcadan, da den dock ligger i Praecordiis, och huru ofta trepaneras da man bor.dt gifva et knlk-medel elkr Laxativ? Korteligen, efter min tanka, fordrar den in- flammation, hvarom har talas, ingen trepan, man. Iderlatning, kalla omflag, famt ofta krake-mc- del och laxativer. Men nar nu biilnad foljer pa denna ftockning, ar trepanation da ej nod- vandig? Torde handa ftundom; men merendels ar den dock utan nytta. Arfarenheten vifar, at vid de tilfallen har endad om talas, hvilkt Hr. DBASE och SCHMUCKER fa fortrafFeligen be- flcrifvit, ligger den famlade matenen ej uti en klump, pa et ftalle, utan kring hela ytan ofta af halfva hjernan utfpridd, och finnes mellan hjerne-hinnorne, fa at deffa hinnor och ytan af hjernan varda uplofte, forftorde och ofta brandaktige. Doden foljer har gemenligen, och inga medel hjelpa da fjukdomen kommit (a vida Af alt detta fynes faledes, at hwfvud-flcals- brott ej bora trepaneras forran teken til extra- Vafation och ftundom til materia vifat fig. Den runda (kjarningen, hvarigenom Herr POTT altid blottar hela frafturen^ tyckes mig vid viffa tilfallen vara at forkafta. Om operateuren, redan da yttre beticknin- garne genomikaras , Ir ofvertygad om trepa- nations n&dv5ndighet, fa Sger runda flcjlrnin- gcn af bekante orfaker manga formaner. Men da betSckningarne genomflcjiras , for at underloka fkadans beikaffenhfct, forran man 2nnu vet hvad Com ar at gjora, da ville -jag foredraga en korfs-fkjarning. Det kan handa at ikadan Ir cbetydelig och trepan onodig. Har man da gjort en korfs - flcjarning> fa kan man ftraxt ater betacka de blotta delar af huf- vud^flcalen, forena farets kanter och lata det Hkas; diremot om en cirkel-flcjlrning blifvit fordttad och hufyud - fkalen blottad, fa mafte den exfolieras, och betlekes ganfka langfamt. Aldrig blottar jag ftraxt hela frafturen, utan forft endaft det Ml let fom af yure valdfamhe- ten blifvit traffadt och hvareft trepan f&tes. Under detta ftllle ligger formodeligen det fel- .aktige, och finnes det ej dar, fa kan federmer* t annat ftalle lltteligen blottas och trepaneras, (Slutt foljer i nafta ark.) Vdderlehn och de mdft gangbare Jjukdomar ob~ ferverade i Stockholm fdftkdne Mars mdnad. d. I - - mulet formid., afton. klart, til natteo mulnade, i gr. blidt. a - - morg, mulct, i gr. kalt, fnogade na- got, Barom. 25, 43. aft. 3 gr. blidt* 3 - - morg. tjock dimba, | gr. kalt, Barom, 25> 57* . 5 g r blidt, mulet. 4 - mukt, 4 gr. blidt, Q ) 364 ( m d. 5 - - morg. mulet, 4 gr, blidt, Barom. 25, 38- midd. 5 gr, blidt, klarnade* 6 - morg. klart, i gr. kalt, Barom. 25, 30. efterm. mulct, fno, 3 gr. blidt, hvarunder Barom. foil til 24, 76. 7 - - morg. mulct, -J- gr. blidt, Bar. 25,00. 8 - - mulct, i gr. blidt, litet vat fn&. 9 - - morg. klart, 2 gr. kalt, Barom. 25, 22. midd, 3 gr. blidt. 10 - - morg. 4 gr. kalt, klart, midd* 2 gr. blidt, eftertn. mulet, lugnt. 1 1 - - morg. mulct, 3 gr. kalt, midd. 2 gr, blidt, lugnt, liter fno. 12 morg. mulet, 2 gr. kalt, Barom. bar defla dagar ftigit til 25, go. midd. 4 gr. blidt, klart. 13 - ~ morg klart, | gr. kalt, Barom* 25, 72. midd. 6 gr. blidt. 14 - - morg. kiart, Therm, pa fiyspunlen B Barm. 25, 80. midd. 6 gr. blidt. 15 - - morg. mulet, | gr.'blidt, Barom* 2#, 56. midd. 7 gr> blidt. 16 ' morg. nagot mulet, i gr. blidt, Bar. 25> 65. klarnade, om middag. 8 gr, blidt. 17 - - morg. klart, i gr. blidt, Barom. 25, 68- midd. 2 gr. blidt. 1 8 - - morg. 3 gr. kalt, half klart, mid Barom. 25, 58- midd. 3 gr, kalt. 21 - morg. kiart, 4 gr. kalt, Barom* 25, 60. mulnade, fno. 22 - - morg. tjock dimba, 3 gr, kalt, lugnt, Barom. 25, 17. midd. 3 gr. blidt, 23 - - morg* mail mulct. Therm, pa frys- punften, Bar* 25, 47. mid 3 gr. blidt. 34 - - morg. klart, I gr. kalt, Barom. 25, 59. mid. 6 gr. blidt. 25 - - formid. klart, 7 gr. blidt, efterrn, raulet. 26 - - morg. mulct, r.^gn, 3 gr, blidt, lungt, Barom. 24, 98* eftermidd. grufveii- git urvSder med fno och oftan Itorm, I gr. kalt, Bar. 24, 80. 27 - morg* mulet, lika urvader, 3 gr. nord, itorm, Bar, 25, O2. mot natten, 7 gc. kalt. 28 - * morg. klart, 10 gr. kalt, Barom. 25, 54. midd. 5 gr. kalt. 29 - - morg. mlft mulet, 3 gr. kait, Bar* 25* 53- midd. 4 gr. blidt. 30 - - morg. mulet, i gr. blidt, Bar. 25, 21* 31 - morg. klart, 5 gr. kalt, Barom. 25, 3$. midd. i gr* blidt, Af- B ) 3-56 ( Q Afven denna manad hafva inga egSnteligen Epidemifke fjukdomar befv3rat. Annandags Fraflbr borjade blifva mera gangfe, Sn qvarta- ner, fom de forra manader varit fa envife. Man talar bar mycket om et fpecifikt pulver mot all flags frafla, fom en vifs Hr. - - foifal- jer. Ar det fa paliteligt/ fom man vil piftl, fortjenar vift Innebafvaren af detta fpecificum, om ban det uptScker, at, antingen pa bederns cller bebofvens fida, darfore atnjuta fin f6r- tjenta beloning, Et annat medel, fom 5fven utgifves for fpecifift i fraffan, bar blifvit fran Tyikland hitflcickadt til en .HogtfornStn Herre; men {a nyligen, at man ej medbunnit forfoka det annu. Det tyckes befta af folia Trifolii aqvatici ocb Ariftolochix radix. Eljeft borja nu frafforna pa at nog latt kunna ofvervinnas, i fynnerhet Tertianer, fom ofta af blotta eva- cuantia och digeftiva uphora. Vid Regemen- terne och bos fattigare folket hafva fraflbrne ofta varit blandade med fkjorbjugg, den de un- der vinter- manaderne adragit fig genom fait otjenlig foda, fuktige qvarter och busrum, famt brift pi rorelfe i fria luften; bSgge fjukdo- marne hafva dl genom et vanligt {kjorbjugs- diicka, af infunderad pepparrot, Tallftrunt ocb Trifolium aqvaticum ofta blifvit hulpne. F6r cfrigit hafva Pleurefier, Peripneumonier, hofta, Rheumatiike kr5mpor 5 hals^ukor, flufs-febrar m. m. varit, fter denna ars-tidens vanligbet, gangbare. Vid fidftnSrade febrar hafva ibland yiftt o ) 3*7 t m vifat fig flackar, Tom hos en del liknat^ Skar- lakans-utflag och hos andra af mindre rod $rg och aldeles icke hojde ofver ytan af huden, Dodande hafva de dock icke varit; men en barna-foderfka pa det Publ. Ace, Hufec radda- des likval med plats i denna fjukdom* Smit- tofamme hafva defle febrar afven icke markts vara, och foljakteligen ej eller af fardeles rot- aktig natur. Almdnt SvenJJft Urdoms-Anhiv under GUSTAF den Tredjes Regering. Sadan ar Rubriken pa et Verk, hvilket Forfta Paftorn vid Tyfka ForfamL i Stockholm, Hr. Dot. CHRISTOPH, WILHELM LUDEKE utgifver, pa Tyfka, for at ddrmed afhjelpa den brift^ fom Svenjlea Litteraturen hitintils haft i anfeende til en Lard Journal, i fynnerhet for Utldnningar. Forfta Delen utgifves vid inltundande Pafk- marknad i Leipzig, och tager fin borjan med Sr 1772, fafom Hans Maj:ts var Allernadigfte Konungs Kronings-af. 'Planen til hela verket, kan inhlmtas af den annonce Hr. Utgifvaren fjelf darom uti flera Tidningar latit infora; Nog fagt: Utom detta verkets grinfor kunna knapt nSgon Vetenflcap ock Konft nimnas; foljakteligen fa vi dlr ifven Mediciit, Phypk, Natural -Hiftorie och Chemie. Herr Utgifvarens egen vidftrSkta lardont ech prydeliga ikrif-art gifva ankdning at vSn- ti e ) 368 ( m ta all upbyggelfe och noje af det, fom i detta Verk kan komma inom Defs egen profnings- krets; och om der, fom ar utom den &mma, bar man icke gora fig mindre hopp, i hanfeende til det goda vahl af Med-Arbetare i de Herr Utgifvaren obekante Lardoms-grenar, man nted fakerhet kan tiltro honom, at haf'va gjort. Arbetet blir filedes utan tvifvel ganfka interes^ fant och vart Tidehvarf vardigt. Skulk man, af Nalional-egenk&rlek darvid annu onfkat na- got, fa vore det, at forft hafva fatt fe det i Svenfk dragt och fedan i Tyfis. eller annan Utlindfk Soeiete Roy ale de Medicme de Pans , har utfatt f61jande fraga: Hvilkn dro de fdkra/le medel at hos di - barn forekomma de fudra tilfdl* ten for lander, fom de ofta m&fte iitjla^ och at lota dem , dd deffa fymptomer redan vifat fig ? En okand har til Hr. JUSSIEU, Sallfkapets fkatt- maftare, inlamnat doo Livres til beloning for den fom baft befvarar denna fruga. Svaren infkickas, francs de port, til Mr. VICQ^D'AZYR, K. SSllfkapets ftandige Secreterare, rue du Se- pulcre, a Paris, tillika med divifc och Aufto- rens namn forfegladt. Qin fvaren dommes vid forfta fammankomften ir 1782. (Utur L'efprit des Journaux April, 1781. pag. 280.) m ) 3*9 c m Fortfdttning utaf Hr. RICHTERS Obferva* tionum Chiriirgicarum fofc. III. fr&n p. 363. of denna Wecko-ftrift. Om utv i dries furdelande medet. Auftorerne Sro ganfka fldljaktige i anfeende til Sndamalet af deffa medels bruk vid utvartes inflamma- tioner; En del lagga pa det fvulnade ftallet fammandragande, rerande, fa kallade fordelande, andre ater mjukande , lindrande mecjel. DC fom beromma de fordelande medel, pafta, at inflammation i fynnerhet genom et famladt h^fiigt tillopp och en onaturlig vat/kornes flock- ning ffirorfakas, och at man (aledes, fpr at hSfva den, mafte fordela vStikorne, famt min- flca deras tillopp och aterdrifva demj at mju- kande medel forflappa karlen, famt oka v5t-. fkornes tilflytande, ftockningen och fvulnaden, De ater, fom halla de upmjukande med- lens nyttjande for baft, faga: at vanligafte or- faken til fvulnaden Ir en retning, hvilken for- fatter de omtalige och retlige delar i fplnning, kramp och haftige rorelfer; at faledes retande medel ej kunna tjena for deffa forut omtalige deiar; och at fpSnningen, fmartan famt den haftige rorelfen, uti defla inflammerade och re- tade delar, utaf de upmjukande och lenande medel minfkas, ftillas och lindras, famt faledes vStfkornes tillopp bSft hSmmas. Det kommer faledes dirpa an, at, i kraft af Srfarenheten, underfoka, hvilket af defla me- NS 24 A a del O ) 370 C ^ del ar formanligaft. Intetdera ar i alia fall tjeniigit, hvart bch et har fina tilf&Uen, da del ar nyttigaft. Ofver hufvud fkal man dock vid inflammationer mera hafva affeende pa, at retningen bortfkafFas eller minfkas , hvilken upvlcker oro uti circulation, vltfkornes hifri- ga tillopp och rorens oordentelige rorelfe, art pa det, at ftockningen matte tilbakadrifvas och hjelpas, Tilloppet Mgger fig af % Ijelf, fa fnart den tetning fom verkar det Sr hafven. Mjukande och dofvande medel oka ickt vatfkornes ftockning och inflammation, utarl faft mer pa det kraftigafte hafva den. Saledes aro fammandragandej tilbaka drif- vande och fordelande medel, fom aldrig verka utan retning/ vid inflarnmationer mycket min- dre tilforlatelige Sn lindrande och mjukande, Det finder uppenbart mot andamalet at lagga retande medel pa en del fom blott af retning lider (a) . Om det endaft komme darpa an, at afhjelpa vatfkornes tillopp och tilbakadrit- va den flockade materien, fa vore en Tour* niqVett och en om fjuke delen hardt anlagd bindd, de krafrigafte medel mot inflammation; ty den forra minfkar varfkornes tilflytandej och den fenare drifver dem utur den fvulnade delen langt kraftigare an nagot annat medel j men nu hjelpa defla medel fa litet, at bindan |) Harom kan med nyrta lafas inledningen til SHARP'S Treatife on tie operations &c. hvareft famma tan* kar finnas. A. J. H. ) 37i ( faft tner pa dct haftigafte okcr fvulnadcn och fororfakar kallbrand. Alia fammandragande och Iterdrifvande medel verka pa famma fStt fom bindan. Utaf de medels befkaffenhet fom inv&rres nyttjas mot inflammation och af Srrarenhetetl godldinnas, kan man fluta til de utvSrtes. Alia dcffa mcdcl kyla, lindra, upmjuka, minfka de fafta och flytande delars haftiga rorelfe; huru kunna da de urv&rtes mcdel tarfvas fHrkande och retande? De hSfrige inflammationer, fom kun- na hinda dem, forn aro afmatade och fattige pa blod , beviia at vid fvulfter ej fa mycket kommer an pa at minfka myckenheten af blo- det och defs tillopp, fom at hafva retningen> fom gjor denna rorelfe. Imedlertid gifvas det dock tilfillen, vid hvilka fammandragande medel behofvas. Me- rendels kunna foljande reglor diirvid tjena. Dl fvulnaden ar fororfiikad af karlens fvag- het och en daraf upkommen: vatfkornes ftock- ning, aro fammandragande medel tjenlige. Sadan omftatidighet ar vid de fvulfter font upkomma af ftotar, krofsflingar, h&ftige for* ftrSckningar och ledvridningar. Den farliga inflammation under hufvudfk^len, hvaremot Hr. SCHMUCKER berommer kalt vattn, ledfvulfter ef- ter utvartes vaHamheter, och (a vidare, hora hit. Den fvulnad d&remot fom fornsimligaft upkommer af retning> fordrar mjukande och dofvande medgl, A a 2 DS O ) 37* ( Q[ Da fmartan, fpanningen och hettan vi hafva flapphetcn Com gemenligen upkommer efter inilammationcr, och gjor dem mot flutet langvarigc, eller difponerar delen til ny ivulnad. Vid nyttjandet af utv^rtes medel mot fvul- nader, flcal man hafva afl'eende pa hela krop- pens befkaffenhet , fa val fom pa den Iidand6 delens. Ju klnflo -ommare , torrare och fp and are kroppen och lidande delen aro, defto nodvandigare 5ro upmjukande och lindrandc medel; flappa, fvaga och fucktiga kroppar och delar fordra ater ilarckande, fammandragandc medel. Sa fnart vahr blifvit i den fvulnadc de- len, mifte mjukande medel nyttjas; och, om hardheten omkring bulnaden ir mycker het och varkande, endaft upmjukande j ar hard- heten ringa eller intct het och fmartande, (S mafte til upmjukande blandas varmande, Detta ar endall et forfok, at genom reglor utftaka utvSrtes medlens ratta bruk mot in- flammation, fom Snnu fakerligen Sr mycket ofullkomligt; for 6frigit forftas, at alia deiFa reglor endaft anga enkle , och ej med andra fjukdomar blandade, inflammationer , fame tala manga undantag. Profpc fats til Oeuvres Du Chevalier u LINNE, Traduites en jrangais par une Socivte fa Sa~- A a vans O ) 374 ( $ vans naturaliftes, & principalement par M*. de FAcade'mie Electorate des Sciences de Baviere*, de la Socste Ecoiiomiqve de JBitrg- Jiaufen, &c- avcc line Preface de Mr. le BA- RON de HALLER, des Notes du meme, de Mr. ELIE BER7RAND, Confeiller prive de S. M. le Roi de Pologne, Membre de ptufienrs Academies des fcienws^ &c. &c., & de plujieurs autres Savant, a TVE.RDQN* Sr nj^ligen hitkommen^ hvilken Profpeftus man finner fig bora hel och hallen har Q* verfitta. Man kan, utan at flga for mycket, tt det ej gifves nagot Land hvareft cj ren von LINNES ryckte utfpritt: fig; men hos ofs (i Frankrike och Sveitz) tyckes den^ na flora mannen ej aga all fin fortjenta akt^ ning. Det fkarpfinniga Syfteme, hvarigenom ban llttat vaxtrikets omateliga bctraktande, ar nSftan det enda af Defs Arbeten , fom inkom- mir.i de Utlandflce Urohufen. Imedkrtid bar Ridd. VON LJNNE, fom en tihagfen Natur- kunnig, i fine Arbeten vagat nya tankar och lyckelige Hypothefer. Som Lagftiftare i Na- turen, har Han, efter vai at/kilde fkiljo-m^r- ken, i ordning fatt otroligt manga alfter, utur alia 3 Naturens Riken, fa vl til deras ClaiTer fom flag och arter, Som en noga famt out-, trottelig Obfervator, och fom en methodifk, men ej vidlyftig Auftor, 5ro Defs be/krifnin* gar O ) 375 C 13 Mafter- ftycken Han har kaftat ny dag pa en otrolig mangd hSndelfer i Djur- och vaxt- rikets hushalning; och Han har riktat Natural* Hiftonen med en tnyckenhet oflcattbare uptak- ter. Sluteligen, Ridd. VON LINNE kunde ver- Jceligen fordra, at Defs infikter flculle hedras; Defs talrika Arbeten f<5rblifvi afv^n ibland d^ LSrde, fom dels beundra, dels motfaga dem> famt bland de Largirige, fom dem radfraga^ Man vagar faga at Defs Arbeten bora gagna Lafare af alia, ftand; de innefatta nya kundfka- per, och nyttige rcglor om Ijukdomars kan4 nedom famt medlen daremot, om Chemien, akerbruket och konfterne. De menniikJQr fom h^lga fin tid til veten- fkaper, kunna dar finna mycken uplysning, och de andre en outqflig foda for fin nyfiken- het. DQ fom gjora famlingar af hvarjehanda Naturens alfter, mafte utan uppehall radfraga Defs fkrifterj och de lemna afyen dem tilflykt, fom ej hafva annat 5ndamal, Sn at med fin las- ning forekomma lefsnad och fornoja fin in bilning. De manga uplagor af VON LINNES arbeten, bevifa tilrl^ckeligen hiiru begjadige dc varit. Om de ej varit lika utfpridde bland ct folk, fom vet fa val flcatta flora fortjeniter och fom ar fa IJrgirjgt fom det Fran(ka, (a 5r orfaken dartil, at denna namnkunnige Sveriges Larde har varit nodfakad at tilfka- pa et nytt fprak, for at uttrycka nya kundfka- p^rj hvaraf de, fom velat beflita fig om dcn- Aa 4 na 8 ) 376 ( O na LSrdoms-gren, blifvh aflkrakte. Man ma- fte eljeft tilfta at Defs {krifart , faft an rik och bepry4d med artige f6reftallningar , r dock ftundom fattig pa det fornojande, fom upvac- ker och bibehiller upmarkfamheten hos folk fom hafva verld (a) . Defla betraktelfer hafva upmuntrat dem, fom foretagit fig denna ofverlattning, hvilken nu kundgjores. Da man uteflutcr alia de VON LIN- >JES arbeten fom blott aro Scholaftifke, minfkas deras volum nagot, och man ikal tillagga na- got gagnande ; Da man genom Noter uplyfer det fom for Lafaren kan vara mindre begripe- ligit, gjer man dem, fom vilja blifva under- vifte, tilfllle at fkafFa fig grundelig kundfkap; Cuteligen, da man ofverfatter defla Arbeten pa et fprak, fom ar allmant kSndt, gjor man dem lika nyttige, for de vordnasvarde mennifkjor hvilkas arbeten hafva mennifkjo-flagtets vai til ognamarke, och for den mangd af Lfare fom endaft radfraga fit noje. De forre forlka vai i fjelfva grund-kallorne, men kunna ej altid flcafFa fig dyre och ftore famlingarj latinfka fpraket kannes ej af alia, och fom man redan fagt, har det, fom af Riddaren VON LINNE blif- vit brukat, fine egne fvarigheter, Man fmic- krar fig at nagot hvar fkal gjSrna emottaga en ofverfattning , d&r man foker forena tro- vardighet och god fmak, famt aflondra all * led- vil faga at Han ej uttrvckt fin mening med mingordighet och tomhet. (6fvtrf attar en.) B ) 377 ( O ledfnad, eljeft ofkiljaktig fran SeholaflUke arbcten. Man 5r n6d(akad bibehalla nagre veten- fkaps ord (Termini Technici)-> nyttjade af denne ilore Svenfke Natur forfkare ; men man hop- pas kunna gora dem begripelige, och affkilja alt daruti, fom kan vara ftotande. Den ikrif- art man fkal nyttja, ar utan furbehall, och man tror at enfaldighct och tydeligiiet bor vara defs fdrnamfta egenfkaper. Om man Aundom harifran afbryter, fker det for at tro- get ofverfatta , det man tycker fig bora bibe- halla af de Poeti/ke forcfHllningar., fom Kidd. VON LINDE ftundom nyttjat. Man borjar med en del af Anmitutes Aca- demici, och fkal med all flit bjuda til at inart efter, eller i fommar, kunna utgifva Philofo- phia Botanica; men for at ej ataga fig mer 5n man kan utfora, fa lafvas ej mer an en Volume til nSfta (fiflledne) April och de andre hrart halft tin De tryckas in 4:0 med ny Ciccro - ftyl, i 2tne Colonner pa vackert Franfkt papper. Hvarje del fkal atminftone innehalla 720 pngma. For at latta atkomften af detta arbete, i fynnerhet for Botanici, Natural -Hi* ftorici och Phyfici, fkal man tillika gifva en iiplaga in 8^0,, med famma tryck och papper, dar hvar del fkal innehalla 344 fidor. Koppar- ftick gjorde af de bafte Graveurer i Paris, fkola, bifogas, tillika med nodvandige Notor, dels for at uplyfa f jelfva texten, dels for at under- A a 5 ratta o ) 378 c e rarta Lafarenom de uptikter, fom blifvit gjor* de fedan Riddaren VON LINNE utgar line arbe* ten. Den ftore HALLER och ELIB BERTRAND hafva forenat fig til detta betydelige verks fullkommande, genom de Noter, hvarmed de. riktat det. For at kunna ofverfatta VON LINNSS arbe- ten pa et honom vardigt f&tt, mafte man for-* ena den myckenhet kund/kaper, fom Han? fnille enfamt agde Utgifvarena af denna of- verfarrning hafva forfkafflit iig den hjelp^ fora kan upfylla hvad hos dem felas; och uplyfts rnan uti hvarjebanda veren(kaps -delar, fom VON LINNE om&ttat, torde gjarna latta nrbetef, Sadane hjelpredor mottagas med tackfamher, d? de inlemnas under utanikrift til Mr. Profeffeur- LEX a Yvcrdon och til Mr. PANCHOUCKE, Libraire* Hotel de Thou, rue di's Poetevins, a Paris. Om deife ofverfattningar aro atfoljde med egne obfervationer, (kola de vara fa forfatta- de, at de i Noterne kunna anforas. Subfriptlons vitkoren* Hvarje Volume in 4:0 koftar 12 franfka Livres, fom betalas da deleil mottages; och for hvarje in 8^0 arlagges vid mottagandet 4 Livres, Koppar-fticken betalas efter 24 Livres Vo- lumen in 4:0; vid Edition in g:o fSftas taflor- ne vid flutet af hvarje Volume, och betalas flr/kilt for hvarje Tabell. Subfcription ar 6p- pen O-% r vtifif ) 379 ( O pen til November mSnads flut, hvarefter man ej kan arhalla detta arbetc under 15 Livres Volumen i 4:0, och 5 Liv. 10 Sch. in 8-- Ehuru man ej lafvat mer in en del hvar <5:te imnadj fltal man dock pafkynda arbetet fa fort mojeligit 5r, dock utan at fi hafta dirmed, at det kunde forlora fit varde. Utgifvarena drifta lafva fig fa mycket ftorre framgang for detta arbete, fom de ej fordra penningar innan hvarje del Hmnas, fom en- iam kan utgjora et verk eller en Bok; en fordel fom ej vanligen atfoljer fubfcriberade arbeten. (Som detta arbete ej torde vara utan fin nytta, och det afven fages blifva furnojandc for gens du monde, Sverige dcfsutom tyckes bora vifa nlgon arkanfla mot den aktning 6f- verfattarena bevifa Denne ftorc Landsman, fit tviflas ej at ju atfkillige ajftunda detta arbete> hvarpa har kan fubfcriberas hos Herr Dire~ ffeur FTRBERG.) Memoire fur lef moyens de purifier fair def villes & de nos demeures, &* tfexpulfer ainfi & (farreter le plus promptnnent pojjlble let maladies contcigienfes &fc. par Mr. SELLIER, P